"Mannen i det höga slottet" av Philip K Dick

Mannen i det höga slottet av Philip K Dick. Förlag: Bakhåll. Översättare: Eva Gabrielsson. Läste boken som bibliotekslån (häftad). ISBN: 9789177424437

"Philip K Dicks legendariska roman Mannen i det höga slottet (The Man in the High Castle) i översättning av Eva Gabrielsson och med efterord av Johan Frick.
     Året är 1962. Tyskland och Japan har vunnit andra världskriget. USA är delat. Nazisterna har ockuperat östra USA med högkvarter i New York, Japan har ockuperat väst­ra USA och det japanska affärslivet har präglat livsstilen i San Francisco där boken utspelar sig. I denna originella miljö möter vi Dicks som alltid mycket känsligt tecknade huvudpersoner.
     Här finns Robert Childan. Han har en butik som säljer antikviteter och udda samlarobjekt (ofta förfalskade) till förmögna japaner som vurmar för gammal amerikana, allt från Coltrevolvrar från 1800-talet till Musse Pigg-klockor från 1938.
     Här finns mr Tagomi, en japansk tjänsteman som värnar om harmoni och icke-våld och i sitt stilla inre ifrågasätter den japanska och tyska statsmakten. Till hans dagliga rutiner hör att konsultera den kinesiska orakelboken I Ching.
     Här finns Frank Frink som tillverkar smycken och förfalskade amerikana-souvenirer i sin egen lilla verkstad – förfalskningar som han säljer vidare till Childan.
     Och här finns Franks ex-fru Juliana, hon är judolärare. Hon vill komma till klarhet med varför romanen som alla talar om – Gräshoppan släpar sig fram – känns så verklig. Det borde den inte göra, den handlar om en värld där Tyskland och Japan förlorade kriget...
     När Dick skrev boken var han 32 år gammal. Han hade försörjt sig som science fiction-författare i nästan tio år och utgivit åtta romaner samt ett otal noveller. Med Mannen i det höga slottet vann han Hugo-priset för årets mest betydande SF-roman vilket blev starten på en mycket produktiv period i hans författarskap. Han började arbeta i en nästan ofattbar takt som varade till mitten av 60-talet när hans äktenskap brast och hela hans liv upplöstes i kaos, men innan dess hade han hunnit skriva en häpnadsväckande mängd lysande romaner. Detta var hans blomstringstid, de år då hans storhet befästes.
     Philip K Dick är enligt The Encyclopedia of Science Fiction "en av de två eller tre mest inflytelserika författarna i 1900-talets amerikanska science fiction". Mer än ett dussin av hans verk har gjorts till långfilm, bl a Blade Runner, Total Recall, Minority Report och The Adjustment Bureau. The Man in the High Castle är just nu TV-serie med Ridley Scott som executive producer.
     Boken har tidigare kommit i Eva Gabrielssons översättning 1996. Detta är en reviderad version av samma översättning."

Mannen i det höga slottet (1962) är en dubbelt kontrafaktisk historia. Med kontrafaktisk menas en sorts alternativhistoria, d.v.s. författaren förändrar ett historiskt skeende och utforskar vad det leder till, vilket förstås ger ett annat perspektiv.

Handlingen är förlagd till en alternativ värld samma år som romanens utgivningsår 1962 (science fiction behöver inte utspela sig i framtiden), de stormakter som gått segrande ur andra världskriget är inte USA, Sovjetunionen, Kina, Storbritannien och Frankrike, utan istället Tyskland och Japan. Den amerikanska kulturen präglas av det japanska väster om Mississippi där japaner styr, och i öster är landet ockuperat av tyska nazister.

I det ockuperade Amerika finns en förbjuden roman som skildrar en alternativhistoria där USA gått segrande ur kriget. Titeln Gräshoppan släpar sig fram, romanen i romanen, menas vara från något ur Bibeln. Predikaren 12:5 lär ha pekats ut av vissa insatta.

..."då man fruktar för var backe och förskräckelser bor på vägarna; då mandelträdet blommar och gräshoppan släpar sig fram och kaprisknoppen blir utan kraft, nu då människan skall fara till sin eviga boning och gråtarna redan går och väntar på gatan;"...

Och nej, jag gör inga egna tolkningar angående bibelstället, det får vara någon måtta.

Fyra av de karaktärer som man får följa genom deras perspektiv i japanska San Francisco: Robert Childan; butiksägaren som säljer samlarobjekt till förmögna japaner. Nobusuke Tagomi; tjänsteman och kommissionär, betvivlar i tysthet den japanska och tyska statsmakten. Frank Frink; arbetar till att börja med för ett företag som tillverkar kopior av amerikanska artefakter, förfalskade souvenirer, startar därefter en smyckestillverkning i mindre skala tillsammans med en kompanjon. Juliana Crain; aikidoinstruktör (judo) och Franks ex-fru, försöker komma underfund med varför handlingen i en förbjuden roman (som alla talar om) känns så verklig.

[...] "Han traskade på, förbi de stängda affärerna, klev över skräp som vinden blåst dit.
    Nytt liv, tänkte han. Det är som att bli återfödd. Nej, inte "som". Det är.
    Vem tackar jag? Ska jag be, kanske?
    Be till vad?
    Jag önskar att jag begrep, sa han till sig själv medan han gick längs trottoaren i aftonjäktet, förbi neonskyltarna, larmet från barerna på Grand Avenue. Jag vill förstå. Jag måste förstå.
    Men han visste att han aldrig skulle göra det.
    Var bara glad, tänkte han. Och håll dig i rörelse."

