fredag 31 juli 2020

Läst juli

  1. De sista entusiasterna av Annika Luther. Bibliotekslån.
  2. Offerträdet av Per FaxneldBibliotekslån.
  3. I avgrunden av HG Wells. Bibliotekslån.
  4. Redovisningsavdelning Marviken av Lars Wilderäng. Bibliotekslån.


torsdag 30 juli 2020

"Redovisningsavdelning Marviken" av Lars Wilderäng

Redovisningsavdelning Marviken av Lars Wilderäng. Läste boken som bibliotekslån (inbunden).

"Tor arbetar på den svenska underrättelsetjänstens hemligaste avdelning, med så kallade våta arbeten. Arbeten som är totalt olagliga och som aldrig får komma till allmänhetens kännedom. Genom att förlita sig på uppgifter från en topphemlig källa som på ett nästintill magiskt sätt alltid tycks ha precis rätt information, kan de gång på gång avstyra planerade terrordåd.

Tors efterforskningar kring källan leder till en ännu hemligare organisation: Redovisningsavdelning Marviken. En organisation vars arbete visar sig vara något som Tor aldrig kunnat föreställa sig. Han blir inblandad i en konspiration så omfattande att den förändrat Sverige från grunden.

Men Sverige har många gamla oförätter och fiender, som inte kommer sky några medel för att nå sina mål.

Redovisningsavdelning Marviken är en blandning av agentroman, actionthriller och science-fictionroman med historiska inslag, som tar läsaren från Poltavas fält, via andra världskrigets bittra strider och kalla krigets hemligheter, till ett kontrafaktiskt Sverige, där är allt står på spel."

Ni som söker den ultimata spänningslitteraturen, om man inte tycker detta är spännande så förstår jag inte vad man begär?

Detta med kontrafaktiska historier fick jag upp intresset för på allvar genom Philip K Dicks Mannen i det höga slottet. Och tidsresor, alla de tankar om tid som det väcker, är ju något fullkomligt oemotståndligt. Enligt mig.

Nåväl, Wilderäng levererar stilsäkert med något som tycks vara en riktigt gedigen research. Rätt övertygad om att det måste ligga ett enormt arbete bakom en roman som denna. Som vanligt brister det lite i karaktärsbeskrivningarna, hur karaktärerna utvecklas genom historiens gång. Plus i kanten ändå för att huvudkaraktärer som Tor och Tanja är så lätt att känna sympati för, sånt bidrar till att man gärna läser ett kapitel till, och ytterligare ett... dom är ju ändå inte så långa kapitlen, så vad är tid?😊

Underhållningsvärdet är för övrigt på topp och action bjuds generöst, inklusive överraskande twister. Världsbygget görs ännu mer intressant genom en saklig framställning och händelseutvecklingen är riktigt klurigt konstruerad.

Kort och gott, detta blev en sann page-turner för mig. Så för dig som gärna läser spänningsromaner, missa nu inte denna!

Tidigare blogginlägg om boken finns här och här.

Betyg: 4/5


"I avgrunden" av HG Wells

I avgrunden av HG Wells. Översättare: Erik Carlquist. Läste boken som bibliotekslån (inbunden).

"H. G. Wells noveller är fulländade och mångbottnade verk, som på ett fascinerande sätt kompletterar hans romaner. Här tar han ut svängarna och lyfter ny mark i den genre som så småningom kom att kallas science fiction. Wells förmåga att inte bara skildra den teknologiska utvecklingen, utan även de effekter som den får på människorna, sätter honom i en klass för sig själv inom den tidiga sf-litteraturen."

Jag kan uppleva mig bli lite lurad när det gäller den här novellsamlingen. Faktiskt. Man kan lätt förledas tro att det bara handlar om science fiction-noveller, men riktigt så är det inte, mycket faller utanför (i vissa fall är det inte ens fantastik ö.h.t.). Novellerna är väl för den skull inte sämre för det. Men ändå. Det påverkar mitt slutomdöme.

