Bäst av det bästa jag läst, bäst av det bästa jag sett, 2020. Inte nya för i år, men sånt kan man inte ta hänsyn till, ämnena är dessvärre fortfarande aktuella.
Bok:
Mitt hat får ni inte av Antoine Leiris
Film:
Jag, Daniel Blake, regi Ken Loach
❤
Boktips, bokomdömen, läsinspiration, m.m. (fr.o.m. 1/6 2024 finns sådant som rör facklitteratur på bloggen Fyra årstider)
Bäst av det bästa jag läst, bäst av det bästa jag sett, 2020. Inte nya för i år, men sånt kan man inte ta hänsyn till, ämnena är dessvärre fortfarande aktuella.
Bok:
Mitt hat får ni inte av Antoine Leiris
Film:
Jag, Daniel Blake, regi Ken Loach
❤
Är du, jag, vi, (uppenbarligen behöver inte gränsen gå vid att vara född senast 1964 längre, går bra senare också) hopplöst passé boomer?
Att vara cirkulent är såklart framtiden! Även om man rent ekonomiskt inte tvingas till det.
Ordet cli-fi behöver man väl inte förklara för bokbloggsbesökare som dig?
Sen alla dessa pandemiord!: Coronaanpassa, coronahälsning, immunitetspass, klustersmitta, självkarantän, superspridare, vårdskuld...
Tyvärr fick vi i år lära oss ord som förnedringsrån, och vad det innebar.
Söka, hitta, förstå... har du förmågan till hälsolitteracitet? Eller tar du fasta på infodemi? Kanske är du rentav en lesserwisser?
Var novent grejen för dig i år?
Statyprotest fällde i år ett antal statyer.
Men vad ni än gör, drabbas inte av växtblindhet! Sånt kan aldrig gå väl.
Och så slutar vi med ordet zombiebrand... riktigt läskigt fenomen.
På söndagarna har vi möjligheten att dela med oss av vad vi läser (eller har läst), ett kort utdrag ur böckerna som boktips. Fler länkar till smakbitar finns idag här.
Läste strax innan julhelgen ut novellsamlingen Benkvarnen av Sofia Albertsson. Ur novellen Från djupet, sidan 67:
"Var det en välvuxen brännmanet? Kanske, men det var för långt bort för att kunna se ordentligt. Varje gång fyrens lampa svepte över sanden kisade hon och försökte fokusera blicken. Objektet såg ut att vara en bit av något större djur.Men det kunde också vara något annat, det hade flutit upp mycket konstigt på stränderna sedan undantagstillståndet infördes.Havet sträckte sina klåfingriga vågor genom tången och verkade vilja rycka åt sig hela ön den här natten. Inga andra djur syntes till. Kanske var det en av de där sakerna som människor hade pratat om men vägrat beskriva närmare än ”vidriga”? De där som Folkhälsomyndigheten hade samlat in från vattnet och sedan bränt i containrar i hamnen.Stanken hade kvävt hela Göteborg. Den fräna röklukten tog sig ända ut till ön."
Benkvarnen av Sofia Albertsson. Förlag: Swedish Zombie (2020). Antal sidor: 264.
Recensionsexemplar (häftad).
"Det här är tiden innan, medan och efter en mystisk smitta drar igenom huvudstaden. Någonting har hänt i Sverige och den tunna hinna som annars skiljer vår verklighet från andra verkligheter verkar ha lösts upp – för det händer märkliga saker. Väsen som glömts bort för längesedan börjar lägga sig i våra liv, sådant som gömts långt nere i havets djup spolas i land och långt under marken utspelar sig mardrömsscener. Det är en farlig tid att känna sig ensam, att längta efter kärlek, att ta emot främmande ting och att följa sina drömmar. Men det hindrar tyvärr inte människor från att längta och försöka. I Benkvarnens noveller får vi läsa om hur olika personer till sin fasa blir varse den nya verkligheten.Samlingen innehåller åtta noveller samt tre bonusnoveller som utvecklar skeenden i debutromanen Stockholmspesten."
