"Utan att släppa blicken från mig öppnade han munnen, som visade upp bergskedjor av tänder, och gav ifrån sig ett konstigt ljud, som slutade med en uppåtriktad glidning, som en fråga."
Boktips, bokomdömen, läsinspiration, m.m. (fr.o.m. 1/6 2024 finns sådant som rör facklitteratur på bloggen Fyra årstider)
söndag 28 juli 2024
Bergskedjor av tänder
torsdag 25 juli 2024
Kontraster och världar som kolliderar
Varje torsdag (v. 27-33) kommer helgfrågan sommaredition med samma fråga i Mias bokhörna:
"Tipsa om en bok, en film, ett utflyktsmål, en tv-serie, en teater, en maträtt eller något annat skoj"
En kväll när solen går ner och dagen lagts till ro, låt blicken förloras i horisonten, över en äng, ett hav eller en sjö. Låt minnet vandra bakåt mot en annan tid som möjligen var mer begriplig, stanna vid det minnet en stund.
Sitt ner på en stubbe, en berghäll, en bänk, någonstans med blommor; ljung, lavendel, kungsmynta eller vad som helst. Följ en humlas tur från blomma till blomma, eller avvakta ögonblicket efter att en fjäril slagit sig ner och just öppnat sina vingar.
Tycker man sen att det kanske ändå är nödvändigt att komma tillbaka till ett här och nu med en hård duns, så kan man ju alltid starta en ny blogg.😁
För kännedom:
Kommer fortsättningsvis att styra in den här bloggen på skönlitteratur, möjligen även utvalda biografier som inte är alltför knutna till den nutida omvärldssituationen/samhällsutvecklingen. Allt det andra finns fr.o.m. juni månad på Fyra årstider, såklart kommer det även där att dyka upp prat om böcker, fast inte skönlitteratur. För hur mycket man än hellre vill drömma sig bort tillbaka till en annan tid med fagra sommarminnen eller via klassiska romaner skrivna för länge sedan, så finns där en nutida komplicerad omvärld som man vill försöka förstå...
...trots allt.
Blir den verklighet vi ser omkring oss helt förbjuden att skriva/prata om (det kan ju faktiskt ske!), så kan jag lättare slå igen den nya bloggens vingar, utan att det behöver beröra min kära bokblogg. Så är det tänkt.
lördag 20 juli 2024
Snålt folk enligt en slaktare
"När människor som har råd att leva som kungar aldrig har en ryggbiff innanför sin dörr, då är det illa."
Charlotte Riddell (1832-1906) Elliott & Fry photograph, by courtesy of Jennifer Carnell, Public domain, via Wikimedia Commons |
torsdag 18 juli 2024
Helgfrågan sommaredition: Läs, titta och lyssna
Varje torsdag (v. 27-33) kommer helgfrågan sommaredition med samma fråga i Mias bokhörna:
"Tipsa om en bok, en film, ett utflyktsmål, en tv-serie, en teater, en maträtt eller något annat skoj"
söndag 14 juli 2024
"Lädertratten", Arthur Conan Doyle
Lädertratten, Arthur Conan Doyle. Översättare: A. Henriksson. Hastur Förlag. Antal sidor: 28. Utgivningsdatum: 2024-06-18. Originaltitel: The Leather Funnel (1902).
Rec.ex.
"”Var allt en fantasi, eller stod den för något som hade inträffat i världshistoriens mörka, grymma dagar? Jag stödde mitt bultande huvud i mina darrande händer. Och då, plötsligt, kändes det som om hjärtat stod still i mitt bröst, och jag kunde inte ens skrika, så stor var min skräck. Något närmade sig genom rummets mörker. Det är skräck efter skräck som bryter ner en människas ande. Jag kunde inte tänka, jag kunde inte be; jag kunde endast sitta som en frusen bildstod och stirra på den mörka figuren som skred genom det stora rummet.”
Lädertratten (1902) är en klassisk skräckberättelse av Arthur Conan Doyle (1859–1930), författaren till historierna om mästerdetektiven Sherlock Holmes. Denna utgåva av Lädertratten är tryckt i 400 handnumrerade exemplar."