Boken hade enligt mig gärna fått vara mindre omfattande, för det är ganska omständligt och mångordigt skrivet, och då med hänsyn taget till att det är äldre texter.

Förordet av John-Henri Holmberg var dock helt utmärkt, åskådliggör klart och tydligt science fiction-genrens tillblivelse, där både Jules Verne och H.G.Wells författarskap finns samtida, var och en på sitt vis. För att vara rättvis framgår det helt ärligt av förordet att samtliga noveller inte är science fiction, men det borde även vara mer tydligt i själva beskrivningen/baksidestexten. Det är i varje fall min åsikt.

De 30 noveller som ryms i denna samling:

  1. I avgrunden
  2. Aepyornisön
  3. Den stulna bakterien
  4. Den sällsamma orkidén
  5. I Avu-observatoriet
  6. Diamantmakaren
  7. Generatorernas herre
  8. Inbrottet i Hammerpond Park
  9. Malen
  10. Gottfried Plattners historia
  11. Historien om herr Elvesham
  12. Äpplet
  13. Under kniven
  14. Det röda rummet
  15. Konen
  16. Det förlorade arvet
  17. Under mikroskopet
  18. Kristallägget
  19. Stjärnan
  20. Mirakelmannen
  21. Den magiska butiken
  22. Det oerfarna spöket
  23. Den nya acceleratorn
  24. Dörren i muren
  25. Den fina kostymen
  26. Walcote
  27. Waydes essens
  28. Rajans skatt
  29. Kärlekens pärla
  30. En gentleman på hjul

Mina klara favoriter blev Det röda rummet (en slags stämningsfull spökhistoria), samt Stjärnan. Dessutom ett helt underbart avslut på sistnämnda - det mesta av elände och umbäranden ter sig för det mesta och de flesta lindrigt sett på avstånd. Det är bara genom att komma nära vi förstår hur illa det är.

Vilka blir dina favoriter?

Tidigare blogginlägg om boken finns här och här.

Betyg: 2/5


"Offerträdet" av Per Faxneld

Offerträdet av Per Faxneld. Läste boken som bibliotekslån (inbunden).


"Folkgotik deluxe i Per Faxnelds skönlitterära debut!

Offerträdet innehåller fyrtiofyra förtätade små skräckberättelser, som tar utgångspunkt i norrländsk allmogemiljö och folktro. Bland förfallna gårdar och i djupa granskogar möter vi blodstämmare, hämndlystna häxor och mordiska bondbarn.

Boken är illustrerad med stämningsfulla bilder av Mimmi Strinnholm."

Enligt bokens efterord, skrivet av författaren, menas avsikten ha varit att skriva "förtätade små skräckhistorier som gör gotik av svensk folktro och allmogemiljö", en avsikt som uppfyllts strålande skickligt. Så jätteruskiga är nu inte dessa små miniatyrberättelser, men de flesta spännande, lite mystiska och läsvärda. Vissa tyckte jag naturligtvis mindre bra om, en del betydligt bättre, men det är ju så det brukar vara med samlingar av den här sorten.

Några mer eller mindre kända röster om Offerträdet:

"I Per Faxnelds miniatyrnoveller om udda norrländska människoöden förenas det fantastiska med etnografisk exakthet. De är berättelser som får en att rysa och förtrollas. Bör läsas på en plats där man har ett stadigt underlag under fötterna, så att man inte sjunker ner och uppslukas av marken."

Bengt af Klintberg, legendarisk folklorist och poet.

"Faxneld använder sägnens form så skickligt att man lätt kan föreställa sig hur berättelserna viskades fram vid en eldstad i Jämtland 1823. Samtidigt finns en personlig ton och en modern twist; ett stråk mörk humor och subtila referenser till skräckgenren. Mimmi Strinnholms illustrationer är ypperliga. Rekommenderas varmt!"

