Läst februari

1. Vänligheten av John Ajvide Lindqvist
2. Striden om Dimön av Mariette Lindstein. Recensionsexemplar.

En smakebit på søndag: Fallet

På söndagarna har vi möjligheten att dela med oss av vad vi läser (eller har läst) genom kortare citerade utdrag ur böckerna, som en sorts boktips. Länkar brukar växelvis samlas hos bokbloggarna Flukten fra virkeligheten och Betraktninger.

Två smakbitar hämtas från Fallet, Albert Camus.

Sidan 40:

  "Jag  erkände bara överlägsna egenskaper hos mig själv, vilket förklarar min välvilja och min själsro. När jag ägnade mig åt någon medmänniska var det ren och skär nedlåtenhet, i all frihet, och hela förtjänsten blev min: jag steg en grad i den kärlek som jag hyste till mig själv.
   Dessa uppenbara sanningar fick jag syn på, tillsammans med några andra, under tiden efter den där kvällen som jag berättade om. Inte genast, nej, och inte heller särskilt tydligt. Först måste jag få tillbaka mitt minne. Gradvis började jag se klarare, jag lärde mig en del av det jag visste. Dittills hade jag alltid varit hjälpt av en förbluffande förmåga att glömma. Jag glömde allt, först och främst mina egna föresatser. I grund och botten fanns det inget som betydde något. Krig, självmord, kärlek, fattigdom, jag uppmärksammade det naturligtvis när omständigheterna tvingade mig, men då på ett belevat och ytligt sätt. Ibland låtsades jag engagera mig för något som låg helt utanför mitt mest alldagliga liv. Men i grund och botten tog jag inte del i det, utom naturligtvis när min egen frihet var hotad. Hur ska jag uttrycka det? Det halkade av mig. Ja, allt halkade av mig."

Sidan 44:

"Sanningen är  att varje intelligent människa, det vet ni mycket väl, drömmer om att vara en gangster och om att härska över samhället med renodlat våld. Eftersom det inte är fullt så enkelt som man kan tro när man läser romaner som specialiserar sig på brott ger man sig i allmänhet in i politiken i stället och söker sig direkt till det grymmaste partiet. Vad gör det om man förödmjukar sin begåvning om man därmed lyckas dominera alla människor? Inte sant? Jag upptäckte att jag hyste ljuva förtryckardrömmar inom mig."

Jean-Baptiste Clamence – vad väcker den karaktären för reaktioner och tankar hos er?

"Striden om Dimön" av Mariette Lindstein

Striden om Dimön av Mariette Lindstein. Förlag: HarperCollins Nordic (2021). Antal sidor: 496.

Recensionsexemplar (inbunden).

"Julia Frisk har lovat sig själv att aldrig återse Franz Oswald, den före detta sektledaren som huserar på Dimön. Men genom ett olyckligt sammanträffande får Julia och Franz en gemensam fiende, ett frireligiöst brödraskap som kallar sig Ursprungsevangelisterna. Det ryktas att de har en nattsvart kvinnosyn och använder ortodoxa uppfostringsmetoder på sina döttrar.

Julia blir som besatt av att skriva om brödraskapet, och när hon börjar göra efterforskningar öppnar hon ett ormbo av hemligheter, svek och outsäglig ondska. Det dröjer inte länge förrän hon blir sektens måltavla. Den enda som kan hjälpa henne är någon som vet hur de tänker och agerar, någon som är lika skoningslös som de. Hon känner bara en sådan person, men vågar hon riskera att än en gång dras in i Franz Oswalds spindelnät? 

Mariette Lindstein gick som 20-åring med i den kontroversiella scientologirörelsen. Under 25 års tid arbetade hon på alla nivåer i kyrkan, inklusive i toppen av hierarkin på högkvarteret utanför Los Angeles. 2004 flydde hon. Idag arbetar hon som författare och föreläsare på heltid och har vigt sitt liv åt att upplysa andra om sektproblematiken. Böckerna om sekten på Dimön bygger på hennes personliga upplevelser."