Uppbrott från Jorden av George Johansson. Eloso Förlag (2019). Antal sidor: 156. Uppbrott från Jorden har tidigare publicerats av Bonniers juniorförlag 1979 och förlaget Natur & Kultur 1998.
Recensionsexemplar (inbunden).
"År 2079 försvinner rymdskeppet Morning Star spårlöst efter en dramatisk start från Mars. Alla försök att anropa och spåra skeppet misslyckas. Men vad var det som egentligen hände? Detta är piloten Len Renbergs egen berättelse ..."
Alpha av KG Johansson. Tira Tiger Förlag (2020). Antal sidor: 288.
Recensionsexemplar (häftad).
"Kriget mot jinnerna är över. Coral Ramsay har vuxit upp och doktorerat, hemma på Hawai’i. Men en dag kommer en ung man på besök. Det är Dreas Argeloos, ynglingen som hjälpte Coral att överlista jinnerna. Fyra jinner, eller fyra aspekter av den groteska dödsmaskinen jinn, är hårt bevakade fångar på planeten Ceti Alpha. Dreas ber Coral att lämna allt och följa med till Alpha.
Jinnerna är maskiner och har fortfarande ett enda mål: att förinta allt biologiskt liv. Någonting kommer att hända och Coral måste än en gång mäta sig mot de obegripliga maskinintelligenserna."
Liv vill leva.
Jinn av KG Johansson. Tira Tiger Förlag (2020). Antal sidor: 274.
Recensionsexemplar (häftad).
"Flera hundra år efter klimatkatastrofen har människan uppfunnit sätt att färdas mellan stjärnorna. Beboeliga planeter har hittats, andra har omskapats, och vid vissa stjärnor svävar enorma ihåliga livsmiljöer. Teknik utvecklas snabbare än någonsin och mänskligheten frodas. Tills en dag …Varelserna tycks komma från ingenstans och försvinna på samma sätt. De kan visa sig i vilka former som helst och kallas jinner efter andar i arabisk mytologi. De vägrar att kommunicera och tycks bara ha en vilja: att döda och förstöra.Casimir är befälhavare på ett krigsskepp. Medeya flyr från ett inte helt fläckfritt förflutet. Dreas anklagas orättvist för ett övergrepp. Coral är tolv år gammal och försöker lösa ett problem. De fyra kommer att dras in i kriget mot jinnerna."
Tomten på Töreby av Selma Lagerlöf. En novell från Novellix (2020). Antal sidor: 20. Första gången publicerad i samlingen Troll och människor II (1921).
Från egen hylla (bokpresent).
"Det finns en gammal gård som inte ser mycket ut för världen men som alltid varit häpnadsväckande prydlig. Det är känt för alla och envar att man håller denna ordning för att inte väcka vreden hos tomten - den där tomten som har funnits på gården i alla tider. Och från alla tider finns det historier om honom. Detta är en av dem, som utspelar sig för några hundra år sedan, och som innehåller ryttmästare och tärningsspelare, ridhästar och tallholmar - och små, små gråklädda väsen med stor, stor makt."
Klassisk småryslig novell à la Lagerlöf i toppform. Utmärkt stämningsfull och välskriven historia med alla de rätta komponenterna: Gammal gård i de värmländska skogarna, svensk folktro gestaltad av grymma gårdstomten Gamlefar (utsökt porträtterad), en slarver till husbonde som drabbats av speldjävulen... och vad det leder till får ni själva ta reda på i Tomten på Töreby. Perfekt i denna adventslåda från Novellix!
Novellen Dödskallen, som också ingick i Troll och människor (andra samlingen), står på tur att läsa för mig.