Sara Bergmark Elfgren, författare till Cirkeln, Vei, Norra Latin, m.m.

"Gruvliga berättelser utan åthävor riktigt bra"

Jonas Thente, DN

"Ett stort nöje att läsa, inspirerande och intressant. Boken balanserar mellan en gammaldags lägereldsstämning och något långt mer fördärvstörstande. Jag slukade hela omedelbart och det kommer att bli fler vändor med den."

Erik Danielsson, Watain

Och ja, jag kan hålla med ovanstående om t.ex. Mimmi Strinnholms utmärkta illustrationer, så otroligt passande tillsammans med historierna. Och "lägereldsstämningen", den infann sig. Och visst slukade även jag miniatyrberättelserna i Offerträdet, på nolltid. En laddning smått, gott och blandat samlat i en liten lätthanterlig snygg volym.

Så gör gärna en resa tillbaka i tiden till norrländsk allmogemiljö, svensk gammal folktro, isolerade bysamhällen, hedniska riter, mörka ockulta hemligheter; allt serverat med en stor portion nattsvart suggestiv fantasi.

De fyrtiofyra berättelsernas frestande titlar:

  1. Fången i härbret
  2. De små husen
  3. Gröt åt kråkorna
  4. Jag heter inte farfar
  5. Sniglar och snäckor
  6. Natten i själastugan
  7. De tre invaliderna
  8. Torvtaket
  9. Anden att behaga
  10. Längs stränderna
  11. Åskgubben
  12. Badhuset
  13. Spelmännens söner
  14. Förintaren
  15. Gravhögarna
  16. Näckrostjärnen
  17. Silverlänken
  18. Ett fat med mjölk
  19. Häxbergets skugga
  20. Månskäror
  21. Rågaposteln
  22. Den lilla gudinnan
  23. Midnattsdopet
  24. De koppärriga
  25. Den yttersta dagen
  26. Genom ringen
  27. Offerträdet
  28. En är given
  29. Den svarta tuppen
  30. Grodorna
  31. Den klokes flaskor
  32. Ugglan på väggen
  33. Så att blodet flyter
  34. Puken
  35. Fallandesoten
  36. Sockerkringlor
  37. Boteträdet
  38. Fördärvliga medikamenter
  39. Luffartecken
  40. Ett vedervärdigt skratt
  41. Av Kains stam
  42. Brödsull
  43. Huvudet i gropen
  44. Ovanligt och märkligt

Författaren avslutar sitt efterord med följande kloka anvisningar:

"Berättelserna passar bra att läsa högt, gärna vid en brasa eller i skenet av levande ljus. Allra helst i ett gammalt trähus någonstans i Norrland. Tag efter högläsningen en promenad genom en mörk granskog eller över en månbelyst äng. Andas in nattluften och låt dig uppfyllas av allt det som man fordom tänkte sig fanns i skuggorna. Och som väl egentligen aldrig helt lämnat oss."

Enligt mig en i stora drag lyckad skönlitterär debut, som känns riktigt lovande! Hoppas det inte bara är en engångsföreteelse, ska iaf hålla ögonen öppna för vad som eventuellt kan komma framöver.

Ytterligare ett smakprov finns här.

Betyg: 3/5


torsdag 23 juli 2020

Dagens bokpost: Den sakkunnige


Den sakkunnige
 Carl Berg


I början av juni blev jag erbjuden recensionsexemplar av Den sakkunnige, och nedanstående beskrivning gjorde mig riktigt nyfiken på boken. Tackade såklart ja, och idag dök den upp i postlådan, glad blev jag! Har nu så oerhört mycket att läsa som lockar alldeles särskilt, tror därför bestämt jag pausar några av biblioteksböckerna faktiskt, ibland måste man hårdprioritera. Den sakkunnige prioriteras in direkt!😊 


Bokens beskrivning:

"Han är Den Sakkunnige. Liten, svag, blek. Som en blöt ostbåge. Eller överkokt sparris. Han rör sig i gråzonen. Ingen ser honom i maktens korridorer. Men han finns där. Han vet allt. Han ser allt. Han hör allt. Från Rosenbad till Östberlin, från Washington DC till Bagdad. Den Sakkunnige bär Sverige framåt på sina späda axlar.

