onsdag 30 september 2015

Läst september

  1. Matnostalgi: rätterna vi minns och de vi helst vill glömma, Joanna Drevinger (bibliotekslån)
  2. Spår i snön (Novellix), Jonas Karlsson (bibliotekslån)
  3. Illdåd (Serie: Ulvbjörn #3), Dick Harrison (bibliotekslån)
  4. De försvunna, Caroline Eriksson (Rec.ex. från Forum bokförlag / E-bok / ur egen bokhylla)
  5. Huset Ushers undergång (Novellix-novell), Edgar Allan Poe (ur egen bokhylla)
  6. Den stumma flickan (Serie: Sebastian Bergman #4), Michael Hjorth och Hans Rosenfeldt (E-bok / bibliotekslån)
  7. Vem var Alice?, T.R. Richmond (bibliotekslån)
  8. Kaninhjärta, Christin Lungqvist (bibliotekslån)
  9. 13 Svarta sagor (novellsamling - olika författare) (ur egen bokhylla)
  10. Inga gudar jämte mig (Serie: Svenska mord #2), Caroline Eriksson (bibliotekslån)
  11. Fågelbarn, Christin Ljungqvist (bibliotekslån)
  12. Ingenting (Novellix-novell), Jonas Karlsson (bibliotekslån)
  13. Djävulen hjälpte mig (Serie: Svenska mord #1), Caroline Eriksson (bibliotekslån)


"Djävulen hjälpte mig" av Caroline Eriksson

Djävulen hjälpte mig
Caroline Eriksson
"Det ansågs lite märkligt att den vackra unga dottern till häradsdomaren valde att gifta sig med den blyge bondsonen Per, som efter faderns död levde ensam med sin mor. Men Hanna kände att han var den rätte och hon längtade efter att få skapa ett eget hem. Att svärmodern var omtalat tvär och ilsk skulle hon nog komma över bara det fick gå lite tid.

Så fel Hanna hade. Tillvaron på gården blir ett helvete. Den svartsjuka svärmodern styr med järnhand, och hur Hanna än försöker bryta in i gemenskapen mellan Per och hans mor stängs hon ute. Varje gång hon lyckas få en egen stund med sin man straffas hon dubbelt.

Något är allvarligt fel i familjen - dessvärre är Hanna Johansdotter den sista att förstå det.

En kall morgon i slutet av mars år 1889 hittas hon ihjälslagen nedanför källartrappan. Polisens misstankar faller snart på Hannas man Per och hans mor Anna Månsdotter. Fram träder ett tragiskt triangeldrama, fyllt av svartsjuka, skam och förbjuden åtrå. Det verkar som om en förbannelse vilar över Möllegården och alla som bor där.

Djävulen hjälpte mig är en stark psykologisk spänningsroman. En suggestiv skönlitterär tolkning av det ökända Yngsjömordet, som ledde till den sista avrättningen av en kvinna i Sverige."

Beskrivning från förlaget

Första delen i den planerade bokserien "Svenska mord" handlar alltså om Yngsjömordet: Djävulen hjälpte mig av Caroline Eriksson. Här grävs och rotas det djupt i det smutsiga och intrikata mordet som begicks under 1800-talets senare del. Detta blir i mitt tycke bara för mycke...

Trots att man känner till det här välkända kriminalhistoriska fallet, äcklas man av vidrigheterna (funderade tidvis att inte fortsätta läsa), såsom de framställs i den här skönlitterära tolkningen, där ingenting lämnas öppet eller outtalat. Det blir så förfärande otäckt alltihop, med tanke på att det faktiskt hänt. Den psykologiska förklaringen (offer blir förövare) som skulle ligga bakom, är förstås skönlitterär fantasi, men till viss del består även boken av dokumentärt material, vilket gör det hela mer intressant och man vill ta reda på om vad som är sant och vad som är skapat; på så vis är det effektivt. Man kan heller inte låta bli att fundera över hur det var möjligt att den svårt störda Anna Månsdotter hade sådan makt över sin son? Hade han verkligen inte ett mer eller mindre förståndshandikapp för att bli en sådan ofattbart lydig slav till sin mor? Och hur kunde Hanna (som ju verkade vara förhållandevis normalbegåvad) finna något tilldragande i en sådan som Per? Mystiskt!