Megaomega
KG Johansson
"Beatrice är tillbaka! Den egensinniga AI:n som besökte jorden under 2000-talet har återvänt för att ta med sig Ana och Chris, de människor som hon lärde känna mest vid sitt förra besök. Hon behöver dem som representanter för mänskligheten, i en situation där många intelligenser måste samarbeta för att besegra det största hotet i universums historia. De färdas in mot galaxens centrum för att möta många olika livsformer. Men faran växer och jinnernas gåtor är fortfarande olösta.Historien berättas av Beatrice själv, som också har tillfogat fylliga fotnoter och ett antal bilagor, bland annat en excentrisk historik över science fiction, en essä om lidandets historia och en översättning av William Blakes The Marriage of Heaven and Hell."
Uppbrott från Jorden
På okänd planet
George Johansson
Snart dags att öppna andra advents novellkaramell och tjuvstarta kommande storhelgskänsla med julskinka på finsk Malaxlimpa till en kopp morgonkaffe. Men innan dess en annan sorts aptitlig sak: En smakebit på søndag! Norskt, finskt och svenskt, kan man då kanske säga att det blir denna morgon.❤
Den här veckan är det Astrid Terese med bokbloggen Betraktninger ~ tanker om bøker som förestår smakbitarna här. Vi delar med oss av en mindre text som vi citerar ur böckerna vi läser och sprider på så vis läsinspiration samt boktips.
Läste igår ut Jinn, KG Johansson. Del 2 i Jinntrilogin. Genre: Science fiction. Sidan 252:
"Mänskligt medvetande innebar medkännande. Ytligt sett var det lätt att hitta exempel på känslokalla människor, men för den som kom tillräckligt nära sådana visade det sig nästan alltid – även om sällsynta undantag fanns – att känslorna fanns där. Likt strängteorins osynliga dimensioner hade de rullats ihop tills de inte gick att hitta: men de existerade, om än förvridna och hoptryckta och undanskuffade.
Jinnerna angrep och förintade människor effektivt och känslokallt, som de maskiner de var."
“Keep a little fire burning; however small, however hidden.”
― Cormac McCarthy, The Road
Image by janwardenbach from Pixabay |
Alpha
KG Johansson
"Kriget mot jinnerna är över. Coral Ramsay har vuxit upp och doktorerat, hemma på Hawai’i. Men en dag kommer en ung man på besök. Det är Dreas Argeloos, ynglingen som hjälpte Coral att överlista jinnerna. Fyra jinner, eller fyra aspekter av den groteska dödsmaskinen jinn, är hårt bevakade fångar på planeten Ceti Alpha. Dreas ber Coral att lämna allt och följa med till Alpha.Jinnerna är maskiner och har fortfarande ett enda mål: att förinta allt biologiskt liv. Någonting kommer att hända och Coral måste än en gång mäta sig mot de obegripliga maskinintelligenserna."
Ps. Missade visst att lägga in en sammanställning för oktober månads läsning. Inlägget finns nu här. Säkert var det ingen som saknade det. Men ändå.
De kanske lämpade av Peter Høeg. Översättare: Ann-Mari Seeberg. Förlag: Norstedts (1995 och 2015). Originaltitel: De måske egnede (1993). Antal sidor: 252.
Bibliotekslånad (inbunden).
"Tre udda barn möts på en privatskola i Köpenhamn. I det noggrant inrutade och schemalagda helvetet är rektorn den oinskränkte härskaren som styr med hjälp av skolklockan. En dag revolterar de tre eleverna mot reglerna genom att sätta just denna klocka ur spel. Men är det möjligt att hejda tiden i vuxenvärldens sociala experiment?"
En skrämmande och otäck historia som inte kan lämna någon oberörd. Det är helt klart något väldigt speciellt med dessa romaner skrivna av Peter Høeg. Så länge där ännu finns olästa titlar kommer jag att läsa dem, och sen ha oerhört svårt att sätta ord på tankarna kring det jag läst... Medkänslan känns rakt igenom äkta, en starkt medryckande historia även detta. Tänkvärd, brutal, innerlig. Egentligen är boken värd en femma i betyg, men det snåriga sätt den till viss del är skriven på tror jag tyvärr kan avskräcka många. Vilket förstås är oerhört synd(!), för då går man miste om en ganska fantastisk läsupplevelse, om än krävande.