Detta är historien om Sverige. Den sanna historien. Den som få känner till men ännu färre vill kännas vid. Från Boforsskandalen, statsministermordet, affärer med diktaturer, samverkan med supermakters underrättelsetjänster, och inte minst våra egna statligt sponsrade problemlösare. 
Den Sakkunnige är kanske den mest kontroversiella och explosiva bok du kommer att läsa under många år framöver. Är det sanning eller påhitt? Lögn eller fakta? Rätt eller fel? Den Sakkunnige står över sådana simpla spörsmål. Den Sakkunnige lever och verkar i en annan dimension. Men allt han gör har ett syfte. Du kanske inte vill kännas vid hans metoder. Men du har mycket att tacka honom för."

Verkar som en bok som sätter snurr på tankarna, inte sant?


Tack för rec.ex. Lava Förlag/Vulkanisterna AB!


fredag 17 juli 2020

Dagens bokpost: Profetians tid


Profetians tid
J.F Hansson


Idag kom efterlängtade tredje och avslutande delen i spännande Blodsbandskrönikan. Fängslande thrillers av den här sorten (med historiska inslag) är oerhört passande att läsa på sommaren, bara ett givet faktum helt enkelt. Så visst, precis, det är väl bara att ge sig hän till att börja läsa på stört lixom.😊 

(Endast som en parentes, helt apropå: Boktiteln får mig att tänka på ett blogginlägg om Nostradamus profetior här i Bokhyllan, ett inlägg som jag upptäckte har fått en helt förbluffande trafik! Över 5.700 besök sen den 12 mars. Passande underhållning för år 2020, eller hur ska man tolka saken?)


Bokens beskrivning:

"Spänn fast och förbered er på ett storslaget äventyr i högt tempo!"

Världen är i kaos efter attentatet i Malmö. Lina Hultberg har utsetts som ansvarig för den kommande utredningen och hon befarar det värsta när det gäller Marcus och Maria. Snart befinner hon sig i ett inferno av händelser där fienden hela tiden tycks byta skepnad.
Kommissarie Bartoli i Rom utreder två mord med ockult bakgrund. När fallet tar oanade vägar hinner det förflutna ikapp honom och en gammal utredning blir återigen aktuell.
Carl-Henric von Wolterup kommer över en gammal bibel som ser ut att kunna leda honom till hemligheten. Ska han lyckas knäcka koden så att den uråldriga profetian om Verkställaren slår in? Har man tolkat profetian rätt? Vad är egentligen sanningen?

Profetians Tid är den sista delen i Blodsbandskrönikan. Författaren har hämtat inspiration från historiska och nutida verkliga händelser som vävts samman till en spännande berättelse i högt tempo.

Sagt om tidigare böcker i trilogin (Osynlig makt och Symbolens skugga):

"En intensiv och spännande bladvändare. Det är som att Carl Hamilton tagit plats i en Dan Brown roman." 
- bokstapeln.se

"Symbolens skugga är en välskriven och spännande bladvändare som håller läsaren i ett hårt grepp från första till sista sidan."
- Bokbloggen Boklysten

"Fortsatt högoktanig spänning. Ser såklart fram emot den avslutande delen i serien."
- ibokhyllan.blogspot.se

"Symbolens skugga är lika välskriven som dess föregångare. Snabba vändningar, korta kapitel och många cliffhangers gör att man bara vill läsa vidare. 
- Bokbloggen Zelly


Releasedatum för Profetians tid2020-07-15



Tusen tack för rec.ex. J.F Hansson!