Avsikten att försöka efterlikna ett ålderdomligt språk, i ett för övrigt modernt (sätt att tänka/prata), fungerade inte så jättebra i den här boken, tyckte jag. Berättelsens låga tempo med de inblandades myckna tänkande och grubblande, gör att det inte stämmer så bra att använda begreppet spänningsroman (om man för det föreställer sig en "bladvändare"). Uppfattar det mer som ett systematiskt noggrant och in i detalj mycket väl beskrivet psykologisk drama, som man långsamt tar sig an. För trots att man verkligen ibland vill avbryta läsningen (p.g.a alla hemskheter), och ju faktiskt vet vad som skall hända, fortsätter man i maklig takt ta del av den ruggiga händelseutvecklingen.

Påföljande böcker; Inga andra gudar jämte mig (del 2 i bokserien Svenska mord) och De försvunna (här kan man snacka om spänningsroman!), bevisar för mig att Caroline Erikssons böcker bara blir bättre och bättre...

Djävulen hjälpte mig är en debutroman och med det i åtanke är den riktigt bra.

Betyg: 3/5


söndag 27 september 2015

Novell: "Ingenting" av Jonas Karlsson

Ingenting
Jonas Karlsson
Beskrivning från förlaget Novellix av novellen Ingenting av Jonas Karlsson:
..."I den nya novellen Ingenting dyker en dag plötsligt fyra män i kostym och hatt upp på Hornsgatan i Stockholm. Vilka är de och vad vill de? Frågorna hopar sig i den mystiska berättelsen, som långsamt får en att börja undra över vem det egentligen är som blir förd bakom ljuset; huvudpersonen eller läsaren själv?"
"Ingen sa något mer. Ledaren fimpade cigaretten och tog genast fram ett nytt filter och tobak som han plockade med en stund. Han satte cigaretten i munnen. Tände och kisade genom röken mot mig. Ska jag inte låtsas om er? frågade jag. Han skakade på huvudet, men nu tittade han inte längre på mig. Bara stod där och rökte med blicken i fjärran. Men , sa jag. Det blir ju konstigt när jag ser er hela tiden. "
Novellix nr 65 är väl ingenting? Jo visst är Ingenting mer än ingenting, för det är en ganska finurlig bagatell faktiskt; besynnerlig, knaskul och lite småknäpp. Inte bland det bästa jag läst av Jonas Karlsson, men ändå tänkvärd idag när det inte står så högt i kurs att bara vara så där alldeles vanlig; inte det allra minsta speciell och utmärkande. Det tycks ju så viktigt i en tid när alla vill synas och höras att på något annorlunda vis åtminstone sticka ut ur mängden, för att vara någon spännande värd att uppmärksamma, istället för; ingenting.

Ja, ungefär så tyckte (missuppfattade?) någon som är just ingenting, och som f.ö inte ens visste vad "podcast" var för något förrän jag var tvungen att kolla upp det p.g.a den här novellen. :)

"Jag stod kvar i snön som föll. Knappt en människa ute.
   Bara den isande vinden."

Novellens sista underbara meningar (citat ovan) var riktiga 5-poängare! Men i sin helhet... låt vara ungefär:

Betyg: 3/5


torsdag 24 september 2015

"Fågelbarn" av Christin Ljungqvist

Fågelbarn
ChristinLjungqvist
Fågelbarn av Christin Ljungqvist, var minst lika bra som Kaninhjärta. Det här är också YA, och som sådan passar den nog helt perfekt - troligen toppklass! Inte lika mycket sträckläsningsbok som föregångaren, men absolut inte sämre för det, utan alltså till och med bättre.

Det handlar om ett fängslande familjedrama med karaktärer som engagerar, och huvudkaraktären Hanna (som hade en biroll i Kaninhjärta) är det verkligen inte svårt att finna medkänsla för.
Den dysfunktionella övre medelklass-familjen består av den hyperreligiösa förnekande modern, en far som sätter familjens fasad och ekonomi framför funktion, de två sönerna varav den äldre Jens med våldsamma beteendestörningar och så dottern Hanna som är yngst av syskonen. Hanna och yngsta brodern Samuel blir varandras skyddslingar gentemot deras alltmer våldsamma äldre bror.

Hanna upptäcker tidigt sin övernaturliga förmåga att läsa av föremål, förutse händelser och se andar, denna förmåga blir något hon av sin mor strängt förbjuds att tala om, liksom senare även sanningen bakom Samuels död. Det är en mörk familjehistoria över vilken lögnen vilar tung, ödesdiger och illavarslande. Men det finns ljusglimtar i denna historia, en solklar favoritkaraktär som jag verkligen gillade skarpt var förstås Pontus med butiken Pynta - läs boken så förstår ni vad jag menar!

