Visar inlägg med etikett Lars Wilderäng. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Lars Wilderäng. Visa alla inlägg

lördag 4 januari 2020

"Är du förberedd?" av Lena & Lars Wilderäng

Är du förberedd? En handbok för krisen, med mentala och fysiska råd av Lena & Lars Wilderäng. Lava Förlag. Läste boken som bibliotekslån (Danskt band). ISBN: 9789188959119

"Vad gör du om strömmen går och inte kommer tillbaks på flera dagar? Vattnet slutar rinna, toaletten går inte att spola. Du försöker hitta svar på vad du kan göra, men internet ligger nere.

Prepping har under senaste åren gått från att vara en smal undergroundhobby till en trend – och slutligen mainstream. Den här är en personlig bok av två av Sveriges mest kända experter inom området. Lena Wilderäng (f.d Padukova) är professionell äventyrare med överlevnad som integrerad del av sitt yrke, och Lars Wilderäng är romanförfattare till bl.a. Stjärnklart – boken som fick Sveriges befolkning att börja preppa. Deras gemensamma brinnande intresse för prepping mynnar ut i mängder av inspirerande tips. Texten är generöst kryddad av personliga erfarenheter och berättelser.

Är du förberedd? tar upp ämnet från ett bredare perspektiv. Boken introducerar överlevnadstänk, olika principerna vid kris, berör ett flertal mentala faktorer, och inspirerar till ett mindset som kommer hjälpa dig både i olika krissituationer och i olika aspekter av vardagslivet.

Är du förberedd? går metodiskt igenom alla delar du behöver kunskap inom. Lars och Lena utgår från den vedertagna tre-regeln: tre sekunder utan hopp, tre minuter utan syre, tre timmar utan skydd, tre dagar utan vatten och hygien, tre veckor utan mat och tre månader utan medicin. Du får b.la. lära dig att kontrollera ditt psyke under en pågående kris, sjövett, vad man gör om man gått vilse, brandsäkra hemmet och släcka bränder, att odla din egen mat och hur man bygger livsnödvändiga saker som dusch, toalett och provisoriska vind- och väderskydd. Du får också hjälp med att prioritera vilka delar du ska sätta om i praktiken.

Är du förberedd? kan användas både som verktygsbok, kunskapskälla och inspiration.

”Vi hoppas att det här blir din sista bok om prepping. Nej, inte på grund av att vi tror att apokalypsen kommer snarast efter att den hungrige läsaren hunnit vända sista bladet. Inte alls – vi tror och hoppas att läsarna inte kommer behöva tillämpa sina nyvunna kunskaper. Det är en paradox – varför skriver vi då en bok med preppingtips?

Det vi menar är att vi vill att ”prepping” ska upphöra att existera som begrepp, och ersättas med vad det egentligen är – ”sunt förnuft”. Det är ju få som har missat att alla hushåll förväntas klara sig i minst tre dygn, helst en vecka eller fler. Det ska helt enkelt inte existera folk som är så oförberedda att de inte har vatten, värme, kunskap eller information för att klara sig i krissituation!

Prepping i sig är inte fokus egentligen. Det är din förmåga att klara dig – och din vilja att göra det – som är det viktiga. Alla tips och förslag vi ger dig är blott verktyg för att du ska bygga upp en bred förståelse för vad som är möjligt, och vad som bör prioriteras. Sedan är det du som har rodret.”"

Då etiketter skulle väljas till det här bokomdömets inlägg blev de till sist väldigt många (se längst ned). Varför jag inledningsvis nämner detta beror på att boken omfattar och vill belysa precis alla aspekter när det handlar om ämnet beredskap vid kris (med mentala och fysiska råd), olika katastrofscenarier. Till största del lyckas författarna helt lysande, till den delen märks att de besitter en stor dos sunt förnuft, gedigen erfarenhet och kunskap, har förmåga att på rätt sätt förklara och reda ut begreppen. Att författarparet var för sig har specifik kompetens på lite skiftande områden i ämnet, vilket tillsammans får komma fram bra, förhöjer bara slutresultatet. Gott så. Introduktionssidorna (som i sin helhet kanske inte hör till den mest genomtänkta introduktion jag läst) informerar om att boken skall ses som inspirationskälla, inte som facit, och det bör man nog ha i åtanke.

