Läst mars

1. Stjärnskaparen av Olaf Stapledon. Recensionsexemplar.
2. Världen vi lämnar av Föreningen Arbetarskrivare. Recensionsexemplar.
3. Fallet av Albert Camus. Recensionsexemplar.
4. Fallet av Lars Wilderäng

Jag läser

Jag läser:

Sprängningar

Skjutningar

Kriminalitet

Utslagningssamhället

Utförsäkring av sjukskrivna

Ökade klassklyftor

Fattigdom

Digitalt utanförskap

Klimatförändringar

Pandemi

Över 13.000 döda

Vaccinmotstånd och faktaresistens

Vårdanställda traumatiserade under pandemin

Vårdköer

Avhumanisering

Desinformation

Våldsdyrkan

Högerextremism

Antisemitism

Kvinnohat

Tystnadskultur

Filterbubblor och politisk polarisering

Propagandakrig

Risk för autokratisering

Jag läser:

Årets Förtroendebarometer visar:

Svenska folkets förtroende för alla myndigheter utom MSB har ökat.

"Det finns en klar positivitet i befolkningen just nu"

..."många människor tycker att Sverige är på rätt väg totalt"

Det stod att läsa i en artikel igår.

(https://www.svt.se/nyheter/inrikes/fortroendebarometern-svenskarnas-fortroende-for-varden-skjuter-i-hojden)

Jaha. Jaså. På det viset.

Jamen då så.

❤

"Fallet" av Lars Wilderäng

Fallet av Lars Wilderäng. Förlag: Norstedts (2019). Antal sidor: 334. ISBN: 9789113096834

(Inbunden)

"Den som lever på lånade pengar, lever på lånad tid.

Året är 2002. Stockholm håller på att återhämta sig efter 90-talets IT-krasch och ekonomin ser ljusare ut. På krogen träffar Mikael Lotta och strax påbörjar de sin gemensamma bostadskarriär. De följande åren flyttar de från lägenhet till lägenhet, allteftersom lånen ökar. Inga moln finns på den klarblå bostadshimlen, och Mikael börjar spekulera i nybyggda lägenheter som en säker investering.

Men när bostadspriserna dalar blir Mikaels fall hårt och brutalt. På samhällets botten är det ingen som lyssnar, så när Mikael snappar upp ett rykte om att någon i hans närhet hotas, får han inget gehör. Ensam och desperat skaffar han en pistol och sätter sin egen plan i verket. Snart har han dragits in i en våldsspiral som blir allt svårare att stoppa.

Fallet är en thriller i linje med Falling Down, om sociala orättvisor och om hur nära gränsen till personlig konkurs vi alla är. Den är Lars Wilderängs första helt fristående bok, och feelbad när det är som allra bäst. 

Lars Wilderäng har tidigare arbetat inom IT-branschen, men ägnar sig nu helt åt skrivandet. Hans stora intresse för politik och samhällsfrågor lyser igenom i hans framgångsrika böcker Midvintermörker, Midsommargryning och den dystopiska Stjärntrilogin bestående av Stjärnklart, Stjärnfall och Stjärndamm samt Höstsol och Höstregn. Sommaren 2019 utkom även Fallet, hans första fristående thriller och 2020 den kontrafaktiska romanen Redovisningsavdelning Marviken. Wilderäng har i alla format sålt över 500 000 böcker. Drönarhjärta är hans tionde roman."

En fängslande lättläst och välskriven thriller som får oss att tänka till lite extra kring bostadsmarknaden och den lånekarusell många ger sig in i.

Att författarens intresse för samtida samhällsfrågor och politik går igen i romanerna är nog den huvudsakliga anledningen till att jag läser dem. Den här boken imponerade också med ett alltmer uppskruvat spänningstempo, action de lux. Gillade även twisten på slutet och det kloka efterordet. Ordet "feelbad" som nämns i beskrivningen ovan passar väldigt bra in vad gäller Fallet som är en riktigt mörk och hemsk historia, tyvärr säkert ganska nära verkligheten i många delar. Lånade pengar, vidlyftiga spekulationer, lyxkonsumtion och resor, Fallet låter oss få en inblick i det ytliga och riskbenägna sättet att leva. Och den som praktiserar det livet i verkligheten bör kanske läsa den här boken för att bli avskräckt? En tanke.

Bra miljö- och karaktärsbeskrivningar, korta och effektiva kapitel som varvar dåtid och nutid (mycket skickligt konstruerat, ingen svårighet att hänga med), lättillgängligt skrivet även för såna som mig som varken är insatt i bolånemarknad eller nutida statusprylar och lyxliv. Allt detta sammantaget förhöjer spänningen.

Rekommenderar absolut boken. Riktigt läsvärd och oerhört spännande.

