"Bilderbergmötet", Anders Jallai

Bilderbergmötet, Anders Jallai. Förlag: Pub Lic. Antal sidor: 421. Utgivningsår: 2013.

"Internationell thriller som utspelar sig i det lilla fiskesamhället där konsekvenserna av händelserna under några få dygn påverkar hela världen.

Det är försommar i Stockholms skärgård. En svag bris drar in från havet. Det värmer efter en lång och kall vinter. Den f d operatören inom militära SSI, Anton Modin, har lagt av och dragit sig tillbaks för alltid - tror han - för att fiska eller bara ta det lugnt. Men något märkligt händer på hotellet i det lilla kustsamhället. Det fejas och fixas men ingen information slipper ut. Säpo syns på orten och även utländska säkerhetstjänster. Men det är först när Modin känner igen två israeliska säkerhetsagenter som han reagerar. Någonting mycket känsligt kommer äga rum på hotellet den här sommaren.

Den hemlighetsfulla Bilderberggruppen håller ett toppmöte varje år. Det har fyra gånger tidigare hållits i Sverige. Förutom det spännande dramat får vi veta hur ett toppmöte med världens mäktigaste planeras och utförs i form av säkerhetsarrangemang, logistik och deltagare. Vad är det som planeras inom Bilderberggruppen som vi vanliga inte får ta del av? Bilderberggruppen som av många anses styra världen informellt. Är det en världsregering som skapas?

Bilderbergmötet är en fristående fortsättning på de tre tidigare böckerna om den före detta underrättelseoperatören Anton Modin."

Den här fjärde delen tyckte jag inte var lika bra som senare böcker i serien. Lite väl macho (eller vad man ska kalla det?), huvudpersonen upplevdes mer osympatisk, oftare, och vad gäller fantasierna om Bilderberggruppens funktion och agenda blev det alldeles för konspirationsteoretiskt på ett ovarsamt sätt. Kanske beror reaktionen inför det sistnämnda på mycket av senare års utveckling, händelser och den spända stämningen i verkliga världen, kanske försöker man vara mer försiktig, något man även nästan förväntar sig av fiktiva framställningar också? En tanke bara. Dessutom, de rena avrättningarna i det slutliga gisslandramat, det blev bara för mycket.

Förlåt, men det var mycket jag inte gillade med detta, trots att spänningen fungerade väl och gjorde att jag fängslades av historien från början till slut. Så fick man ju härmed också veta hur Anton Modin slutligen fick komma i kontakt med sin son igen, för första gången sedan Estoniaincidenten. En viktig pusselbit. Kan även säga såhär; det känns mycket positivt med hur den här bokserien utvecklats, för de senare tillkomna böckerna blir successivt bättre och bättre, åtminstone i mitt tycke.

Bilderbergmötet avskräckte mig inte inför att läsa de återstående tre böckerna. Har redan huggit in på nummer tre: Natoagenten, från 2012.

Mer här på bloggen: Bokmärkt