Vill verkligen ge en eloge för det miljömässiga hållbarhetstänket. Verkar inte speciellt smart om man med sitt beredskapsförberedande faktiskt kan bidra till att förstärka krisen (eller gör sig extra sårbar genom att hamstra en massa drivmedel och kontanter i hemmet eller i ev. fordon... sånt kan ju bli till en ren säkerhetsrisk i många fall). Vad gäller t.ex. vatten och mat är det på så vis viktigt att använda lagret kontinuerligt, så inget blir gammalt och måste kastas, att man lagrar sådan mat hushållet normalt använder, helst förstås även med ett hälsoperspektiv. Plåtkonserver är verkligen inte bra, varken för hälsan (Bisfenol A) eller miljö, men som tur är finns alltmer förpackat i typ tetra (kolla innehållsförteckningen för att inte få med en massa onödiga tillsatser), även i form av helfabrikat för den som nu föredrar sådant. Att av liknande anledning försöka undvika engångsförbrukningsartiklar är också förnuftigt i sammanhanget, samt att ta vara på allt, så nära noll avfall som går. Det här hållbarhetstänket som boken framhåller (och att man dessutom försöker hjälpas åt när det verkligen gäller, var och en efter förmåga) tror jag är något de flesta kommer att behöva bli bättre på för långsiktig hållbarhet. Allt behöver ju heller inte införskaffas i nyskick vad gäller övriga användbara attiraljer som kan bli (eller är) nödvändiga för hushållet i sig, eller för flera hushåll gemensamt.

Lite om bokens upplägg och indelning som följer.

Förutom introduktionen, där författarna presenterar sig själva på ett bra sätt, består kapitlen av:

"Vad preppar vi för?". Ger dels en bakgrundsbild samt en fin förklaringsmodell genom att illustrera samhällskroppen med muskler, blodomlopp och nervsystem vars funktion på olika sätt kan fallera vid kris; hur just det svenska samhällets principer ser ut för krishantering.

"Psykologiskt motstånd". Personligen det kapitel som intresserade mig som allra mest. Oerhört viktig kunskap i nutid. Väldigt insiktsfullt skrivet kapitel som handlar om informationssamhällets "sant och osant", påverkan och propaganda, informationskrigföring, informationspåverkan och hur vi skall kunna genomskåda och motstå allt detta. Mycket spännande, detta vill jag läsa mer om.

Kapitel 3-9 består av något som benämns "tre-regeln", d.v.s. tre sekunder utan hopp eller mental styrka (förstå hur betydelsefullt just det är!), tre minuter utan syre, tre timmar utan skydd, tre dagar utan hygien och vatten, tre veckor utan mat, tre månader utan medicin.

"Fler nyttiga tips" ger dig bl.a. tips på hur du skall hantera en evakuering genom evakueringslistor, tillflyktsort samt digital prepping.

"Var ska jag börja?" behandlar själva genomförandet.

Boken har även ett efterord, och hoppas ingen tar illa vid men tyckte just de avslutande orden i detta efterord var så fina att jag ville återge dessa här:

..."Vi måste fokusera på den positiva helheten och aktivt kämpa för att bidra till en bättre värld. Det är då den verkligen blir bättre."

Säkert hittar de flesta sådant som intresserar sådär alldeles extra, kanske man finner något som eventuellt kan uppfylla kunskapsluckor man har. Återkommande genom boken skildrar författarna personliga berättelser ur verkliga livet, olika erfarenheter de haft och hur de hanterat dessa (speciellt tyckte jag att Lenas erfarenheter var intressant att ta del av). Detta och att författarna tycks ha humor lättar upp ytterligare, så som faktabok känns den på intet vis tung eller svår att läsa. Kanske hade det varit en ytterligare fördel med några illustrationer? Språkligt är det väl ganska modernt, fattar väl inte direkt för egen del vitsen med alla kursiva ord såsom skills, mainstream och sådant, vad är det för fel på ord som kompetens och vanliga, ord som inte heller behöver kursiveras? Reagerade dessutom på att utropstecken användes så flitigt, kanske inger det till mer inspiration och motivation, vad vet jag?

Bibliotekslånar de flesta böcker jag läser, och så var det även med denna. Men ibland vill man verkligen äga böckerna i sin bokhylla för att kunna ta fram och repetera sådant man behöver uppmärksamma på nytt, det här är en sådan bok för mig. Toppenbra bok i ämnet krisberedskap (eller "prepping", om man hellre numera vill kalla det så).