lördag 11 juli 2020

Veckans mening: Säregenheter


"(Man kan konstatera att modernismen så småningom segrade och i huvudsak har behållit sin hegemoni, något som numera – sedan majoriteten betydande författare sedan länge tagit av modernismens estetiska tvångströjor och börjat skriva verk som orimligen kan kallas annat än fantasy eller science fiction – i försöken att slippa överge den förlegade grundtesen lett till en fibril och nästan självparodisk flit i att hitta på nya begrepp för den sortens litteratur: »magisk realism« i stället för fantasy, »framtidsmetaforer« och många andra säregenheter i stället för science fiction, »kontrafaktisk historieskrivning« i stället för parallellvärldsberättelser.)"

Fastnade denna lördag för ovanstående mening inom parentes i förordet (John-Henri Holmberg) för I Avgrunden och andra noveller, ett urval noveller (30 st, alla novellerna i boken är inte science fiction) skrivna av H.G. Wells. Novellsamlingen utgavs 2006.

Precis så är det! Margaret Atwood tycks ju t.ex. ha ett ansträngt förhållande till genren och vill hellre kalla sin science fiction (som det ju faktiskt är!) för "spekulativ fiktion". Verkar som om man menar att skillnaden skulle vara att science fiction har "monster och rymdskepp" i sig och spekulativ fiktion skulle handla om något som "verkligen kan hända". Hmm. Trodde science fiction kunde innefatta båda sorterna, dessutom mer det senare än det förra. Men jag kanske har fel. Den här förklaringen kanske ligger närmare sanningen:

“I don’t like being an icon. It invites iconoclasm.” 
Margaret Atwood

Men inte behöver väl författare som skriver science fiction bli ikoner heller? Och om så vore, skulle det vara så mycket mindre risk för det genom att kalla det något annat säreget?

Finns säkert många exempel på det där. Och inte blir man mycket klokare genom att studera dem.

Bokens förord gav mig hursomhelst bättre koll på H.G. Wells, lite mer ingående.


(Sorry, blev ingen humoristisk mening här idag, men den fick mig att stanna upp och tänka till i varje fall!😊)


Varje lördag presenterar bloggen Mina skrivna ord "Veckans mening". Avsikten är att lyfta fram en mening som fått oss att stanna upp och tänka till (humoristisk, allvarlig eller vadsomhelst). Deltagande meningar kan du denna gång finna här.




fredag 10 juli 2020

Dagens bokpost: Flickan från Terra


Flickan från Terra
Cornelia Johansson


Idag kom denna (ännu inte utgivna) science fiction-roman med posten. Nyskriven svensk science fiction, sånt kan via mitt ställningstagande bara upplevas på ett sätt: Total lycka!😍


Beskrivning:

"Priya är arkeolog. Med sitt team besöker hon fjärran planeter och undersöker ruinerna från försvunna civilisationer. Under en utgrävning hittar Priya något häpnadsväckande, koordinaterna till människornas förlorade hemvärld. Nu kan hon bli den första människan på 50000 år som sätter sin fot på Terra. Men resan dit blir oändligt mycket farligare än hon tänkt, och väl där hittar de något helt oväntat. En flicka.

Flickan från Terra är en science fiction roman med färgstarka karaktärer, svekfulla intriger och mysterier som sträcker sig genom tiden."


Releasedatum: 2020-08-12


Tack för rec.ex. Oskar Källner / Fafner Förlag!


"De sista entusiasterna" av Annika Luther

De sista entusiasterna av Annika Luther. Förlag: Schildts Söderströms. Läste boken som bibliotekslån (inbunden).