"De som var innanför, alltså de flesta, för dem måste det ha varit svårt att fatta vad han menade, för dem måste det mest ha varit glädjen över att de var innanför och de bäst lämpade.
För dem som är utanför fyller rädslan eller uppgivenheten nästan allt, det vet man ju.
Förstår, det gör man bäst när man är på gränsen."
Benkvarnen
Sofia Albertsson
"Det här är tiden innan, medan och efter en mystisk smitta drar igenom huvudstaden. Någonting har hänt i Sverige och den tunna hinna som annars skiljer vår verklighet från andra verkligheter verkar ha lösts upp - för det händer märkliga saker. Väsen som glömts bort för längesedan börjar lägga sig i våra liv, sådant som gömts långt nere i havets djup spolas i land och långt under marken utspelar sig mardrömsscener. Det är en farlig tid att känna sig ensam, att längta efter kärlek, att ta emot främmande ting och att följa sina drömmar. Men det hindrar tyvärr inte människor från att längta och försöka. I Benkvarnens noveller får vi läsa om hur olika personer till sin fasa blir varse den nya verkligheten.
Samlingen innehåller åtta noveller samt tre bonusnoveller som utvecklar skeenden i debutromanen Stockholmspesten."
Nu var det ett tag sedan jag deltog i En smakebit på søndag, och får väl erkänna att söndagarna därmed saknat något essentiellt.☺
Denna vecka är det Astrid Terese med bokbloggen Betraktninger ~ tanker om bøker som förestår smakbitarna här. Vi delar med oss av en mindre text som vi citerar ur böckerna vi läser och sprider på så vis läsinspiration samt boktips.
Läser återigen en roman av Peter Høeg. De kanske lämpade, sidan 36-37:
"Då kom tecknet.
Det kom under en biologilektion. Biehl gick igenom darwinismen, de bäst lämpades överlevnad, den gäller fortfarande, sade han, också i samhället, men det mildras därför att vi avhjälper följderna.
Det blev en paus sedan han hade sagt det. Det var ett rikt ögonblick.
Han såg inte på någon särskild, han vände sig på det hela taget aldrig till enskilda individer. Kanske var jag ändå i det ögonblicket den som bäst förstod honom.
De som var innanför, alltså de flesta, för dem måste det ha varit svårt att fatta vad han menade, för dem måste det mest ha varit glädjen över att de var innanför och de bäst lämpade.
För dem som är utanför fyller rädslan eller uppgivenheten nästan allt, det vet man ju.
Förstår, det gör man bäst när man är på gränsen.Det fanns en lag, det var det man förstod. Den valde ut en del, en del störtade den i fördärvet. Men för dem på gränsen arbetades det för att råda bot på följderna. För dem fanns en chans."
Lejongap : Noveller 2020 av Jenny Green, Anders Liegnell, Sofia Nilsson, Patrik Centerwall, Sissel Myrup, Kersti Vikström, Peter Westberg, Amanda Rudelius, Vilma Antonov, Margareta Mörck. Förlag: Ekström & Garay (Utgivningsdatum: 28 september 2020). Antal sidor: 180.
Vinst i utlottning. Format: Häftad.
Vet inte säkert, eftersom information inte hittats på förlaget, men på bokus uppges antologin vara första delen av en kommande serie böcker?: "Ekström & Garays novelltävling (del 1)". Men som sagt, mer än så vet jag ej. Kanske är mer av samma stil påtänkt. Hoppas i sådana fall att den tanken går att fullfölja, för denna samling gav åtminstone mig uppslag till nya författarnamn jag vill plocka upp och läsa mer av.