Striden om Dimön blir nu femte delen i Dimön-serien, en thrillerserie jag kommit att uppskatta och rekommenderar alla att läsa. Mycket bra spänningslitteratur, fängslande berättat. Dessutom lär man sig mer om sekterism.

Såväl det stillsamt vackra och det kusligt hemska som händer ackompanjeras av fina beskrivningar vad gäller miljöer, natur och stämningar. Relationer och karaktärsutvecklingar är intressanta att följa; Frans, Julia, Thor, Sofia, m.fl. Personerna träder fram inkännande och psykologiskt trovärdigt, det känns filmiskt och kommer till liv när man läser. Julias empati, att hon reagerar så sunt känslosamt, blir en så välbehövlig balans till allt otäckt som sker, en stor styrka med den här femte delen i serien.

Extra bra var även hur vissa ämnen tas upp och hur de behandlas, t.ex. sådant som rör tolkningar av bibelns gammaltestamentliga perspektiv. Säkert ömtåligt, men viktigt att förstå hur vi skall uppfatta det. God författarresearch tycks ligga till grund även för detta. Det otäcka frireligiösa brödraskapet Ursprungsevangelisterna får mig att tänka på en annan frikyrklig församling, Knutbyförsamlingen, en nedlagd (2018) kristen sekt som det blev stor dramatik kring. Lilla lugna och lantliga Knutby var väl knappast ett ställe där man trodde något sådan kunde finnas. Där man minst anar och i de lugnaste vatten, rätt skrämmande att det kan vara så. Risken för ökad och fullständigt oacceptabel radikalisering av sådana extrema sekter i frikyrkliga Sverige är väl inte helt dumt att fundera ett varv extra kring? Tänk en ung karismatisk ledartyp och många unga som tappar fotfästet nu under pandemin. Social distansering lär väl försvåra, men knappast förhindra. Visst kan krissituationen innebära en risk att sekter bildas och får fäste, attraherar yngre personer som söker sammanhang i en alltmer repressiv och oviss tillvaro?

Den forne sektledaren Frans Oswald är visserligen inte så ung längre, lätt kuschad efter sin stroke inte som sitt forna jag. Julias attityd gentemot hans kvarvarande psykopatiska och sekteristiska egenheter är rätt förtjusande. Julia är en karaktär jag känner stor sympati för, på många sätt. Som journalist låter sig Julia inte skrämmas till tystnad, något man beundrar hos såväl journalister som forskare i dessa tider (men har förstås full förståelse för de som ändå ger upp). Mor-dotter-relationen mellan Sofia och Julia var väldigt fint skildrad. Mycket omtanke, såväl sinsemellan som för de utsatta personer de kämpar för att hjälpa. I ett (såsom jag uppfattar det) alltmer funkofobiskt klimat var det även ett plus med sidokaraktären Cornelia, toppen att hon fick ta plats och gestaltas på det sättet. Den som drabbas av ett handikapp borde inte få bli ett slags outcast. Finns såklart mer jag skulle vilja nämna som är så bra med denna femte del i bokserien, men då skulle recensionen bli alldeles för tröttsamt lång.

Det händer något spännande precis hela tiden i denna välskrivna thriller, det blir liksom aldrig tråkigt. Kapitlen är perfekt avvägda passande för en spänningsroman och läsningen flyter på med en ovanlig lätthet. Fängslande, intressant och utmärkt avkoppling. Trots allt otäckt som händer finns segrar, svårigheter som övervinns, mycket medmänsklighet, stor empati, mycket som får dig att må bra. Det bästa av allt efter en sådan läsupplevelse är efterordets sista ord: ..."det kommer naturligtvis en fortsättning". Min reaktion bli då: Lysande!

En smakebit på søndag: Världen vi lämnar

På söndagarna har vi möjligheten att dela med oss av vad vi läser (eller har läst), ett kort utdrag ur böckerna som boktips, länkar samlas idag här.