"Bakteriedrama i Vik

Marius Lindholm är forskare vid Helsingfors universitets mikrobiologiska institution. En sen kväll sitter han på sitt rum och försöker få ihop en ansökan om forskningspengar.
Samtidigt dör en av hans framgångsrika kolleger i en häftig sjukdomsattack på institutionens toalett. En epidemi som liknar spanska sjukan sprider sig obönhörligt och ingen form av antibiotika biter på dess följdverkningar. Dagis, skolor och universitet stängs. Läkemedelsföretagen för en strid på kniven om vem som först får ut nya lönsamma läkemedel på marknaden. Marius, hans kollega Helmi och postdoc-forskaren Amir från Teheran sammanstrålar i hemlighet i det stängda laboratoriet i Vik för att, mot alla odds, utveckla en enkel, billig och möjligen genial lösning.
Romanen De sista entusiasterna utspelar sig i en mycket nära framtid, den är spännande och underhållande och handlar om forskare, familjer, avföring och nedkörningen av universiteten."

Rolig (en hel del samhällssatir), förutsägande (romanen utgavs i början av 2019) och intresseväckande. Älskade denna bok!

"Skitgörat" allt mynnar ut i kanske uppfattas störande eller makabert för vissa, men för mig, som till största del arbetat inom vård och omsorg, väcker det som berör nyare kunskap om mag- och tarmbakterier bara mitt odelade intresse, helt vetenskapligt. Tarmbakterier, onda och goda, är ju något som till stor del berör vårt immunförsvar och inflammation.

Förutsägande såtillvida att det här är frågan om en svår epidemi som skördar många liv, romanen gestaltar vad som händer i samhället under en sådan situation, något som vi ju i hög grad tyvärr fått uppleva i verkligheten detta innevarande år. Tycker författaren sätter fokus på mycket som är aktuellt, tänker då även på det som rör gästarbetares misär, deras utsatta situation. Berättelsens slut blev väldigt känslomässigt starkt p.g.a. Roshan! Bit för bit har osäkerhet, oro och rädsla spridit sig, överallt, och sånt kan ju leda till enormt mycket elände, för alla, speciellt under en pandemi. Desperata människor gör desperata saker. Men förutom att rädsla skapar motsättningar mellan människor har det ju också (ofta genom en gemensam fiende) fört människor samman och manat till handling. Nåväl, jag gillar ju att romaner får mig att tänka till och vilja formulera det i skriven text, detta var en sådan. Oerhört bra och starkt berörande.

De sista entusiasterna sätter alltså fingret rakt på den verklighet vi nu lever i, vad vi lärt oss av den, såhär långt. Gäller t.ex. även det vilket rör sekundära bakterieinfektioner som lunginflammation och sepsis (kraftiga inflammatoriska reaktioner - cytokinstorm - har ju nämnts i samband med Covid-19), ökad antibiotikabehandling som kan ge fler dödsfall, antibiotikaresistens ("den tysta pandemin" - något som helt sannolikt kommer att leva kvar), pandemin som chockartad ögonöppnare inför antibiotikaresistenta bakterier... och hur en epidemisk situation slår mot ett samhälle som redan innan blivit alltmer otryggt, bristerna blir mer synliga under en kris. Enda sättet att åtgärda problem är väl att för det första att låtsas om problemen och för det andra ta tag i dem? Förhoppningsvis blir det någon positiv utveckling som kommer ur denna "coronakris" mitt i klimatkrisen.

Alla karaktärer känns väldigt trovärdiga, och huvudkaraktärerna tillika hjältemodiga forskarna Marius, Helmi och Amir är tre verkligt varmt hjärtevinnande sådana i sin gemensamma kamp i motvind.

Rolig? Ja, faktiskt! En typ av skärpt humor med glimten i ögat, lite samhällssatir sådär. Absolut stämningsfullt med fint utmejslade, lite särpräglade, miljö-, årstids- och naturskildringar för övrigt. Luther tycks vara en sann språkekvilibrist vad gäller pricksäkra liknelser och kul replikskiften. Ger mersmak, det med.

Jag både ler och får tårar i ögonen av den här medmänskliga romanen med ett så dramatiskt och lärorikt händelseförlopp! Läs den!

