Läste en öppen artikel i SvD av professor emeritus Lars Jonung och stötte på ett nytt sammansatt ord jag inte tidigare sett: Kompiskorporativism . Det finns förutbestämda mål som stat, näringsliv och fackföreningar jobbar mot i enighet, oavsett vilka folkvalda partier som sitter vid regeringsmakten. Företag tillförskaffar sig fördelar genom att ha en nära relation till statsmakten, för att hämma konkurrens, erhålla statliga medel, lättare få tillstånd, enkelt erhålla kontrakt, få bidrag och skattereduktion, m.m.. Företagen går bra p.g.a förbindelsen mellan politik och affärskomplex, alltså inte p.g.a. ett resultat av att lyckas i konkurrensen via fri företagsamhet. Vinsten görs inte via marknaden utan via monopolet. Kompiskorporativism påverkar alltså regering, politik, ekonomi, media, det offentliga och sociala. Jonung ger i artikeln fokus på att inget annat europeiskt land har ett sådant socialdemokratiskt affärspolitiskt komplex som Sverige har, vi är tydligen unika på det viset. Ha...