Klart lysande stjärna i antologin var givetvis De sörjandes sällskap av Patrik Centerwall. Skildrar samhällsscenariot där en slags socialdarwinism tagit sig groteskt uttryck. Berättelsen ger ett tankefrö att fundera något varv extra kring. Har sedan tidigare läst och uppskattat många noveller av Centerwall, texterna utforskar samtida tendenser som angår oss här och nu. Blev även motiverad till att läsa mer av särskilt Jenny Green och Peter Westberg.
Om jag utifrån eget tyckande skulle kora en "vinnare" i den här antologin vore det Jenny Greens Resan hem. Det är en novell jag hade velat se utgiven av Novellix, fler måste bara få chansen att ta del av den, enligt min mening. Så otroligt välskriven med stark inlevelse, gripande i all sin vardagliga stillsamhet. Läs den om ni får chansen. Antologins novell Duban var riktigt rolig. Älskade dessutom berättelsens slutkläm. Mycket bra.
Samtliga medverkande författare/noveller i antologin Lejongap:
Jenny Green (Resan hem)
Anders Liegnell (Faye)
Sofia Nilsson (Eldorado)
Patrik Centerwall (De sörjandes sällskap)
Sissel Myrup (Fallet)
Kersti Vikström (Korsvägen)
Peter Westberg (Duban)
Amanda Rudelius (Smittan vi alla bär på)
Vilma Antonov (En glasflaska och tre liv)
Margareta Mörck (Viljan)
På minussidan räknar jag onödiga upprepningar, och i dessa fall ordföljder som upprepades bara ett par rader senare. Fanns i flera av novellerna. Förstår inte riktigt vitsen med sådant. Jag menar... man fattar ju första gången man läser, så varför upprepa samma sak igen? Men i stort sett har alla noveller något insiktsfullt att förmedla på ett sätt som berör.
Samtliga noveller är sådär behagligt lagom långa för att t.ex. läsas styckevis varje kväll innan lampan släcks inför natten. Kan absolut tänka mig att läsa fler novellsamlingar som denna, där humanism tycks vara en slags röd tråd (lite flytande genrer, mest samtida fokus). Varför har Lejongap inte fått någon mer utvecklad beskrivning/baksidestext från förlaget, mer än att det bara rör sig om just vinnarbidrag från novelltävling arrangerad av Ekström & Garay? En sådan presentation hade den varit värd för mer uppmärksamhet. Tror det har betydelse.
Döden som vakar av Anne-Marie Schjetlein. Förlag: Bokfabriken (2020). Antal sidor: 366.
Recensionsexemplar (inbunden).
"Det har gått sex månader sedan Andreas och Stina fick sin dotter, ljuvliga Julia. Hemmet är varmt och lyckligt men Stina börjar känna sig rastlös. Är fembarnsmamma allt hon vill vara eller finns det något mer för henne? Stina bestämmer sig för att ta tag i sina gamla frisördrömmar vilket medför att hon och Andreas behöver nu anpassa sig till en ny vardag.På jobbet blir Andreas tvungen att hantera en underlig situation, en man påstår sig vara anhörig till en patient i koma men så fort hon vaknar är han som bortblåst. Och hon har ingen aning om vem han var. Snart visar det sig att liknande saker har hänt på andra sjukhus runtom i Sverige.
Dessutom har Stinas nya vän Lena problem med sin frånvarande make och Andreas kollega är ofokuserad. Frågorna blir fler och fler. Vad är det Lenas man undanhåller? Vad har Andreas kollega i tankarna? Och framför allt, vem är den okände mannen och vad gör han egentligen vid patientsängarna?
Döden som vakar är femte boken i serien om kirurgen Andreas. Återigen väver Schjetlein en spännande historia som ifrågasätter hur mycket man egentligen vet om sina nära och kära."
Så blev det då dags för femte delen i bokserien om kirurgen Andreas Nylund, och egentligen handlar det till stor del även om Stina, deras "livspussel" och familjeliv som nu utökats med gemensamma lilla barnet Julia.