"Fallet" av Albert Camus

Fallet av Albert Camus. Albert Bonniers Förlag (2021). Nyöversättning: Jan Stolpe. Nyskrivet förord av Lydia Sandgren. Antal sidor: 104. ISBN: 9789100179410

Recensionsexemplar (inbunden).

"Parisaren Jean-Baptiste Clamence, en tidigare respekterad advokat och försvarare av fattiga och utstötta, har efter sitt spektakulära fall sökt tillflykt i Amsterdam. På en sliten hamnkrog agerar Clamence sin egen domare och pläderar föraktfullt om sin meningslösa existens. ”Fallet” utkom första gången 1956 och räknas vid sidan om ”Främlingen” och ”Pesten” som en av Camus viktigaste romaner."

Den osympatiska mannen, som för sin egoistiskt självförhärligande monolog i Fallet, bekänner sin skuld och glider över i anklagelser mot andra och sin tid.

Intressant klassiker av det kortare formatet, nu i nyöversättning och med nyskrivet förord. Förordet uppmärksammar vissa paralleller till författarens eget liv (som under en tid tycks ha varit rätt struligt), associerar då till Kafkas Processen. Även här kan man alltså reflektera över att författarens egna erfarenheter ger eko i verket.

Har tidigare av denna Nobelprisade författare läst Främlingen (1942) och Pesten (1947). Välskrivna Fallet torde utan tvekan uppfattas lika läsvärd som dessa kända titlar.

I en pressnotis (maj 1956) till första upplagan, som finns att läsa i slutet av boken, ställer författaren bl.a. frågorna: "Driver mannen som talar i denna bok process mot sig själv eller mot sin tid? Är han ett särfall eller dagens människa?"

Är det måhända tidlösa frågor?

Förordet gjorde mig även nyfiken på en annan titel av Camus, det filosofiska verket Människans revolt (1951). Men först  på tur står en omläsning av Främlingen på agendan. Och för er som ännu inte läst Fallet, gör det.

"Världen vi lämnar" - En antologi av Föreningen Arbetarskrivare

Världen vi lämnar - En antologi av Föreningen Arbetarskrivare (2020), Redaktörer: Jens Paulsson och Hanna Wikman. ISBN: 9789198183047

Recensionsexemplar (Flexband).

"Känn vibrationerna genom fotsulorna,

ta stöd mot rämnande väggar.

Världen vi lämnar är en samling röster från gator och golv, diskrum, byggnadsställningar, slamsugarbilar, restauranger, bensinstationer, järnverk, järnvägar och platserna däremellan. Det är poeter och prosaförfattare, visdiktare och tecknare. Det är vårdbiträden, tågvärdar, lokförare och nattarbetare i servicesektorn. Det är utgivna författare, skribenter med texter publicerade i tidskrifter och det är debutanter.

Föreningen Arbetarskrivares tolfte medlemsantologi tar dig genom texter och bilder som rör sig från den här världen, från underjorden, nätterna och hörnen av tillvaron, genom alienationen och främlingskapet inför vardagen i arbetet och tiden utanför, präglad av arbetet, för att röra sig vidare ut, bort och framåt mot andra världar när vi lämnar denna."

Först en slags teaser (med några av mig utvalda små utdrag/smakbitar), en presentation av alla värdefulla delar i helheten:

Mats Runvall - Nattdjur

"Mineraler till kretskort, batterier och kablar. Se på honom där, mannen med mustaschen pekar på en pojke i tolvårsåldern som leker med sonen, de jagar varandra på varsin sparkcykel. Den pojken har brutit kobolten i Kongo. Som slav. Kan du tänka dig? Ett sådant liv. Hursomhelst, fortsätter han, sen hamnar de här på gatorna i städerna. De är skräp. De håller i en månad, högst två."

Jesper Jundby - Mina polare

Jihye Brissman Wigren - En dag ska jag skriva om det här

"Någon gång ska jag skriva om det här. Men jag vågar inte så länge jag jobbar inom städ, eller hygien som det så fint ska kallas. Jag är rädd att det ska drabba mig. Fast när jag tänker på det vet jag inte om jag någonsin kommer våga."

Mika Wiborgh - Vandalhjärtan

Sanna My Lodin

Johan Hannu Fagervall - Järnverksnatt, Friskift, Järnverksblues, Eldstorm

Ylva Emel Karlsson - ur: BRIST

"Du är noggrann och motiverad och väl förtrogen med att gå över dina gränser och ändå få jobbet gjort. Du kan le igenom smärtan. Priset som skall betalas står du självklart för. Du är beredd att gå ner i tid för att orka."