Tidigare blogginlägg om boken finns här och här.

Betyg: 5/5


torsdag 9 juli 2020

"Cirkeln" av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren

Cirkeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren. Ur egen hylla (pocket).

"Engelsfors. Vackert namn, risig stad. Omgiven av djupa skogar där människor ofta går vilse och försvinner. Höstterminen har just börjat när en elev hittas död på en av gymnasieskolans toaletter. Alla förmodar att det var ett självmord. Alla utom de som vet sanningen.
Sex tjejer har just börjat gymnasiet. De har inget gemensamt - förutom att en uråldrig ondska jagar dem. En natt då månen färgats mystiskt röd förs alla sex till den nedlagda folkparken. De vet inte hur de har kommit dit eller varför de är där, men utan varandra kommer de inte att överleva.
De får veta att de är häxor. De Utvalda, som nämns i en uråldrig profetia. Plötsligt är gymnasiet på liv och död - bokstavligt talat. De måste lära sig samarbeta trots sina olikheter, och kontrollera de magiska krafter som vaknat till liv inom dem. Tiden håller på att rinna ut. De måste hitta och besegra ondskan som jagar dem, innan ondskan hittar dem.
Cirkeln, första delen i Engelsforstrilogin, bjuder på kärlek, magi, jobbiga föräldrar, läxor, död och vänskap. Trilogin har hyllats av såväl läsare som recensenter och Cirkeln blev Augustprisnominerad 2011."

Så blev den då äntligen läst! Har stått oläst länge i min bokhylla. Gillade bokens första halva bättre än den senare, som kunde ha kortats ner betydligt. Men överlag är det en riktigt välskriven roman som ganska sannolikt går hem hos målgruppen "Unga vuxna". Trots ett rätt stort persongalleri är det inte svårt att hålla koll på vem som är vem. Vet inte om man kan kalla karaktärerna stereotypa, men de tillskrivs allmänt förutfattade och vedertagna egenskaper. Verkligheten är ju som vi vet inte så svart och vit, men i en roman blir det kanske lätt att hålla isär karaktärerna på så vis. Synd bara att den tjej jag fann mest sympati för dog som nummer två redan i handlingens början... det var väl sådär lätt onödigt irriterande kanske.

Skämt åsido. I stort var det väl ändå hyfsat bra. Andra halvan något mer trögläst även om jag gillade slutet och själva sensmoralen "en för alla, alla för en", styrkan som uppnås av sammanhållning trots olikheter, eller mer p.g.a. olikheter. Spännande med det övernaturliga/magin, de individuella förmågorna.

Möjligen var upplägget (i mitt tycke) överlag alltför likt Buffy the Vampire Slayer (minus vampyrer, vampyrjägare och varulvar), en lite blekare försvenskad variant, men helt okej YA-roman. Tror dock jag skippar fortsättningen av trilogin, räcker med denna första. Ska se filmen också, efter en viss paus från sådant som kretsar kring de ungdomliga vedermödorna, denna gav en rätt så rejäl dos som räcker ett tag.

Tidigare blogginlägg om boken finns här och här.

Betyg: 3/5


"Vansinne" av Dean Koontz

Vansinne av Dean Koontz. Läste boken som bibliotekslån (inbunden). Tycks numera bara finnas som ljudbok hos nätbokhandlarna, så har inget att länka till, kolla biblioteken om den finns där i textformat.

"Billy Wile jobbar som bartender och lever ett ganska stillsamt, vanligt liv. Ända till den kväll då han hittar ett meddelande instucket under bilens vindrutetorkare:
"Om du inte tar den här lappen till polisen och underrättar dem kommer jag att döda en förtjusande, blond lärarinna någonstans i Napa County. Om du tar den här lappen till polisen kommer jag i stället att döda en gammal kvinna som är engagerad i välgörenhetsarbete. Du har sex timmar på dig att bestämma dig. Valet är ditt."