Precis som de föregående böckerna, som jag tidigare läst i denna serie, är också Döden som vakar en spänningsroman värd benämningen, utan tvekan. Skickligt skriven roman där spänningen byggs upp och fängslar, inte minst genom att kapitlen varvas utifrån olika bestämda eller endast till en början anade personers perspektiv. Gåtans lösa trådar knyts sakta och psykologiskt trovärdigt ihop. Själva intrigen och upplösningen är klart tänkvärd, man kan inte låta bli att fundera över om den sortens avvikelser på sjukhus skulle kunna hända i verkligheten. Ruskigt. Aldrig tänkt tanken. När något beskrivs realistiskt på det sättet så känns det faktiskt extra skrämmande och obehagligt. Även frågan som ställs ovan, att säkert många inte alltid vet relevanta saker om ens de allra mest närstående, är ju klart intressant. Men läskig. Tanken på att folk kan leva någon slags dubbelliv... Våra närstående (eller arbetskamrater) vill vi ju kunna lita på, fullt ut, för att känna oss trygga.
Precis som föregående del i serien finns en trovärdig samtidsrealism i både miljöbeskrivningar och dialoger, såväl i sjukhusmiljö, hemmiljö och skola. Sistnämnda miljö, och relationer som uppstår i samband med denna, beror på att Stina den här gången bestämt sig för att, mitt upp i allt, skaffa sig en yrkesutbildning. Inte helt lätt för logistiken, med den stora familjen och ett helt litet barn. Men de löser det, på ett (som jag förmodar) modernt medelklassmanér. Som vanligt gillade jag relationsförvecklingarna, det omtänksamma lyser starkt och klart, precis som man vill att det ska vara. Här har vi kurskamrater som bryr sig om varandra, arbetskamrater som stöttar och ställer upp, och såklart paret Andreas och Stina som löser problemen, ger varandra livsrum och förståelse, även när det är kämpigt. Jag tycker om det, helt enkelt.
Ett plus är att författaren inte räds att öppenhjärtigt ta upp aktuella problem inom den svenska sjukvården, så även i förordet. Den sortens civilkurage uppskattas.
Sammantaget en otroligt fängslande och snabbläst (superkorta kapitel funkar perfekt här!) psykologisk thriller. Fastnade med en gång och intrigen triggade mig att vilja få bitarna på plats, förstå hur allt hängde samman. Så lätt att bara läsa ännu ett till kapitel, och ännu ett... Ja, sådär. Ni förstår. Ännu en page-turner. Perfekt avkoppling när man behöver koppla bort och koppla av. Och oj vad det behövs just nu.
Nidamörkur av Peter Fröberg Idling. Förlag: Natur & Kultur (2020). Antal sidor: 350.
Bibliotekslånad (inbunden).
"Simon har förlorat sin släktgård och längtar tillbaka till barndomens somrar på södra Gotland. Som andra generationens storstadsbo vill han återknyta banden med vad han ser som sin egentliga hembygd. När han får möjlighet att köpa en tomt slår han till, utan att fråga sin sambo Jenny.Jenny delar inte hans entusiasm inför ett gotländskt sommarhus och motsättningarna växer när han bestämmer sig för att själv bygga huset.
Väl där blir Simon snart alltmer isolerad och paranoid. När han inser att tomten, Nidamörkur enligt folktron, ligger på en plats där eldar brann och avrättningar och människooffer ägde rum, växer hans obehag. Husbygget fortskrider, men platsens fasansfulla förflutna tycks stiga ur den steniga heden.
I Nidamörkur har Peter Fröberg Idling lyckats förena den litterära romanens stilistiska höjd med skräckberättelsens förmåga att gestalta mänskliga och omänskliga nattsidor."