Smakbiten hämtas från Världen vi lämnar, En antologi av Föreningen Arbetarskrivare. Tillbaka på skottdagen av Jan Samuelsson, sidan 94:

 

  "Jag rör mig sakta framåt i trängseln på en gågata. Hemlösa ligger som larver i sina sovsäckar längs husväggarna. Ingen reagerar. Man har vant sig. Man vänjer sig snabbt. Alldeles nyss var det här en otänkbar syn. En omöjlighet på gränsen till skrattretande, men man vänjer sig. Man vänjer sig snabbt. Man försöker tänka positivt, det är ju inte jag som ligger där i alla fall, och sedan hastar man vidare i dimman mellan den nedlagda fritidsgården och det överfulla ålderdomshemmet med shoppingkassarna fyllda av tröst. Det är prövningens dagar och tid att bekänna färg.
   Mörkret faller snabbt och ljudlöst."

Dagens bokpost: Fallet

Fallet

Albert Camus

Redan idag fanns den i postlådan, underbart! Boken var alltså väntad, trevligt att den kom så snart. Läst två böcker tidigare av Camus, Främlingen och Pesten. Nyöversättningen av Fallet ser jag nu verkligen fram emot att få läsa. Mer info om boken och författaren (hämtat från AB Förlag):

 

"Parisaren Jean-Baptiste Clamence, en tidigare respekterad advokat och försvarare av fattiga och utstötta, har efter sitt spektakulära fall sökt tillflykt i Amsterdam. På en sliten hamnkrog agerar Clamence sin egen domare och pläderar föraktfullt om sin meningslösa existens. ”Fallet” utkom första gången 1956 och räknas vid sidan om ”Främlingen” och ”Pesten” som en av Camus viktigaste romaner.

Nyöversättning av Jan Stolpe.

Förord av Lydia Sandgren."

 

"Albert Camus, född 7 november 1913 i Mondovi, Algeriet, död 4 januari 1960 i Sens, Yonne, Frankrike, i en trafikolycka, var en fransk författare, filosof och 1957 års nobelpristagare i litteratur. Hans författarskap har varit viktigt för framväxten av bland annat le nouveau roman ("den nya romanen") även om företrädare för den tagit avstånd från honom. Återspeglingar av Camus skildringar av ångest och vilsenhet kan märkas i litteraturen ända fram till det sena nittonhundratalets litteratur. Bland dem som i dag skriver i hans anda kan nämnas belgaren Peter Terrin.

Camus kom från en arbetarmiljö. Hans far avled under unga år och hans tidiga år bestod av en nära relation med sin mor. Trots en fattig uppväxt fick Camus chansen att studera, vilket senare ledde till mer omfattande studier i filosofi. Åren 1937–39 var Camus medlem i kommunistpartiet. 1938 började han arbeta som tidningsman. Under andra världskriget var Camus verksam vid den olagliga Paristidningen Combat, för vilken han var redaktör 1945–47.

Albert Camus första stora bidrag till världslitteraturen bestod av den koncentrerade berättelsen Främlingen 1942. Romanen är kanske hans mest lyckade existentiella verk. Sartre bidrog starkt till Camus genombrott som författare genom att peka ut romanen som en representant för existentialismen. Camus visar på det absurda, slumpmässiga, och till synes meningslösa i människans tillvaro; hans nihilism bär drag av Nietzsches filosofi. Albert Camus dog i sviterna av en bilolycka i en Facel Vega."

Utgivningsdag: 2021-03-12

Recensionsdag: 2021-03-23

ISBN: 9789100179410

Tusen tack för rec.ex. Albert Bonniers Förlag!

❤

En smakebit på søndag: Striden om Dimön

På söndagarna har vi möjligheten att dela med oss av vad vi läser (eller har läst), ett kort utdrag ur böckerna som boktips, länkar hittas idag hos Betraktninger ~ tanker om bøker.

Smakbiten här hos mig hämtas från sidan 55 i Striden om Dimön av Mariette Lindstein.