Det här var en för mig tidigare okänd novell av Arthur Conan Doyle. Den bjuder på underhållande fantasifulla beskrivningar och kuslig mystik, där ett antikt föremål står i fokus och avslöjar en mörk händelse ur det förflutna.
Att ACD hade en faiblesse för det översinnliga går även igen i denna lilla historia där det fasansfulla spelas upp genom drömmen som påverkas av ett föremåls inneboende energier. En spännande och kuslig skräcknovell i all sin enkelhet som jag upplevde mycket läsvärd. Rekommenderas!
Även: Veckans mening
"Gästerna", KG Johansson
Gästerna, KG Johansson. Tira Tiger Förlag. Antal sidor: 203. Utgivningsdatum: 2024-04-12.
Rec.ex.
"Den största dagen i människans historia har kommit. För första gången har vi fått besök från en annan värld. Gästerna kommer i hundratals enorma rymdskepp. De talar alla mänskliga språk, och de berättar att de är här för att hjälpa oss lösa våra problem. De är sympatiska och attraktiva – och de är nästan identiskt lika oss själva. Det är bara en enda liten detalj som gör vissa människor tveksamma …"
Hur skulle det vara att få "gäster" från en annan planet? Våldgäster med onda avsikter, eller en mer fredlig sort som t.o.m. kanske vill oss märkliga människor väl, utan bestämd baktanke? Naturligtvis ett vanligt scenario som vi antagligen aldrig får nog av?
YA science fiction skall detta vara. Den inledande händelseutvecklingen är vacker och gåtfull på ett suggererande sätt. Berättarperspektivet växlar mellan huvudkaraktärerna och kapitlen är bekvämt korta och händelserika. Man kommer fort in i storyn som till att börja med upplevs fängslande, ryktesspridningen angående "gästerna" tar fart och den godtrogna stämningen torde väl rimligtvis vackla mer än den gör. Dock kommer redan tidigt några varningstecken om att det unga paret i handlingens centrum (som vi antas känna sympati och samförstånd med) konsumerar sina nyheter från CNN, BBC, Aftonbladet, DN och SVT... något som får mig att redan där ana vart det hela kommer att bära hän, såsom vår nutid är beskaffad. Och ja, tyvärr får jag rätt, med besked. Antagligen är historiens utformning tänkt att tillfredsställa woke-ungdomar och tillrättavisa de som ännu inte rättat in sig i ledet. Otroligt tröttsamt moraliserande som börjar kännas både uttjatat och desperat, man slipper det inte ens i fiktionen. Hur kan hudfärg vara så himla viktigt för det vänsterliberala kulturetablissemanget? Varför är rasens betydelse så viktig för woke-frälsta? "Svarta" är alltid de goda och intelligenta, de "vita" är alltid problemet, de onda, rasistiska, främlingsfientliga och korkade (särskilt medelålders män på landsbygden). Varför vill man försöka banka in dessa narrativ ständigt och jämt genom alltmer billig genomskinlig retorik? Tror inte ens lättpåverkad ungdom går på det längre. Som exempel kan man ju nämna vad Tobias Hübinette (docent i interkulturell pedagogik och som ung aktiv i radikala yttervänstern AFA) skrev 1996: "Enligt min uppfattning är alla vita människor, oavsett kön och samhällsklass per definition rasister i egenskap av socialiserade kulturbärare" och "Låt den vita rasens västerland gå under i blod och lidande". Är det verkligen den sortens fördomsfulla och våldsamma tänkande kulturfolk som en del författare vill tvinga in oss i? Ibland undrar jag verkligen!
Nåja, framtiden då historien utspelar sig är inte alltför avlägsen, ca 2030 (det där året WEF har så många obehagliga "utopi"-tankar om). Beskrivning bakåt mot händelser i vår tid och därefter bakas in, serveras snyggt och låter oss på så vis förstå tidpunkten.
Johansson är en utmärkt sf-författare, inget tu tal om saken, men den här gången tyckte i varje fall jag att det blev väl mycket insinuerande och övertydligt agiterande, en slags fiktiv propaganda för att passa in i en politisk föreställningsvärld. Blev faktiskt ganska besviken. För detta är inte särskilt smart, bara dumt.