Andra bloggare om Är du förberedd?:
Syrlig – kortnoveller m m


tisdag 23 augusti 2016

"Stjärndamm" av Lars Wilderäng

Stjärndamm av Lars Wilderäng, är den avslutande delen i Stjärntrilogin. E-boken kom till mig som recensionsexemplar från Massolit förlag. Se mina tidigare recensioner för första och andra delen: Stjärnklart och Stjärnfall.


Presentation från förlaget:

"Den civilisation som sakta men säkert byggdes upp igen, 10 år efter Nedsläckningen, är nu krossad. Inga kulor i världen kunde skydda dem mot den fiende som var nära att förinta dem alla. Och som visade sig vara värre än den mest fasansfulla mardröm.

Några av de få överlevande har åter samlats på Carlstens fästning, fångade som råttor och omringade av hotfullt svarta ögon. Det måste finnas ett sätt att stoppa det här hotet, om det så är det sista de gör. Frågan är bara hur de ska ta sig ur sin fångenskap, och om det finns fler överlevare där ute?"


Vilket nöje det har varit att läsa och skriva om dessa böcker! Längtan efter avslutande delen i denna svenska dystopiska trilogi har verkligen varit enorm och blev för egen del sannerligen inte heller den här sista gången besviken. För några år sedan skulle jag aldrig någonsin ha trott på att en roman med vampyr- och zombieliknande varelser (ja t.o.m någon sorts zombiemassaker) i handlingen skulle gå hem hos mig. Hursomhelst, ibland kan man tydligen överraska sig själv.

Efter en lite trevande start tog handlingen en vändning efter sisådär hundra sidor, detta med en tillbakablick då två nya karaktärer introducerades, vilka kom att spela roll i fortsättningen. Tvåmastade skutan "Friheten" anlände och gav historien fartvind, satt uppriktigt sagt som klistrad och hetsläste därefter fram till del 6; "80 år senare" (detta efter epilogen som är del 5 - alltså ingen avslutande epilog). Sista delen, efter epilogen, var nog det enda som kändes avigt, verkligen alldeles för mycket på för litet utrymme, kan jag tycka. Men dessförinnan ett rasande upptempo med dramatiskt händelseförlopp fulladdat med spännande action-avsnitt (perfekta kapitelavslut gjorde dessa helt klart extra effektfulla).
Var för Stjärndamm faktiskt nöjd med allt vad gäller händelseutvecklingen och hur alla dessa svårt utsatta karaktärer agerande i alla möjliga sorters kniviga situationer. Bland huvudkaraktärerna har förstås Gustaf Silverbane blivit min storfavorit, tätt följd av Anna Ljungberg som vägde upp med sin expertis. Har man läst hela serien, från början till slut (vilket jag starkt rekommenderar att göra), har man lärt känna romankaraktärerna väl och faktiskt känns det nästan lite sorgligt att lämna dem.

De väl avvägda miljöbeskrivningarna flöt in fint i handlingen och det kan väl inte råda någon som helst tvekan om att de som känner igen sig på svenska västkusten (faktiskt även lite Norge och Skottland i Stjärndamm) dessutom känner något alldeles extra för denna bokserie? Beskrivna kustlandskap och människornas livssituation där, utan vare sig el eller moderna bekvämligheter (till råga på allt någon sorts zombieapokalyps runt knuten) gav mig stor behållning, roades kungligt.

Förutom själva underhållningen i sig med dessa böcker, har jag uppskattat underliggande ändamål och mening. Utan en viss specialkunskap bakom berättandet skulle aldrig det här ha blivit så bra som det blev. Ett samhällsengagemang kan verkligen se ut och levereras på väldigt många sätt (mer eller mindre uppenbart). Att såsom den här bokserien är skriven kunna nå ut till en bredare läsekrets borde ju vara alldeles förträffligt.

Stjärntrilogin har för mig fått stjärnstatus och sista delen Stjärndamm knöt ihop det hela på ett tjusigt sätt, så missa nu heller inte den.