Sid. 227

Bland annat lär följande titlar (svenska översättningar där sådana finns) givit författaren inspiration till romanen:

• Bring the Jubilee, Ward Moore
• Det Tredje Rikets Uppgång och Fall, William L. Shirer
• Hitler: A Study in Tyranny, Alan Bullock
• The Goebbels Diaries 1939-1941, Joseph Goebbels
• Foxes of the Desert: The Story of the Afrika Korps, Paul Carell
• I Ching, Richard Wilhelm, Cary F Baynes
• Den tibetanska dödsboken, W.Y. Evans-Wentz

Philip K Dick vann alltså Hugo-priset för årets (1962) mest betydande science fiction-roman med Mannen i det höga slottet. Det har alltid känts som en väldigt unik upplevelse att läsa Dicks böcker, har dessutom även uppskattat de välskrivna efterorden (i den här romanen skrivet av kunnige Johan Frick, ett välkänt namn inom sf-genren) för de utgåvor som förlaget Bakhåll givit ut under senare år. 

"Ur led är tiden" av Philip K. Dick

Ur led är tiden av Philip K. Dick. Förlag: Lundwall Fakta & fantasi. Översättare: Sam J. Lundwall. Läste boken som bibliotekslån (inbunden).

Ur led är tiden är en dystopi, först publicerad 1959. Vad jag kan se har boken inte kommit ut i svensk översättning förrän just utgåvan från 1990, inte senare heller.

Denna tidiga science fiction-roman av Dick har som vanligt flera ämnen och teman som brukar vara återkommande, t.ex. att verkligheten är skenbar och egentligen döljer något annat, spekulationer kring verklighetens natur. Stämningen är till viss del kafkaesk och fullmatad av konspirationsteorier och paranoida inslag. Här finns psykologiska, filosofiska och teologiska anspelningar, något som tycks stående i den här författarens (på många sätt) spännande texter. Tänk om det kunde bli en nyöversättning även av denna titel, helst med ett utförligt efterord som kunde förklara en del av dess tillkomst o.s.v., hade förstås varit toppen!

Huvudkaraktären Ragle Gumm framlever sitt liv i en stillsam amerikansk förort år 1959. Han besitter en ovanlig förmåga att gång på gång vinna en stående tävling i lokaltidningen, något som blivit till hans levebröd, gjort honom känd och aktad. Men rätt snart förstår man att Ragle Gumms 1959 inte är densamma som "vårt". Direkt från början händer märkliga saker, t.ex. så försvinner en hel kiosk och ersätts av en papperslapp. Små bitar av verkligheten börjar dyka upp, bl.a. en tidning med en artikel om Marilyn Monroe (en totalt okänd person i Ragle Gumms 1959) och uppfångade meddelanden via militär sändtagare där Gumms namn nämns i mystiska sammanhang. Några få övriga karaktärer blir också varse en del av den här sortens avvikelser. Det blir en gåta som både bokens karaktärer och jag själv som läser försöker lösa. Förklaringen blir omvälvande och vägen dit och därefter riktigt spännande. Bitvis får jag erkänna att det blir ganska fånigt och mediokert hur en del unga människor i den verkliga världen (tiden) gestaltas/pratar, men annars superbt. Söker man trovärdighet och knivskarpt realistiska framtidsspekulationer i allt kanske man blir besviken, men för egen del gillar jag storyn riktigt bra. Det är mystiskt, underhållande, tänkvärt, och slutet levererar en viss hoppfullhet. Vad mer kan man begära?


Andra bloggare om Ur led är tiden:
Eli läser & skriver

"En handfull mörker" av Philip K Dick

En handfull mörker av Philip K Dick. Delta förlags AB. Översättare: Gunnar Gällmo. Läste boken som bibliotekslån.

Annorlunda och tankeväckande samling noveller; science fiction bortom tid och rum, men även från en nära verklighet, stor bredd. Filosofiska och verklighetstänjande resonemang, spännande framtidsscenarier, rymdfärder, andra livsformer och världar; scifi, skräck och fantasy i underhållande blandning (ibland kryddad med humor).

Förvånande att detta är den första och enda svenska utgåvan. Boken borde vara värd en nyöversättning. Delvis för att berättelserna är skrivna av en utmärkt novellförfattare (de noveller som ingår anses som hans bästa), delvis för att jag tror att den kan översättas på ett annat sätt idag (obs, ingen kritik gentemot översättaren), finns en hel del småfel i denna utgåva från 1976 - hade mått bra av en extra korrekturläsning.

Boken finns idag bara att köpa via t.ex. Bokbörsen som häftad bok, fanns där i skrivande stund endast i tre exemplar och för ganska höga priser. Men kan man tänka sig att låna istället för att köpa, så kolla biblioteket, säkert finns den där.

De tretton novellerna som ingår:

Koloni
Bedragare
Umbärlig
Planet för genomresande
Författaren
Byggaren
Den omöjliga planeten
Den outtröttliga grodan
Det snurrande hjulet
Avkomma
På den matta jorden
Damen med kakorna
Utställningsföremål

Den som vill veta något mer i detalj om dessa kan kanske hitta något av värde här. Tänk bara på att novellerna "The Little Movement" och "The Preserving Machine" inte ingår i den här svenska utgåvan.