Har tidigare skrivit om boken här (smakbit). Väntar förstås nu bara på att min lilla vinst skall hamna i brevlådan snart (pocketupplagan). Rävsång, som sen är den fristående uppföljaren till Kaninhjärta och Fågelbarn, ska jag försöka få tid att läsa så småningom. Även där lär karaktären Hanna få vara med.

Och så var det då det där svåra med betygsättningen för Fågelbarn. Hade jag varit i YA-ålder skulle det antagligen ha blivit högsta betyg, men den åldern har ju passerats med ganska mycket råge (är kanske därför inte lämpad att bedöma, egentligen). Bitvis är detta familjedrama så otroligt medryckande och spännande, men bitvis upplever jag det även lite utdraget - fast man förstås klart kan inse att det säkert måste vara så för att bygga upp stämningen och själva helhetsbilden skall uppnås. En stark fyra är det dock definitivt!

Betyg: 4/5


"Inga gudar jämte mig" av Caroline Eriksson

Inga gudar jämte mig
Caroline Eriksson
Andra delen i serien "Svenska mord"; Inga gudar jämte mig, är en skönlitterär skildring/tolkning av Silbodalsmorden (och personen bakom; Anders Lindbäck 1803-1865) i Värmland.

Beskrivning från Forum bokförlag
"Länsman Lidéns hud knottrar sig av obehag. För första gången har han tvingats ge order om en gravöppning med efterföljande obduktion. I den värmländska socknen Silbodal har rykten länge florerat att den begravde handelsmannen inte dött av naturliga orsaker, och nu står det klart att han har blivit mördad med arsenik. Det visar sig snart att han inte är den ende församlingsbo som blivit förgiftad. Lidén börjar utreda dödsfallen och tvingas inse att spåren leder rakt in i prästgården.

När kyrkoherden Anders Lindbäck år 1861 anländer till det problemtyngda Silbodal är han efterlängtad. Han tar tag i det utbredda fylleriet, är generös mot fattiga och är en skicklig predikant. Att Lindbäck lever med två kvinnor, hustrun Charlotta och husmamsellen Johanna, är något man har överseende med.

Trots prästens framgångar gör hans alltmer nyckfulla beteende att Johanna och Charlotta blir oroliga. Är det problemen i socknen som jagar Lindbäck eller är det något annat, något mörkare?"

Den här nya bokserien förbryllade mig något i början. "Svenska mord"? Var det inte en TV-serie på 80-talet som hette det? Nej, så var det just inte, utan förstås "Skånska mord", möjligen tänkte jag även på Jan-Öjvind Swahns bok ("Svenska mord") från 2003. Inga gudar jämte mig är alltså del 2 i bokserien som ges ut av Forum bokförlag. Den första delen; Djävulen hjälpte mig (hemsk och avskräckande titel var första tanken), där det ökända Yngsjömordet bearbetats skönlitterärt, står nu på tur att läsas (reserverad bok skall hämtas på biblioteket i morgon dag!).

Som man kanske kan utläsa, blev jag mycket positivt överraskad av den här romanskildringen av Silbodalsmorden. Det kan med all säkerhet inte gå någon förbi att författaren har en gedigen kunskap/insikt om socialpsykologi och beteendevetenskap. Ger så enormt mycket mer att läsa en roman där det blir tydligt att kunskap och/eller erfarenhet finns, samt att bred faktainsamling och noggranna studier ligger till grund. Troligen gäller detta speciellt när det handlar om historiska romaner, där vissa delar är i sanning överensstämmande med verkligheten och andra delar byggs upp för att skapa ett medryckande drama. Och det lyckas så väldigt bra här! Känslor och stämningar går nästan att ta på, man kommer verkligen djupt under ytan hos huvudpersonerna. Personporträttet av prästen Lindbäck levandegörs på ett trovärdigt sätt och man blir jätteintresserad av att själv göra en faktakoll.