Finns att köpa på:
Adlibris: Inbunden / E-bok
Bokus: Inbunden / E-bok / Mp3-bok
Science Fiction Bokhandeln: Inbunden

Andra bokbloggare om Stjärndamm:
Syrlig - kortnoveller m m (obs! en recension för samtliga böcker i trilogin)
Bokhuset
MsHisingen
Mitt Bokliga liv

tisdag 11 augusti 2015

"Stjärnfall" av Lars Wilderäng

Med stort nöje tog jag mig an den efterlängtade del två; Stjärnfall av Lars Wilderäng, i den dystopiska trilogin som startade med Stjärnklart (mer om den här). Förlag: Massolit.

I första delen slutade all elektronik att fungera, elförsörjning försvann utan att komma åter. Katastrofen var ett faktum och krissituationen med påföljande kaos ofattbar. Motorfordon slutade fungera, infrastrukturen kollapsade, kommunikationsvägar tidigare tagna för självklara försvann, dammar brast och kärnkraftverken förvandlades till radioaktiva härdsmältor. Försvarsmakten trädde in för beredskap och samhällsskydd så gott det gick. Den militära frontfiguren Gustaf Silverbane (ledargestalt som Bohusläns landshövding) gjorde entré på scenen. Katastrofen var global och total, men berättelsens scenario utspelade sig inom landet; Göteborg, Bohuslän, Karlsborg och Stockholm. Förutom huvudstaden är det återigen på dessa platser handlingen utspelar sig i uppföljaren. Tyckte faktiskt ännu bättre om denna andra del och visserligen är det väl alldeles för tidigt att längta till den tredje och avslutande delen, men det är nu förstås ofrånkomligt.

I Stjärnfall får man återigen möta de karaktärer som figurerat i Stjärnklart, får följa dem hur de anpassat sig till den nya livssituationen, hur de i ledande position försöker stävja ett folk som börjar kräva demokrati, hur man med de ringa medel som fungerar forskar kring det som skett, försöker finna lösningar och svar. Så småningom görs dock en häpnadsväckande upptäckt till vad som orsakat den s.k. Nedsläckningen, och här tar sannerligen författaren ut svängarna rejält vill jag lova, otäckt blir det och faktiskt rena kompletta Arkiv X stämningen.

Händelseutvecklingen är överraskande, otroligt fantasifull och späckad med dramatik. Thrillers har det blivit några fler än vanligt för mig under det gångna året tack vare deltagandet i Spänningsutmaningen och det här kan jag ärligt säga är den mest spännande roman som jag läst i den utmaningen hittills. Gillar verkligen upplägget där huvudkaraktärerna tilldelas kapitel och att man får full koll på år/datum händelserna utspelas. Bokens första del handlar om tiden efter Nedsläckningen, från "år noll" till den 27 augusti det åttonde året, därefter fortsätter bokens andra delar detta åttonde år. Det här är helt klart en sådan bok jag nog kan garantera blir svår för de flesta att lägga ifrån sig. Dessutom känns det som en rätt god faktagranskning finns i botten till denna välskrivna och väl sammanhållna story. I Stjärnklart saknade jag mer nyanserade miljöbeskrivningar, men här i uppföljaren är dessa absolut mer framträdande och riktigt bra.

Karaktärerna då? Vaga upplevdes de i förra boken, men det var inget jag uppfattade den här gången, vilket är ganska givet då det gäller ett återseende av dessa hårt prövade människor man redan stiftat bekantskap med, t.ex. Maximilian, Lena Svensson, Anna Ljungberg och Gustaf Silverbane (förstås!). "0" är en ny karaktär jag inte skall gå in på att beskriva, vill inte spoliera läsupplevelsen för er.


Finns att köpa på:
Adlibris: Inbunden / E-bok
Bokus: Inbunden / E-bok / Mp3-bok


torsdag 6 november 2014

"Stjärnklart" av Lars Wilderäng

Har just avslutat Lars Wilderängs "Stjärnklart"
(Förlag: Massolit), presenterad som första delen i en trilogi.

Tror inte direkt det kan vara fel att kalla detta för en sorts dystopisk science fiction-thriller. Och den är som sådan riktigt bra.

Om all elektronik slutar fungera, strömmen försvinner, ett evigt elavbrott, hur blir det då? En spännande och intressant fråga i vårt högteknologiska digitala samhälle, där människan fjärmat sig enormt från sådan kunskap som hörde till det naturligt självklara för vår grundläggande existens under 1800-talet.