 

 

"Solen skiner utan att värma och luften är  klar och torr. Det är tidig vår, den vackraste tiden på Dimön. På gräsmattan blommar krokus och scilla. Lite längre bort sträcker sig den grusade gången mot en dunge av blandskog där fåglarna väsnas. Från havet blåser en loj bris. Solen som reflekteras i längornas fönster får mig att stanna upp.
   Jag är verkligen här. Jag är verkligen tillbaka för gott.
   Min nyanlända gäst väntar på mig i matsalen. Jag försöker intala mig att det inte är något speciellt med den här dagen, ändå vaknade jag tidigt, sprängfylld av energi. Jag är fortfarande ivrig, inuti känner jag mig sådan. Utanpå är jag kolugn.
   Mitt herravälde är, och kommer alltid att vara, Dimön."

Skyline

 

"I dimman bort mot havet skymtar ljusen från det resliga tornet, från Malmös Manhattan och de vaga siluetterna av fabrikerna, cisternerna och skorstenens höga röda öga."

Varje lördag presenterar bloggen Mina skrivna ord "Veckans mening". Avsikten är att lyfta fram en mening som fått oss att stanna upp och tänka till (humoristisk, allvarlig eller vadsomhelst).

Texten ovan hämtas från Nattdjur av Mats Runvall, först ut i Föreningen Arbetarskrivares senaste antologi Världen vi lämnar. En mer utförlig bokbeskrivning finns här.

En del om Föreningen Arbetarskrivare på bokens bakersta flik:

Tycker jag verkar som föreningsverksamhet när den är som allra bäst!❤

Fler meningar går att finna här

Dagens bokpost: Världen vi lämnar

Världen vi lämnar

En antologi av Föreningen Arbetarskrivare

Oj, så glad jag blev att den kom så snart, för denna vill jag börja läsa bums!😍

Baksidestext:

"Känn vibrationerna genom fotsulorna,

ta stöd mot rämnande väggar.

Världen vi lämnar är en samling röster från gator och golv, diskrum, byggnadsställningar, slamsugarbilar, restauranger, bensinstationer, järnverk, järnvägar och platserna däremellan. Det är poeter och prosaförfattare, visdiktare och tecknare. Det är vårdbiträden, tågvärdar, lokförare och nattarbetare i servicesektorn. Det är utgivna författare, skribenter med texter publicerade i tidskrifter och det är debutanter.

Föreningen Arbetarskrivares tolfte medlemsantologi tar dig genom texter och bilder som rör sig från den här världen, från underjorden, nätterna och hörnen av tillvaron, genom alienationen och främlingskapet inför vardagen i arbetet och tiden utanför, präglad av arbetet, för att röra sig vidare ut, bort och framåt mot andra världar när vi lämnar denna."

Redaktörer: Jens Paulsson och Hanna Wikman.

Författare: Vanessa Allerth, Anna Arvidsdotter, Elliot Baron, Emil Boss, Jihye Brissman, Christine Bylund, Johanna Carshall, Micke Evhammar, Johan Hannu Fagervall, Linnea Garli, Johanna Gustafsson-Ahlzén, Erik Haking, Tomas Herngren, Camila Hidalgo, Marie-Louise Hugmark, Marie Hållander, Henrik Johansson, Jonna Joro, Martin Joviken, Ylva Emel Karlsson, Carl Krantz, Stina Künstlicher, Sanna Lodin, Jesper Lundby, Sebastian Lönnlöv, Nino Mick, Helle Milegård, Karin Nilsson, Ellen Nordmark, Kajsa Paulsson, Marcus Regnander, Emma Rolén, Mats Runvall, Freke Räihä, Jan Samuelsson, Stellan Sandberg, Ranjani Srinivasan, Petra Thorgren, Frank Jimmy Vulovic, Mika Wiborgh, Emlan Wolke, Jenny Wrangborg.


(Min recension av föreningens föregående elfte medlemsantologi Jag har tänkt mycket på oss och våra utmattade kroppar finns att läsa här.)

Läs mer om Föreningen Arbetarskrivare här.

ISBN: 9789198183047

Tack för rec.ex. Föreningen Arbetarskrivare och Henrik Johansson

"Vänligheten" av John Ajvide Lindqvist

Vänligheten av John Ajvide Lindqvist. Förlag: Ordfront (2021). Antal sidor: 715.