Näst sista sanningen av Philip K Dick

Näst sista sanningen av Philip K Dick. Förlag: Bakhåll. Läste boken som bibliotekslån (häftad). Översättare: Andreas Vesterlund. ISBN: 978-91-7742-498-7

Manipulerande massmedia och "hur man erövrar och utökar makten genom att äga, ljuga och överrösta", är något som skildras på ett spännande sätt.

Har med denna hunnit läsa mig igenom hela sju romaner (och en novell) av den här amerikanska science fiction-författaren. Alla böcker har varit väldigt givande att läsa, och som tur är var det en produktiv författare, så ser fram emot att fortsätta läsa det som är kvar av översatta titlar. Idéerna och genialiteten bakom skildringarna är helt lysande, utförandet inte alltid lika lysande, ibland helgalet och lite väl snårigt, därav ibland mina låga betyg på böcker som ändå varit oerhört fängslande och intressanta. Hittills uppfattar jag Näst sista sanningen vara den allra bästa, för visst "förutspår" den alltså en hel del kring vår tids nuvarande förhållanden, finns en del skarpsynt att begrunda. Det är en bok att läsa noggrant för att hänga med i alla turer och förvecklingar. Så snabbläst är den inte, trots dess endast 227 sidor, men väl värd tiden den tar i anspråk. Handlingen fängslar och det går lätt att leva sig in i storyn (och ja, romanen är en variant av novellen Försvararna).

För mig var det en bok som blev svår att lägga ifrån sig och som inspirerade till tankar och insikter om vår tid, riktigt bra och spännande! Bör dessutom nämna att det även i denna nyutgåva (förlaget Bakhåll) av PKD-roman finns ett utmärkt lagom avvägt och utförligt efterord av John-Henri Holmberg. Intressant och kompletterande att ta del av, så hoppa inte över det.

"VALIS" av Philip K Dick

VALIS av Philip K Dick. Förlag: Bakhåll. Köplänkar: Bokus | Adlibris | Akademibokhandeln. Läste boken som bibliotekslån (häftad/danskt band). ISBN: 9789177424659

"Philip K Dicks legendariska självbiografiska roman VALIS i översättning av Andreas Vesterlund och med efterord av John-Henri Holmberg.

I mars 1974 är Philip K Dick med om något högst extraordinärt. Han öppnar sin dörr för att ta emot en ung kvinna som sänts ut av apoteket med en förpackning värktabletter åt honom.
I samma stund som han öppnar dörren reflekteras solljuset i kvinnans halssmycke - utformat som en gyllene fisk - och en koncentrerad ljusstråle i en unik färgnyans träffar Dicks ögon.
Under loppet av några sekunder upplever han att en oändlig mängd information förs över till hans hjärna. Information om alltifrån hur universum och tillvaron i stort fungerar till enskilda detaljer som att hans åtta månaders son har en allvarlig sjukdom och måste opereras.

Fram till sin död 1982 ägnar Dick sedan merparten av sin tid åt att söka klarhet i vad som hänt med honom. Det system, eller det väsen, han har fått kontakt med kallas VALIS.

Här är boken om VALIS.

"När han öppnade dörren fick han se en vacker mörkhårig ung kvinna som höll fram en liten vit påse med Dexofen. Men trots sin enorma smärta brydde sig Fat inte alls om tabletterna, för han var helt fokuserad på det glittrande guldhalsband som hängde om halsen på flickan, han kunde inte ta ögonen från det. Fast han var omtöcknad av smärta - och av tiopentalen - och utmattad efter den påfrestning han genomlidit, lyckades han ändå fråga flickan vad guldsymbolen som hängde i halskedjan symboliserade. Det var en fisk, i siluett.

Flickan rörde vid fisken med sitt smala finger, och sa: 'Det är en symbol som användes av de tidiga kristna.'

Omedelbart drabbades Fat av en flashback. Han mindes - för en halvsekund bara. Mindes antikens Rom, och sig själv som en av de tidiga kristna. Hela den antika världen och hans undangömda förskrämda liv som hemlig kristen jagad av de romerska myndigheterna vällde in i hans hjärna... och sen var han tillbaka i Kalifornien 1974, och tog emot den lilla vita påsen med värktabletter från flickan.""

Att det är en hårfin skillnad mellan genialitet och vansinne är en tanke som ligger nära till hands då man läser VALIS, såväl som andra böcker av Philip K Dick. Detta gäller nog speciellt för denna självbiografiska roman som skildrar en sorts andlig irrfärd i Dicks (van)föreställningsvärld, eller såsom han själv faktiskt (delvis) upplevde den reella verkligheten, hur tokigt det än kan verka.

Egentligen är jag rätt tacksam att förlaget har en så lång innehållsbeskrivning (ovan), hänvisar även till bokens efterord av John-Henri Holmberg som är utmärkt för att få en bra kortfattad analys och fördjupning angående författarens liv och verk, visioner och religiösa spekulationer.

Berättaren i romanen är författaren själv, som berättar historien om en man kallad Horselover Fat (vilket är pseudonym för samme Philip K Dick), syftar alltså till att det rör sig om samma person... vilket tillfälligt vid ett senare mentalt tillfrisknande blir mer uppenbart, men vad som tycks då endast för en sorgligt kort tid. Det är en skrämmande tilltrasslad röra av försök till förklaring och mening/synkronicitet, ändå, konstigt nog, är det roligt berättat, trots svärtan. Så förutom att VALIS är en utforskande historia; en teologisk, filosofisk, psykologisk och sociologisk djupdykning, i något helt sanslöst skruvat perspektiv, är det roande och underhållande.