En roman som väcker intresset för Gotlands kulturhistoria, etnologi och geologi, på så vis utmärkt. Gillar själva nystandet i det förflutna som Jenny ger sig in i, även om det mesta sen blir hängande i luften. Författaren har gjort ett rejält ambitiöst djupdyk i t.ex. folklivsforskning (en diger lista med källhänvisning finns i slutet av boken).
Inte lika imponerad på romanens själva upplägg, där mycket känns ovidkommande för handlingens utveckling. Och slutet blev lite platt fall, på något sätt, snopet liksom. Karaktärerna kunde jag vidare inte finna någon slags medryckande sympati för, blev mest irriterad på Simons stöddiga och respektlösa attityd. Simon och Jennys exklusivt flotta livsstil går fullständigt förbi min horisont. Begrepp som inte förklaras och diverse överklassproblem kanske förstås av andra som lever den sortens liv, men för mig var det helt obegripligt (vad är t.ex. en "skaldjursplatå", och varför kastar man dyr mat direkt i soporna?). På sätt och vis kan jag nog tycka det här är mer av en relationsroman (om bortskämda storstadsbor) än skräck. Plus dock för hur miljöerna och hur kusligt atmosfären beskrivs, det stämningsfulla, vad gäller den biten är det i klass med Michelle Pavers Evig natt, d.v.s. toppkvalité!
Så ja, lite kluven känner jag mig inför omdömet av Nidamörkur.
"Det finns inga orädda människor, bara orädda ögonblick."
Jinn
KG Johansson
"Flera hundra år efter klimatkatastrofen har människan uppfunnit sätt att färdas mellan stjärnorna. Beboeliga planeter har hittats, andra har omskapats, och vid vissa stjärnor svävar enorma ihåliga livsmiljöer. Teknik utvecklas snabbare än någonsin och mänskligheten frodas. Tills en dag …Varelserna tycks komma från ingenstans och försvinna på samma sätt. De kan visa sig i vilka former som helst och kallas jinner efter andar i arabisk mytologi. De vägrar att kommunicera och tycks bara ha en vilja: att döda och förstöra.Casimir är befälhavare på ett krigsskepp. Medeya flyr från ett inte helt fläckfritt förflutet. Dreas anklagas orättvist för ett övergrepp. Coral är tolv år gammal och försöker lösa ett problem. De fyra kommer att dras in i kriget mot jinnerna."
"Simon tänkte att om man satte ett grässtrå i mungipan på gubben skulle han kunna göra reklam för ekologiskt smör."
Maigrets jul av Georges Simenon. Översättare: Katja Birmann. Förlag: Albert Bonniers (1975; Delfinserien). Även utgiven som e-bok, alt. pocket, alt. inbunden 2017; Atlantis Bokförlag AB. Originaltitel: Un Noël de Maigret (1951). Antal sidor: 100.
Bibliotekslånad (inbunden).
Maskiner som jag av Ian McEwan. Översättare: Meta Ottosson. Förlag: Brombergs (2019). Antal sidor: 320.
Bibliotekslånad (inbunden).
Citerad baksidestext:
"Kan maskiner uppleva känslor som empati, sorg och djup kärlek? Eller är frågan snarare - kan vi människor verkligen det?London 1980. Charlie hoppar mellan jobb och har ingen egentlig riktning i livet. Hans granne och flickvän Miranda är hans raka motsats, ambitiös och målinriktad.Miranda visar sig dock bära på en mörk hemlighet. Allting avslöjas och dras till sin moraliska spets när Charlie köper roboten Adam. Han är så nära en människa man kan komma både till det yttre och inre. Snart kastas Adam, Miranda och Charlie in i ett triangeldrama med förödande konsekvenser.Maskiner som jag är ett rafflande moraliskt dilemma som håller upp en spegel framför oss människor. Obönhörligt avslöjas vad som kan hända när vi uppfinner sådant som ligger bortom vår kontroll."
"Jag drog till med ett yttrande av Borges: två flintskalliga män som bråkar om en kam."