Elliot Baron

Marie-Louise Hugmark - Tvånget

Stina Künstlicher - Diskrum, Krogen Kriget, Svempa, Tack för idag

Henrik Johansson

Erik Haking - Natten går mot dagen (en historia utan något slut)

Jan Samuelsson - Tillbaka på skottdagen

"Det finns de som säger att man fortfarande kan höra ekot av startskottet. Slutets startskott."

Marcus Regnander - Tystgöbbarn borti sankn

Ranjani Srinivasan - Monster

Kajsa Paulsson - En kund som bryr sig

Martin Joviken - Sugbilen

Sebastian Lönnlöv - Bärga

Helle Milegård - Svenskauppgift: Vad tänker du kring ordet arbete? Sista inlämningsdag 27/4 1979

Mija Åhlander - Det som var, Det som är, Var jag har

Micke Evhammar - Skiftbyte - sista dagen på bygge

  "Nu är klockan kvart i elva.

   Och det gör så förbannat ont! Ögonen är fuktiga av ilska och vanmakt.

   Knivar skär i rygg och höfter, fortplantar sig ut i lemmarna. Gör mig oförmögen att göra den där sista justeringen, ändra det som blivit fel. Slarvar över och hoppas att det inte syns.

   "Skiten ska ändå byggas in", ljuger jag mig till tröst.

   Det är där jag är nu. En som inte orkar, inte hänger med."

Ellen Nordmark - Ögon i lag, Bär barn och far genom betong, Vilan i en lins, Rosen skär i kinden, Insikt i solnedgång

Carl Krantz - Eviggeten

Petra Thorgren - Sally. Förortsdikt.

Anna Arvidsdotter

Marie Hållander - Landet

Emlan Wolke

Johanna Gustafsson-Ahlzén - Föreställ dig följande

Linnea Garli - Dubbelspår

Emma Rolén - Låt oss alltid avvika

Frank Jimmy Volovic - Jarmos brev

"De flesta var naturligtvis glada att någon äntligen hade velat investera i fabriken, att både deras egen och ortens framtid till slut hade tryggats. Bara några få var skeptiska. De lyssnade misstänksamt på riskkapitalisternas ord och sa sedan "vi  får se hur det blir"."

Vanessa Leontina Allerth - Meritor-Kalle

Johanna Carshall - DET BORDE FINNAS EN SKYLT DÄR DET STÅR NI KOMMER DÖ I FÖRTID OM NI INTE TAR ER HÄRIFRÅN VILKET NI ALDRIG KOMMER GÖRA FÖR NI ÄR HÄRIFRÅN

Jonna Joro - Gryningsbjörnen

Jenny Wrangborg - Lär dig sjunga tillsammans med andra innan sången förbjuds

"Var "vi", var "oss", var en i rörelsen åt andra hållet.

Låt inte dig sluta i dig själv."

Tomas Herngren - Den sista räddningen

Nino Mick - Snabbtåg 490, M-G, Briefingrummet, Slaget om luften kommer att avgöras på marken, Tjänstekupén, Det kommunistiska tåget

Karin Nilsson - Bassängsystrar

Camila Alexandra Hidalgo - Vi är de med ljusare uniformer

Stellan Sandberg - Min sista arbetsdag på gjuteriet

Freke Räihä - Jag letar efter en fras som kan förlösa allt  jag bär inom mig

Emil Boss - Ingen har berättat  för mig var vi ska gå!

"och ändå:

Låter inte framtiden

alltmer gaggig?

Rentav senil?"

Christine Bylund - Vår värdelösa tid

"Jag börjar märka tydligt vilka vi är. Chauffören och jag.

   De vars tid är värdelös.

   Vi möts i att i sista hand ses som människor, i första hand som arbetskraft, i första hand som ömkliga stackare utan tider att passa.

   Att vår tid är värdelös har bestämts i en upphandling där minsta möjliga kostnad är det som eftersträvas. I denna strävan är varken taxichauffören eller den så kallade kundens tid något i jämförelse med den tid som är pengar - som är kostnadseffektivitet och profit."

Stålverket, hemtjänsten, taxichauffören, disken, köksarbetaren, nattarbetaren på bensinmacken, på Subwayrestaurang, städarna, vid slamsugarbilen, kvinnliga byggarbetaren på byggarbetsplatsen, järnvägen, fabriken, vid arbetslivets slut, arbetskamraterna vid gjuteriet, m.m., m.m.. Besök platserna, möt människorna, i verkligheten, då, här och nu.

Föreningen Arbetarskrivares tolfte medlemsantologi är minst lika läsvärd som föregående Jag har tänkt mycket på oss och våra utmattade kroppar.

Här finns mycket som känns igen från yrken man haft, situationer som uppstått på arbetsplatser, och dessutom mycket man får inblick i för yrken och arbetsrelaterade situationer man bara betraktat utifrån. Samtidigt är det en tidsresa, och bokens uppdelning i tre (och illustrationen av uret som förändras) fyller en funktion. Världen vi lämnade var en annan än den vi gick till mötes.