Historien grep på något slags hypnotiskt sätt tag från början och höll fast mig till slutet, kunde inte slita mig från den för att växla med andra böcker. Det här är definitivt ingen snabbläst bladvändarhistoria, man läser den noggrant och texten väcker tankar längs vägen som måste få ta tid. Och man låter det ta tid, trots att nutida trenden är att man - i tid och otid - skall säga att man "inte har tid" (något jag lärde mig av med på en arbetsplats inom vården). Vad är tid? Det tar ju tid att säga/skriva att man inte har tid också, liksom... och vad tjänar det ens till, varken avstressande för den som säger/skriver eller den som hör/läser. VALIS får ta tid att läsa, det är helt okej!

Har du provat på annat av Philip K Dick förut och gillat det du läst kan du nog komma att tycka även denna bisarra självbiografiska roman är intressant. Men att börja med VALIS tror jag inte är en så bra idé.

Om jag skulle försöka mig på att sammanfatta denna science fiction(?)-roman med några ord och tankar: Intressant fängslande, ödmjukt äkta, brilliant crazy à la PKD, tragikomisk, sorglig och djup... avgrundsdjup. Bör dessutom nämna att den säkert kan vara en ymnig brunn att ösa ur för konspiratoriskt lagda personligheter av den mer udda sorten.

På tur för mig att läsa står nu Mannen i det höga slottet. Här finns bokomdömen för samtliga böcker jag läst av författaren hittills. Allt började med filmen Blade Runner från 1982, där manuset baserar sig på Philip K Dicks roman Do Androids Dream of Electric Sheep?, vilket jag naturligtvis inte visste då jag såg filmen första gången på 80-talet.

"Skannad i dunklet" av Philip K. Dick

Skannad i dunklet av Philip K. Dick.
Förlag: Bakhåll. Bokus | Adlibris | Akademibokhandeln | Science Fiction Bokhandeln.
Läste boken som bibliotekslån (inbunden). ISBN: 9789177424314

"Philip K Dicks legendariska roman Skannad i dunklet (A Scanner Darkly) för första gången på svenska i översättning av Andreas Vesterlund och med efterord av John-Henri Holmberg.

Romanen skildrar hur författarens alter ego Bob Arctor bor i kollektiv med sina vänner i en villa i ett futuristiskt Kalifornien och arbetar som narkotikaspanare under täcknamnet Agent Fred.
   Det är särskilt drogen Substans D som blivit den nya farsoten i en värld där sofistikerad elektronisk övervakning av medborgarna pågår dygnet runt och på alla plan.
   Substans D (eller Slow Death) är en förrädisk drog. Den skänker intensiva känslor av välbehag men är också starkt beroendeframkallande och hämmar dessutom tankeförmågan svårt. Långvarigt bruk är förödande för hjärnan.
   Ett delikat problem för narkotikaspanaren Bob är att han själv och vännerna i kollektivet samtliga är storkonsumenter av just Substans D. Bobs spaning kommer med andra ord främst att handla om att spana på sig själv.
   På jobbet är han anonym. Både han och kollegorna går klädda i så kallade distorsionsdräkter som döljer deras verkliga utseenden. Dräkten består av en tunn hinna, ett membran, som täcker hela huvudet och hela kroppen. På denna hinna projiceras, inifrån, en svit av ständigt annorlunda utseenden samtidigt som ens röst förvanskas till det oigenkännliga. Ingen kan ana sig till vem man är.

Romanen är på många sätt självbiografisk. Under några år i början av 1970-talet levde Dick i ett liknande drogmissbrukande kollektiv. Han hade som nyskild och ensam och olycklig fått kontakt med ett antal lösa existenser i trakten där han bodde. Vinddrivna personer med missbruksproblem som bosatt sig i hans villa. Under tre år författade han inget, försvann in i en passiviserad – periodvis ytterligt paranoid – drogvärld och när han till sist lyckades ta sig ur den, och mycket tack vare sin nya fru Leslie "Tessa" Busby kunde återuppta sitt skrivande, var det denna roman han skrev. Det blev ett mycket speciellt verk i Philip K Dicks stora (totalt skrev Dick mer än 40 romaner) och variationsrika produktion.

Bokens titel syftar på ett bibelställe, Första Korintierbrevet, där Paulus förklarar att vi nu ser dunkelt, som i en spegel, men att vi i Guds rike kommer att se klart. Spegeln har hos Dick blivit en skanner, en övervakningsanordning. Samma bibelställe inspirerade även Ingmar Bergman när han valde titel till filmen Såsom i en spegel.

Dicks roman filmatiserades för övrigt 2006 i regi av Richard Linklater med Keanu Reeves, Winona Ryder, Robert Downey Jr och Woody Harrelson i rollerna. En lysande filmatisering! Bland annat är distorsionsdräkterna en fantastisk upplevelse, likaså animeringen "ovanpå" den filmade bilden."

Skannad i dunklet kom alltså att bli det verk Philip K. Dick skrev efter sitt tre års uppehåll från skrivandet. Med tanke på det självbiografiska stoffet som ligger bakom och författarens egna efterord blir det hela oerhört sorgligt.