Den här "recensionen" var svår att skriva. Men ger inte avkall på min ärlighet och min egen upplevelse av det jag läser. Kan inte be om ursäkt för det.
lördag 13 juli 2024
Luktpreferenser och synvillor
"Det var ett egendomligt sovrum, med höga väggar av bruna volymer, men det kunde knappast finnas någon angenämare möblering för en bokmal som jag, och det finns ingen lukt så behaglig för mina näsborrar som den där svaga, subtila osen som kommer från en uråldrig bok."
fredag 12 juli 2024
Dagens bokpost: Sirius
"Engelsmannen Olaf Stapledon (1886 – 1950) är mest känd för sina romaner Last and First Men (De sista och de första människorna) och Star Maker (Stjärnskaparen) men skrev flera romaner till. De mest omtalade av dessa är Odd John – om en pojke som föds med övernaturliga krafter, vilket gör att han inte bryr sig om mänskliga konventioner – och Sirius, här för första gången i svensk översättning.
Sirius berättar om hur forskaren Thomas Trelone med hormoner och kirurgiska experiment skapar en ”superhund”, som behärskar mänskligt språk och mänskligt tänkande. Sirius kommer under hela sitt liv att slitas mellan sina instinkter som hund och sitt mänskliga intellekt, och drabbas dessutom av förföljelse från människor som anser den talande hunden vara en styggelse. Boken är en stillsamt ömsint saga om problemen med att vara annorlunda och till slut ta ställning för vem man innerst inne är, och samtidigt en studie i människors rädsla för det okända."
torsdag 11 juli 2024
American Car Show eller amerikansk film?
Varje torsdag (v. 27-33) kommer helgfrågan sommaredition med samma fråga i Mias bokhörna:
"Tipsa om en bok, en film, ett utflyktsmål, en tv-serie, en teater, en maträtt eller något annat skoj"
Tänker såhär om manipulation, snedvridna bedrägligheter, solipsism och subjektivitet: Hellre kritiskt jaga efter sanningen än att underkasta sig mind control i en värld av smoke and mirrors. Om jag ser en spade och de som bestämmer säger att det ibland inte alls behöver vara en spade utan en kratta, varför ska jag då tro på något sådant bara för att det är så man uppmanas att tro, just i vår tid? Eller som ovan i bildtexten till en artikel i senaste Epoch Times kulturbilaga, där det står att läsa om just denna film Gaslight: "Vad finns det att tro på om vi inte ens har samförstånd om vad vi ser?"
torsdag 4 juli 2024
Mat med sommarkänsla
Varje torsdag (v. 27-33) kommer helgfrågan sommaredition med samma fråga i Mias bokhörna:
"Tipsa om en bok, en film, ett utflyktsmål, en tv-serie, en teater, en maträtt eller något annat skoj"
tisdag 2 juli 2024
Tisdagstrion: Bästa läsningen under första halvåret 2024
Dags för Tisdagstrion, som arrangeras av bloggen Ugglan & Boken. Temat den här gången är: "Bästa läsningen under första halvåret 2024". Tolka temat på valfritt sätt, lämna sen en länk till ditt inlägg här och surfa runt bland boktipsen.
Min bästa läsning under första halvan av 2024:
Lång väg hem : Mina 25 år i sekten, Mariette Lindstein
Där stormen är, Joakim Lamotte
Grupp 61, Anders Jallai
(Och titlarna länkar som vanligt till recensioner och omdömen här på bloggen, för den som vill veta mer)
måndag 1 juli 2024
Sammanställning juni
Lästa böcker
Blodshämnden, Charlotte Mandrup Larsen
Harry Potter och fången från Azkaban, J.K. Rowling
Rec.ex.: Gästerna, KG Johansson
Rec.ex.: Lång väg hem : Mina 25 år i sekten, Mariette Lindstein
Film / Tv-serie / Dokumentär
Göta kanal eller Vem drog ur proppen? (1981)
The Black Demon (2023)
Ghostbusters: Afterlife (2021)
Dokumentär: Yellowstone, America's Ticking Bomb (2022)