Hursomhelst. Berättelserna och dikterna träffar mig rakt i hjärtat. Det är texter som öppnar upp, lyfter och lättar. Vilka bördor vi än bär. För hur det än är, vilken kamp vi än må ha, så är vi aldrig ensamma, tillsammans i den känslan blir vi ju ändå något starkare. Oavsett. Därför tror jag vi behöver den här sortens berättelser, mer än någonsin. Helt brilliant mix - läs!

(Min högsta önskan är att politiker och andra beslutsfattare läser böcker som denna)

Läs mer om Föreningen Arbetarskrivare här.

Tidigare blogginlägg om Världen vi lämnar finns här och här.

"Stjärnskaparen" av Olaf Stapledon

Stjärnskaparen av Olaf Stapledon. Förlag (2021). Översättare och kommentarer: KG Johansson. Antal sidor: 334. ISBN: 9789178194933

Recensionsexemplar (häftad).

"Olaf Stapledon var en engelsk filosof och författare. Under 1930-talet gav han ut två böcker som kom att kallas science fiction men som var av en helt annan karaktär än den sf som fyllde amerikanska pulpmagasin. Den tidigare av böckerna, Last and First Men, beskriver människans – och sjutton senare människoarters – historia under två miljarder år. Den senare boken, Star Maker, kom ut 1937. I den boken blir Last and First Men en kort fotnot till inte bara historiken över hela vårt universum, utan dessutom glimtar av Stjärnskaparens andra verk. Än i dag är bokens perspektiv hisnande. Inget annat verk inom science fiction har överträffat den. Så skilda författare som Arthur C. Clarke, Stanislaw Lem, C. S. Lewis och John Maynard Smith har influerats av Stjärnskaparen och Stapledons övriga författarskap.

En tidigare svensk översättning av Gunnar Gällmo gavs ut av Delta Förlag 1978. I den här nyöversättningen ingår också Stapledons tidsskalor, ett efterord av KG Johansson och en bibliografi över författaren.

Boken ingår i TiraTiger Förlags klassikerserie."

Upplevde i första hand Stjärnskaparen som en fantasifull betraktelse av civilisationers uppgång och fall, olika typer av samhällsutveckling, evolution och konsekvenser av manipulerad evolution, skiftande livsbetingelser och livsformer, universums utveckling, sökandet efter något undflyende - något större än människan kan förstå.

Sidan 166:

"Vi såg en lysande art av intelligenta flygande varelser sänkas till en nivå som var lägre än människans nuvarande genom ett försök att utrota mottagligheten för en smittsam psykisk sjukdom. Den mottagligheten råkade vara indirekt kopplad till hjärnans möjlighet att utvecklas normalt fem generationer senare."

Boken är uppdelad i olika avsnitt, t.ex. "Jorden", "Mellan stjärnorna", "Den andra jorden"..."Fler världar", "En vision av galaxen", "Skapelsemyten", o.s.v..

Sidan 7 (Förord 1937):

 ... "Men krisen existerar. Den är ytterligt viktig och den angår oss alla." ... 

 

Att läsa Olaf Stapledons inledande förord, mars 1937, såhär i mars 2021, såsom allt blivit (och med de tankar man har inför vad som eventuellt komma skall) känns så väldigt speciellt och svårt att sätta ord på. Konstaterar att denna nyöversättning av just Stjärnskaparen kommer så helt rätt i tiden. Ett humanistiskt perspektiv känns viktigare än någonsin. Till viss del verkar många av dess tankar tidlösa och till viss del får man insikter om tiden som var då, kristiden, tiden innan världskriget. Dåtidens genteknik under tidigt 1900-tal, "eugenik" som det då kallades (vilken ju sedan fick en sådan otäck utveckling) krävde verkligen sin fotnot. Tankar kring vart dagens genteknik tar oss ligger inte långt borta. Varsamt hänsynsfulla och välskrivna fotnoter såväl som efterord är nyskrivna av översättaren. Den förklaring och fördjupning dessa tillför ger utgåvan en mer komplett upplevelse, gör helheten mer lättillgänglig för oss i nutid.

Att Stjärnskaparen varit banbrytande för efterkommande science fiction är förstås helt uppenbart. Det är ett massivt verk och ganska svårforcerat bitvis, men såklart värt den tid som krävs att ta sig igenom. Tankeväckande och storslaget, utan tvekan en djup och ymnig källa till inspirationsinhämtning.

För egen del kommer Stjärnskaparen att bli en klassiker jag återvänder till, finns avsnitt jag vill läsa om, erfar att det finns mer att upptäcka. Precis så skall en riktig bra klassiker vara.