Det går liksom inte att låta bli att fascineras av denna komplexa personlighet, den paranoida besattheten, hans snåriga liv, som på olika sätt lyser igenom i romanerna. Just den där "analytiska intelligensen", som nämns i det utförliga efterordet av John-Henri Holmberg, gör det väldigt speciellt. Vanföreställningarna, beroendeproblematiken och drogmissbruket beskrivs på ett rent påtagligt - och fruktansvärt obehagligt - sätt, som kan få oss att förstå från ett annat perspektiv än utifrånperspektivet.

Romanen är välskriven och tänkvärd. Inte så mycket spekulativ science fiction, mer alltså självbiografisk. Psykologiskt intressant. Storyn är både fantasifullt underhållande och krypande obehaglig, det ingen lättsam läsning, boken kräver uppmärksamhet och tid. Men på samma vis som för de romaner jag tidigare läst av författaren upplever jag det absolut värt mödan.

Boken har även filmatiserats. Filmen A Scanner Darkly verkar annorlunda, först inspelad och sen omvandlad till någon slags animering. Och visst förstärks därmed det dystopiskt mardrömslika och overkliga, utan tvekan.

"Motursvärlden" Philip K Dick

Motursvärlden Philip K Dick. Förlag: Bakhåll. Läste boken som bibliotekslån (danskt band). Översättning och efterord av John-Henri Holmberg. ISBN 978-91-7742-457-4.

"Philip K Dicks roman Motursvärlden (Counter-clock World) i nyöversättning och med efterord av John-Henri Holmberg.
     Dick skrev romanen 1966 under sin allra mest kreativa period. Handlingen är förlagd till framtiden, närmare bestämt 1998, i Los Angeles. Den verklighetstänjande förutsättningen för romanens handling är något som hände 1986 som fick namnet Hobartfasen.
     Tiden började gå baklänges.
     Detta innebar dock inte att folk började tänka och prata och röra sig baklänges, det blev alltså inte som att spela en film baklänges. Men människors biologiska förlopp började gå baklänges. De vaknar i gravarna ("igenföds") och måste grävas upp. De blir yngre och yngre. De äter inte utan "avbördar sig", det vill säga tar ut mat ur munnen och lägger på tallriken – mat som sedan ska lämnas till affären. Man oröker cigaretterna, börjar med en fimp och slutar med en hel cigarett som stoppas tillbaka i paketet. Och så vidare.
     Denna bakgrund till bokens egentliga handling kan tyckas som en överdriven och alltför hårt skruvad science fiction-grej men faktum är att den fungerar oerhört bra, den är medryckande och stämningsskapande. Poängen är att livet ändå går vidare, trots Hobartfasen.
     När den religiöse ledaren Thomas Peak vaknar upp i sin grav startar en maktkamp. Den religiösa rörelse han tillhör har nu andra ledare som inte välkomnar att den gamle ledaren kommer tillbaka. Myndigheterna blandar sig också i. Bokens huvudperson Sebastian Hermes sak är att han driver ett av företagen som gräver upp de igenfödda.
     "Du har varit död", sa Bob Lindy till anarken. "Du dog för ungefär tjugo år sedan. Medan du var död hände någonting med tiden så att den började backa. Därför är du tillbaka. Vad säger du om det?" Han lutade sig fram och höjde rösten, som om han talat till en utlänning. "Hur reagerar du på det?" Han väntade men fick inget svar. "Nu blir du tvungen att leva hela ditt liv en gång till, tills du blir barn och till slut spädbarn och sedan återvänder till livmodern." Som ett slags tröst tillade han: "Det gäller oss allihop, vare sig vi har dött eller inte." Han gjorde en gest mot Sebastian. "Han där har dött. Precis som du.""

På min väg genom förlaget Bakhålls utgivning av Philip K Dick kom turen till Motursvärlden. Tidigare läst Blade Runner (såklart!), UBIK och Palmer Eldritchs tre stigman. Kvar är nu (note to self) Skannad i dunklet, Mannen i det höga slottet, Näst sista sanningen och Valis.

Samtidigt som det är ganska knepiga böcker att läsa - så välskrivet kan jag f.ö. inte påstå att jag tycker det är - så har även Motursvärlden intressanta idéer. Sen får man nog ha en smula överseende med hur illa de kvinnliga karaktärerna beskrivs i sitt framträdande och agerande, liksom i hög grad även sådana problem kring hur det går till i denna baklängestid, blir inte så lite tillyxat ibland. Det utmärkta efterordet ger en del förklaringar därvidlag, liksom även andra upplysningar som gav mer substans till handlingen. Läste efterordet först, så den kompletta behållningen kunde jag få under läsningens gång. Men det där gör man ju som man tycker är lämpligast, även om jag för egen del upplevde det värdefullt att känna till betydelsen av "biblioteket" i förväg och hur författarens kontroverser i det privata speglar av sig i handlingen. Utvecklar det inte mer än så, för att undvika att spoliera något.

Av de böcker jag läst av Philip K Dick hör denna inte till de bättre, lite för rörigt teologisk för min smak, men ändå läsvärd, gillar det filosofiska, som vanligt... Kanske hade den dessutom fungerat bättre som novell, såsom den först var skriven som, kanske inte.

Måste nog till sist nämna det allra otäckaste med denna roman, d.v.s. hur de igenfödda vaknar upp i sina gravar och ropar efter hjälp. Varför jag upplevde det så extra otäckt var att boken lästes samtidigt som nyhetsrapporterna handlade om naturkatastrofen i Indonesien, där människor begravda under rasmassor ropade efter hjälp, beroende av räddningsarbetarna och deras utrustning. Så en del besk eftersmak blev det nog genom läsningens gång p.g.a. detta. Ganska olustigt, trots att det i romanens handling kanske till viss del var menat att uppfattas som det motsatta.