Tänk er in i att allt plötsligt återgår till hur läget var då, lägg sen till en katastrofsituation där dammar brister, kärnkraftverk förvandlas till radioaktiva härdsmältor, o.s.v. Detta är, som man förstår, en riktigt mörk dystopi, men en väldigt intressant sådan. Den kommer liksom rätt i tiden, med den debatt som nu förs kring beredskap, försvar och samhällsskydd. Efter att ha läst den här boken får man ganska höga tankar om det militära (och väldigt låga om det polisiära).

Att undergångens scenario i huvudsak är förlagd inom landets gränser (företrädesvis Göteborg-, Bohuslän och Karlsborg, plus lite Stockholm) gör det såklart extra creepy. Det hela smyger sig inpå och det blir så där särdeles tänkvärt. Hur förberedda är vi om det som inte antas hända, trots allt gör det? Nu när vi så totalt släckt ner det analoga för det digitala, gjort oss så beroende av elektronik för fungerande infrastruktur som i sin tur upprätthåller, ja, nästan allt. Tänk bort elektricitet, transport (bl.a dagens motorfordon med all sin elektronik), alla upptänkliga moderna former av kommunikation (t.ex. fiberoptiken slutar fungera), kärnkraftverken havererar, sjukhusen upphör fungera, beställningar från/leveranser till livsmedelsaffärer (såsom de flesta nu är, d.v.s. utan lager) stoppas upp, vattnet slutar rinna i våra kranar.

Till vilken grad störningsfritt uppfattar vi att allting alltid skall fortsätta fungera? Är det klokt att göra sig totalt beroende av att allt fungerar, ge upp alla gamla metoder och all gammal kunskap? En sådan här bok tror jag kan få vem som helst att fundera över det moderna samhällets sårbarhet, hur vi successivt tillitsfullt lärt oss att leva nästan såsom i symbios med tekniken, och hur vi tar det så självklart att där alltid finns en ständig tillgång till elektricitet.

Detta är inte en vanlig undergångshistoria som handlar om en begränsad situation kring en katastrof och överlevnad (en gnutta kunskap om överlevnad får man på köpet, författaren tycks väl insatt). Katastrofen här är global och total, liksom det kaos den orsakar. Förutom det som sker inom landets gränser, får vi i första halvan av boken tillfälligt följa en FN-trupp i Afghanistan. Denna FN-trupp har koppling till kollegor i Sverige och däribland får vi främst följa en särskild militär frontfigur som blir viktig i denna berättelse. Den som finner intresse för det militära, med fokus på vapen och krig, finner nog delvis sitt lystmäte i denna roman. Just den biten blir dock för mig lite överkurs och seg med all sin tröttsamma detaljbeskrivning av utrustning m.m.

Vad som sen lämnar mer att önska, är väl lite mer nyanserade miljöbeskrivningar och även tydligare karaktärer, vilka här kan uppfattas något vaga. Det sista kan säkert bero på att persongalleriet är förhållandevis stort, det är många personer med olika människoöden vi får följa genom denna kaos-situation, men trots det är det förvånansvärt enkelt att hålla dem isär. Varje person får återkommande kapitel och personerna/kapitlen växlar (genom det att handlingen fortskrider), för att så småningom i delar stråla samman. Det är finurligt och bidrar helt klart till att vi här har ett utmärkt exempel på något man lärt sig kalla en riktig bladvändare. Tempot är rejält högt ganska så rakt igenom, och efter att halva boken blivit läst blir det bara ännu bättre (då man därefter slipper sådant som kan kännas ovidkommande för handlingen i stort).

Som slutkläm blir vi serverade en överraskande cliffhanger, som gör att man ofrånkomligt ser fram emot den fortsättning som lär vänta.

Författaren (som är medlem i Steg 3) driver även en blogg som handlar om finans, ekonomi, miljö och politik. Detta fick mig att tänka på boken "Att svära i kyrkan - tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet", (red. Stellan Tengroth). Initiativet till den boken var ju taget inom just nätverket Steg 3, vilka de flesta av författarna där var medlemmar i. En bok man gärna önskade fick lite mer uppmärksamhet. Blev faktiskt tvungen att kolla om Lars Wilderäng var en av dessa 24 författare (det var ett tag sedan boken lästes), och så var det alltså mycket riktigt, detta under rubrik "Tillväxtrealism".