Bibliotekslånad (inbunden).

"En klargul, låst container.

En höstmorgon 2018 står den bara där, i Norrtäljes hamn. Ingen vet hur den har kommit dit. När den så småningom öppnas kommer dess innehåll att förvandla Norrtälje. Den vardagliga vänligheten börjar att vittra bort.

Under denna förändringens tid får vi följa sex personer runt 30 år som även de är stadda i omvandling. Max och Johan spelar minigolf och Pokémon Go och undrar när det verkliga livet ska börja. Siw och Anna går på gym för att bli av med sin övervikt. Marko och Maria flydde från Bosnien som små och har tillsynes lyckats väl i livet, men något gnager.

De arbetar som parkskötare, kassabiträde, äldrevårdare, bowlinghallsföreståndare, fondförvaltare och fotomodell. De är en omaka grupp vars inbördes relationer utvecklas och invecklas under berättelsens gång. Vänligheten är John Ajvide Lindqvists hittills mest ambitiösa genom­skärning av samtiden, i det mikrokosmos som heter Norrtälje. I slutändan handlar det om Vänligheten kontra Fasan."

Om ni söker en relationsroman, troligtvis helt enligt young adult fiction-konceptet, så läs Vänligheten. Hursomhelst var detta inte alls vad jag hade väntat mig och överlämnar på så vis - vänligt men bestämt - till andra att ge mer rättvisande omdömen, ni som tillhör målgruppen(?) unga vuxna eller söker den sortens böcker. Klar fördel om ni är smartphoneanvändare och vet vad Pokémon Go är, själv är jag varken insatt i det ena eller andra... överväger på allvar att bara läsa gamla klassiker när jag någon gång stöter på den här typen av romaner.

Tröttnade rätt rejält innan de över 700 sidorna var lästa (senare halvan skumläst). Långsamt berättad med många sidohistorier/tillbakablickar, inte så spännande som jag troligtvis förväntade mig.

Gillade dock att läsa om välkända miljöer både från förr och i nutid. Historien hade sina ljusa stunder även i mitt tycke, men fördomsfulla karaktärskarikatyrer, det utseendefixerade, klichéartade och det råa övervåldet hör dock inte dit, har svårt för sådant. Kommer nog inte (väldigt sällan tvärsäker på något längre) läsa mer av John Ajvide Lindqvist. Får åtminstone räcka för ett bra tag framöver.

Vägval och tendens i kris

 

"De blickar ut över kaoset och tumultet och ger sig i kast med att försöka ordna allt, hitta passande orsaker, koppla ihop det ena med det andra, identifiera de skyldiga, peka ut syndabockar, allt i en vanligtvis omedveten strävan efter att dämpa oron och rädslan."

Varje lördag presenterar bloggen Mina skrivna ord "Veckans mening". Avsikten är att lyfta fram en mening som fått oss att stanna upp och tänka till (humoristisk, allvarlig eller vadsomhelst).

Den brittiska psykologen Karen Douglas berättar om hur konspirationsteorier tar form i krissituationer. En mening som hämtats ur boken Allt är en konspiration: En resa genom underlandet av Kent Werne (journalist och författare som är särskilt insatt i frågor som rör välfärd, ekonomi, politik, sociala medier och konspirationsteorier). Finns numera även som pocketbok, bl.a. på bokus. En viktig bok att läsa i dessa tider, tycker jag.

Ökad otrygghet, ökade klyftor, den oro som tilltar i krissituationer; allt sådant ökar ju också konspirationstänkandet. Det som oroar oss mest lär inte vara sjukdom, utan de ekonomiska konsekvenserna av sjukdom. Om desinformation blir vanligare så blir källkritik viktigare. Känns som sanning att ta för verklig. I min mening något att lyfta fram och tänka till lite extra kring.

Läs fler recensioner för boken här. Kan väl vara en god idé att låta boken slinka med i bokreabeställningen (för er som planerar en sådan)?!😉📚

Fler meningar går att finna här