"Palmer Eldritchs tre stigman" av Philip K Dick

Palmer Eldritchs tre stigman av Philip K Dick. Förlag: Bakhåll. Översättning: KG Johansson och Gunilla Dahlblom. Läste boken som bibliotekslån (inbunden). ISBN 978-91-7742-407-9

"Philip K Dicks roman Palmer Eldritchs tre stigman utspelas i en tid när jorden blivit så varm att det nästan är omöjligt att vistas utomhus. Människor uppmuntras att emigrera till Mars, men det blir till en tråkig tillvaro som gruvarbetare på en dyster planet utan växtlighet. Det enda roliga man kan göra på Mars är att droga ner sig med den hallucinogena modedrogen God-IZ som förpassar ens medvetande till en behaglig dockvärld utan bekymmer.
Palmer Eldritch är en berömd person, berömd för att han för länge sedan reste iväg från vårt solsystem till en annan del av universum. I romanens början ryktas det att han kommit tillbaka.
Samtidigt har en ny drog kommit i omlopp, Mum-Z, som är ännu mer potent. Den förflyttar en inte till en begränsad dockvärld utan till outgrundliga multipla världar.
Är det Palmer Eldritch som fört in Mum-Z till vårt solsystem? Och vem eller vad är Palmer Eldritch egentligen?

Science fiction-litteraturens mästare Philip K Dick författade Palmer Eldritchs tre stigman under 1960-talet när han befann sig på höjden av sin kreativitet. Den finns medtagen på otaliga listor över 1900-talets viktigaste romaner."

Året är 2016. Efter att någon slags klimatkatastrof har inträffat (okänt p.g.a. vad?) har den globala uppvärmningen nått ofattbar omfattning. Jorden har blivit vansinnigt överhettad med temperaturer på t.ex. 80 grader i New York. Klassklyftorna är vida och djupa, de rikaste bor eller semestrar på den Antarktiska rivieran (ren utevistelse för övrigt är förknippat med livsfara) och genomgår exklusiv, men riskabel, evolutionsterapi på lyxig klinik i Tyskland.
Jordens undergång förespås inom hundra år och som ett försök att rädda mänskligheten skickas folk, frivilligt eller under tvång, till solsystemets andra planeter, t.ex. Mars. Denna kolonisation består av kollektiv ("kyffen") och det är meningen att dessa nybyggare skall bedriva odling i dessa karga tuffa miljöer med gratisfröer som delas ut av FN. Inga insatser verkar göras för att stävja jordens undergång eller se problemen kolonisatörerna har på de andra planeterna, istället tycks konsumtionskulturen och underhållningsindustrin frodas för att trycka undan oron för framtiden. För dessa kolonisatörer blir droganvändning en fördärvande metod för att stå ut med sin eländiga tillvaro. På jorden är den ekonomiska lyckan gjord för de som kan sälja in sina varor till ett företag som producerar kolonisternas efterfrågade kringprodukter, som drogen God-IZ kräver för en flyktig eskapism för stunden... medan odlingarna torkar bort, fröna blir osådda och jordbruksmaskinerna förfaller.

John Lennon lär ha gillat den här romanen (enligt bokens efterord) och följande citat ur en låttext, skriven av hans son Sean, blir ju då ganska träffande när man tänker på den här romanens handling:

"Life is what happens to you while you're busy making other plans."

Romanen har beskrivits som metafysiskt spekulativ, och för vår tid känns den ruggigt visionär. Detta förstås med tanke på klimatoro, brist på reell handlingskraft för en hållbar utveckling, verklighetsflykt genom understödd överkonsumtion/avancerad underhållningsindustri för de som har råd, framkallade av motsättningar, m.m.. Dystopin har ju till viss del blivit verklighet i vår tid.

Förutom det tvivelaktiga sättet kvinnorna framställs på är det just det hallucinatoriska har jag svårt för liksom det religiösa, det är ju f.ö. då den mystiska industrimagnaten Palmer Eldritch kommit in i bilden med sin nya lanserade drog Mum-Z. Det teologiska inslagen gör att detta heller inte kan räknas som en science fiction-roman (vilket författaren själv tydligen heller inte ansåg det vara), det håller jag helt med om. Däremot är det hett solklart en dystopi som man inte bör missa, en klassiker i Philip K Dicks väldigt speciella stil. I förlaget Bakhålls utgåva från 2014 finns dessutom ett utmärkt bra skrivet efterord av John-Henri Holmberg, intressant och tankeväckande, tog del av efterordet före jag började läsa romanen och kunde då göra paralleller till det under läsningens gång.

"Försvararna" av Philip K. Dick

Försvararna av Philip K. Dick. Novellix. Läste boken som bibliotekslån (häftad). Översättning av Andreas Vesterlund.

"Kalla kriget har bokstavligt talat hettat till och ett våldsamt världskrig utkämpas via robotar uppe på jordens yta, medan människorna själva har flytt till underjorden. Den kultförklarade science fiction-författaren Philip K. Dicks novell The Defenders från 1953 utkommer nu för första gången på svenska under namnet Försvararna."

En smart science fiction-novell med en helt perfekt överraskning. Kul idé där robotar är svaret på hur mänskligheten skall överleva sig själv. Utmärkt utförd berättelse, missa inte den!