Billy uppfattar det hela som ett dumt skämt men berättar ändå vad som hänt för sin gode vän Lanny Olson som är polis. Lanny är av samma åsikt och råder Billy att nonchalera det hela. Mindre än 24 timmar senare hittas en ung, blond lärarinna brutalt mördad i grannstaden. Billy får skuldkänslor och är beredd att vända sig till polisen. Då kommer nästa meddelande. Och nästa deadline ...

Plötsligt har Billys lugna tillvaro vänts upp och ned. Han dras in i en fullkomlig mardröm som bara blir värre och värre för varje nytt ultimatum han får. Och den fruktansvärda sanningen blir alltmer påtaglig - någon därute har gett honom makten att styra över liv och död!"

Inte bland det bästa jag läst av Koontz, inte på långa vägar. Visst finns en del konstfärdig svart humor inbakat och visst kunde man känna huvudkaraktärens situation outhärdligt svår och engagerande, en situation som ställer frågan: Hur skulle du göra om ... ? Gillade boken riktigt bra till att börja med, men det avtog allteftersom. Man tröttnar, på det utdragna handlingsförloppet, på allt det överdrivet våldsamt makabra, den råa brutaliteten, på huvudkaraktärens lätt psykopatiska kallsinne; för mycket och för långdraget helt enkelt.

Lånade boken på biblioteket genom en plötslig spontan ingivelse. Thrillers som denna (såväl som viss sorts skräck, vilket detta inte var) bör väljas med större omsorg utefter ens egna preferenser. Så förebrår bara mig själv att jag valde att lägga tid på att läsa den, borde ha vetat bättre. 

Tidigare blogginlägg om boken finns här.

Betyg: 2/5


lördag 4 juli 2020

Veckans mening: Försök rädda liv, men bjud inte sniglar på kaffe


 
"Maskar kan leva i upp till 12 år, så försök att inte hugga itu dem med spaden när du gräver i jorden."

I Sniglar, småkryp och andra inkräktare får man den uppmaningen som inte är så lätt att praktisera i verkligheten. Men visst är det rätt otroligt att maskar lever i upp till 12 år... såvida nu alltså inte spadarna (förutom födoinsamlande fågelnäbbar) begränsar livslängden.

Men det här funkar inte:


Varken sump eller kaffe fungerar, verkar bara pigga upp dem för att de med liv och lust ska kunna tugga i sig ännu fler späda plantor och frön som precis grott. Mer än en kopp kaffe kommer inte att slösas på sniglar, och sumpen (som bara tycks vara attraherande och välgörande godis för dem) hamnar hädanefter i kompostpåsen. Särskilt den här massförökade sorten (är det verkligen åkersnigel?) tuggar i sig mängder av precis allt med enorm aptit. En riktig storätare trots sin ringa storlek:


Fler sniglar, mygg och fästingar (nya sorter, samt borrelia och TBE tycks bli vanligare) i klimatförändringarnas tid. Definitivt.

Ja, detta blev ett konstigt inlägg för den här veckoutmaningen. Men vad som händer i natur och trädgård känns som en sorts avledning när allt är upp och ned, samt så gott som fullständigt obegripligt för övrigt.


Varje lördag presenterar bloggen Mina skrivna ord "Veckans mening". Avsikten är att lyfta fram en mening som fått oss att stanna upp och tänka till (humoristisk, allvarlig eller vadsomhelst). Deltagande meningar kan du denna gång finna här.




onsdag 1 juli 2020

Läst juni


  1. Första hösten: röd skymning av E. P. Uggla. Rec.ex. Swedish Zombie.
  2. Vansinne av Dean Koontz. Bibliotekslån.
  3. Cirkeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren. Ur egen hylla


Har utöver dessa ("vid sidan om") även läst:
Sanningen: En kort historik om lögner, fake news och kvalificerat skitsnack av Tom Phillips. Bibliotekslån.