"Ubik" av Philip K Dick

Ubik av Philip K Dick. Översättning och efterord av Johan Frick. Info hämtad från bokförlaget Bakhåll:

"Philip K Dicks hyllade mästerverk romanen Ubik i översättning och med efterord av Johan Frick.
     Philip K Dick må vara mest känd för de berättelser som nått vita duken, som till exempel Blade Runner och Total Recall men hans produktion var mycket större än så och för de verkliga finsmakarna – de inbitna Dickkännarna – finns det några andra Dick-romaner som står högre i kurs. Mest hyllad av alla är Ubik.
     Vad är Ubik? Ubik är just det du behöver när du känner att du behöver något. Känner du dig hängig, slö, nere – då behöver du Ubik.
     Håller allting på att gå över styr, håller allting på att glida dig ur händerna – tänk då på att Ubik finns att ta till.
     Men vad är Ubik? Hur känner man igen Ubik?
     Ubik finns i så många former att du inte kan räkna dem alla. Ubik finns som spray, som tabletter, som dryck, som rakblad, som hårbalsam, som deodorant, som BH, som rengöringsmedel, som städredskap, som frukostflingor, öl, kaffe, plastpåsar, salladsdressing, vem vet, kanske även som tankeöverföring. Varianter ingen sett, ingen anat. Och det självklara, ofrånkomliga behovet av Ubik blir bara mer och mer påträngande för de allra flesta av oss.
     Dicks roman om den undergörande substansen Ubik tillhör den sällsynta sortens historier som får läsaren att ramla av stolen i häpnad ett antal gånger under läsningen – Va?! Var det detta allt gick ut på! Den som till exempel läst John Fowles bok The Magus (på svenska Illusionisten) har varit med om den hisnande upplevelsen.
     Berättelsen kretsar kring Joe Chip. Han har till sin förfäran märkt att verkligheten omkring honom har börjat "regrediera". Det verkar som om tobaken i cigaretterna har torkat ihop, nyköpt mat känns ofräsch, några av små­mynten i hans ficka uppvisar fel årtal. Hans alldeles nya brödrost har förvandlats till en brödrost av äldre modell.
     Hur handlingen utvecklas ska givetvis inte föregripas men det är inte tal om annat än att Dick är värd sin position som en av de mest tankebändande – most mind­bending, most mind-blowing – av alla författare i den moderna litteraturen.
     "Ubik är en av de mest fascinerande böcker jag någonsin läst" skriver A Aiman i The Guardian.
     Dicks roman Ubik är "ännu mer briljant än motsvarande verk av Thomas Pynchon och Don DeLillo" enligt Roberto Bolaño."

Det avslutande efterordet (läste det två gånger för att det var så bra!) av Johan Frick var nog det man behövde för att inte ångra att man lagt ner tid på denna hyllade SF-roman (från 1969) av Philip K Dick. Uppfattade storyn som motsatsen till välskriven, och då oerhört pladdrig, stökig och osammanhängande, och jag förstår nu varför. Den existentiella meningen bakom denna "röra" gav ändå anledning till att även jag kan förstå hypen kring romanen. Hör till dom som gillar fiktion som genererar tankar kring existentiella frågor. Kanske kan boken bli bättre som film (så var det ju verkligen med Blade Runner)? Filmrättigheter är uppenbarligen redan köpta och filmning lär ha varit tänkt att påbörjas 2009 (hur det sen är med den saken vet jag ej).

Varje kapitel inleds med en klämkäck reklamslogan för Ubik (underförstått någon slags högre gudomlig makt).

Mitt hår är så torrt och flygigt. Vad ska en
stackars flicka göra? Enkelt - gnugga in lite
Ubik hårbalsam. Efter bara fem dagar har
Ert hår fått ny spänst och lyster. Ubik hårvårds-
produkter, använda enligt bruksanvisningen,
är helt ofarliga. 

(Kapitel 9)

Handling: Storyn äger rum tidsmässigt i ett framtida 1992, platsen är i huvudsak ett hårt kommersialiserat Kalifornien. Man får följa Joe Chip som arbetar för säkerhetsbolaget Runciter associates. Företaget erbjuder tjänster som handlar om att blockera individer med parapsykologisk förmåga vad gäller prekognition (förmågan att uppfatta sådant som ännu inte hänt) och telepati. Joe Chip har till uppgift att läsa av hur pass starka parapsykologiska förmågor personer besitter. Firman anlitas för ett uppdrag förlagd på månen, men något inträffar där som får ödesdigra konsekvenser för Joe Chip och hans medarbetare. En förändrad verklighet blir alltmer bisarr, det som händer blir bara konstigare och konstigare i en värld som redan innan var extremt egendomlig med bl.a. "halvlevande" och talande dörrar (även kylskåpsdörrar!) som kräver avgift för att gå att öppna. I en senare del av berättelsen blir jakten på "Ubik-spray" central. Varför den där sprayen blir så viktig beror på en sällsamhet som trissar upp handlingen och får den om möjligt ännu mer rörig. Sluttwisten blir en twist i twisten... mycket speciellt.

Pigga upp trötta ytor i köket med det nya
mirakelmedlet - Ubiks extrablanka, klibbfria
plastbeläggning, lätt att applicera och
fullkomligt ofarligt om anvisningarna följs.
Besparar Er ändlöst skrubbande - Ni glider
rakt ut ur köket!

(Kapitel 7)

Men visst är de liksom lite kul ändå de där reklaminslagen?!

En del av den här romanens tankestoff satt i händerna på en mer strukturerad SF-författare i nutid skulle kunna bli så mycket bättre. Philip K Dick hade helt klart snillrika idéer, men framförandet lämnar för mig helt klart mer att önska.

"Blade Runner" av Philip K Dick

Blade Runner (originaltitel: Do Androids Dream of Electric Sheep? - utgivningsår 1968) av Philip K Dick hör till en av de största mästerverken inom science fiction litteratur. Romanens titel i svensk översättning första upplaga 1974: Androidens drömmar. Ny upplaga med ny titel 1994 och 2012; Bakhåll förlag. Manuset till den mer kända Future Noir-filmen Blade Runner är löst baserat på denna roman. Filmen hade biopremiär 1982 och den har visats i flera versioner sedan dess. Det jag i nutid refererar till vad gäller filmen är "The final cut" från 2007.

Denna postapokalyps äger rum tidsmässigt år 1992 för de första upplagorna av boken och i senare upplagor år 2021 (i filmen är plats och tid: Los Angeles år 2019). Efter världsomfattande kärnvapenkriget Terminus består jordens atmosfär av genförändrande radioaktivt damm. För att bevara människans genetik uppmanar FN till massutvandring till kolonier på andra planeter, t.ex mars. För att få folk att vilja ge sig iväg från jorden som emigranter, blir de erbjudna varsin egen android (anställd människoidentisk robot), som ett slags lockbete ([...]"de verkliga drivkrafterna bakom emigrationen: androidslaven som morot och det radioaktiva nedsläppet som käpp").

Romanens handling utspelar sig under en enda dag i Rick Deckards liv. Hans uppdrag som inhyrd prisjägare vid San Francisco-polisen är att spåra upp, avslöja och "dra in" (avrätta) androider (humanoida robotar) som rymt. En typ av androider har konstruerats så snarlikt riktiga människor att de även givits stark livsvilja, självbevarelsedrift och jagkänsla, men de saknar mänsklig empati (androiderna själva anser dock att empati inte alls existerar). Vissa av dem är heller inte själva medvetna om att de skulle vara något annat än riktiga människor, då de fått falska minnen av en barndom och uppväxt inplanterade.

Rick Deckard kallas denna gång in för att överta ett uppdrag som tidigare innehafts av androidjägaren Dave, vilken blivit beskjuten efter påbörjat uppdrag. De extraintelligenta androider uppdraget gäller är rymlingar som befinner sig på jorden med tagna mänskliga identiteter, två har redan blivit eliminerade och sex återstår. Deckards uppgift blir att söka upp, avslöja dem genom test och därefter "dra in".

Parallellt med berättelsen om Deckard möter man karaktären J R Isidore, en av de radioaktivt skadade. Denna grupp individer, kallade specialare (klassificerade som "vandrande hot mot släktets jungfruliga arv"), lider av en alltmer försämrad intelligens, de är lågstatusmänniskor och som icke önskvärda emigranter är de hänvisade till att stanna på jorden, ett liv i skymundan. Skymfad och hunsad innehar Isidore ett lågstatusyrke, bebor en lägenhet i ett stort förfallet och för övrigt tomt hyreshus (men så plötsligt tycks någon annan också ha flyttat in i huset). Isidore arbetar som transportör vid ett reparationsföretag för elektriska djur.

På jorden har det blivit en statussymbol och en av de viktigaste sociala normerna att äga ett levande djur, men de som inte har råd att köpa ett riktigt kan skaffa sig ett elektriskt, för att hålla den lyckade fasaden uppe (Rick Deckard och hans fru Iran äger ett elektriskt får). Förutom statusen påtalas främst det betydelsefulla med relationen till/skötseln av ett djur för att hos människan främja de empatiska känslorna. Erfarenheten av djur anses ha bidragit till att skapa empati hos människan, men djuren på jorden har under senare tid drabbats av massdöd (strålningsförgiftade). Bristen på empati skall även åtgärdas genom att vara delaktig i den på jorden nu regerande teknikbaserade religiösa rörelsen Mercerismen, där en s.k "empatibox" är viktig för dess utövare. Religionen centrerar sig kring en martyr; gestalten Wilbur Mercer, som evigt klättrar upp för en brant och samtidigt blir utsatt för stenkastning.

Deckards och Isidores möte med androiderna kommer att förändra dem i grunden. Deckard kommer till insikt om att han blivit alltmer avtrubbad känslomässigt genom sitt arbete, på så vis blivit mer lik de androider han jagar, och Isidor får ompröva sin godtrogna inställning, lära sig skilja ont från gott, oäkta från äkta.

Romanen undersöker ämnet/ställer frågan om vad det är att vara människa, vad som kännetecknar det mänskliga, de dilemman vi ställs inför i vissa svåra valsituationer.

Tyckte det var underhållande med alla metaforer och symboltolkningar man kunde göra, tror nog det går att upptäcka fler vid omläsning, precis som för filmen - trots att filmen är väldigt mycket annorlunda. Men Pris och Roy finns ju med, filmens J.F. Sebastian finner sin någorlunda snarlika motsvarighet i bokens Isidore och vad gäller alla djur finns ju åtminstone vissa konstgjorda med i filmen. Romanens fokus på djur, konstgjorda och eftertraktade levande, var ett positivt inslag. Buster Vänligs TV-show var dock ingen större förlust att man slapp i filmen, liksom allt detta kring mercerismen, även om man förstår varför det är med för helheten.