"Hur kunde det hända och vad låg bakom?" - En ofta ställd fråga när man läser om t.ex. kriminalhistoriska händelser. Oavsett om vi kallar det nyfikenhet eller vetgirighet, man vill ha förklaringar. Att det här kriminalfallet kändes så speciellt otäckt och obehagligt, är väl tanken på att prästen på den tiden ansågs vara den viktigaste personen i socknen; kyrkan och prästerna hade stor makt, större än vi idag troligen kan föreställa oss. Till prästidealet hörde förmågan att känna empati för församlingsborna, hög som låg, rik som fattig.

Fattigvårdsfrågor var då sannerligen inte kyrkoherde Anders Lindbäcks starka sida då det begav sig...

Hade svårt att släppa den här boken då den lästes, men har verkligen uppenbara problem att släppa den med tanken även så här efteråt. Ser verkligen fram emot att följa den här bokserien!

Betyg: 5/5


måndag 21 september 2015

Pessimister och optimister



"Flera vetenskapliga undersökningar har visat att pessimister lever längre än optimister, möjligtvis beroende på att de sistnämnda tar fler dumma chanser, tror sig klara omöjliga uppgifter och inte garderar sig mot missöden. Fast vad spelar det egentligen för roll om man som pessimist får ett längre liv, det är ju ett helvete att bli gammal." 
Okänd

lördag 19 september 2015

"13 Svarta sagor" (olika författare)

13 Svarta sagor
13 Svarta sagor är en novellsamling, publicerad innevarande år, från Swedish Zombie (ett litet oberoende förlag som intresserar sig för rysare, skräck och mörk science fiction - lysande, inte sant?).

Boken beskrivs från förlaget på följande vis:
"Rysare och skräcknoveller att läsa då mörkret sänker sig. Författarna tar dig med till skymningszonen där vampyrer, vålnader och andra monster strövar fritt. Tretton mardrömmar att sluka eller njuta en och en."
Den häftade boken omfattar 193 sidor och innehåller alltså 13 skräcknoveller skrivna av 12 olika författare.

Att endast ge ett samlat omdöme och gemensamt betyg känns inte riktigt rättvisande, därför nämner jag novellerna en och en nedan. Var och en får sin beskrivning/betyg och först därefter ett samlat helhetsbetyg.

Fördelen med novellsamlingar som den här skrivna av olika författare, är naturligtvis att var och en kan upptäcka nya favoriter efter eget smak och tycke. Så här tyckte jag:


Gastkramad av Lova Lovén: En storasyster som konfronterar sin lillasysters dödsorsak; gastar... som kommer på natten aldrig på dagen, inte kan ta dig när du sover... så gillar de kött och när du har ont.
Betyg: 4/5


Dödspatrullen av Katarina Emgård: Mörk dystopi-novell där befolkningsökningen kontrolleras med dolda fällor konstruerade nattetid av dödspatruller.
Betyg: 3/5


Köttkvarnen av Mattias Lönnebo: Köttkvarnen från loppis som får liv på natten... gnisslar; tikelili, tikelili, tikelili. Lilla Fabian, som i förväg förstår att något är fel med köttkvarnen, lyckas inte övertyga sina föräldrar.
Betyg: 3/5


Djuptjärn av Elisabeth Östnäs: Nyårsklockor klämtar år 1800 och mannen som sitter invid brasan, frusen med en pläd om sina ben, tänker tillbaka på tiden då han var ung. Det var sommar och han lämnade Uppsala för en tjänst som informator till två barn, vid en herrgård ute på landsbygden. Någon mörk och dunkel hemlighet från det förflutna vilar över platsen och människorna. Mystiska och oförklarliga fenomen uppenbarar sig för den unge informatorn, som blir alltmer orolig. Finns det en gengångare som irrar runt på godset?
Min kommentar: Klassisk skräck och en helt fantastisk berättelse, gillade allt med denna novell och skulle bara vilja läsa mer i samma anda - ett "wow" är på sin plats här, verkligen! :)
Betyg: 5/5


Den sjunde av Love Kölle: Människohandel som en avancerad sorts affärsidé.
Betyg: 1/5


Flockdjur av Mikael Strömberg: En man tar sig till sjukhus efter misslyckat självmordsförsök. På sjukhuset finns den överläkare som i sin hemmiljö njuter av att hånande tala vitt och brett, utan minsta tanke på sekretess, om sina olycksdrabbade patienters öden. Läkarens uppmärksamma och dagboksskrivande dotter blir brutalt misshandlad i en mobbingsituation. Då flickan tas omhand och transporteras till sjukhus hittar man dagboken i hennes ryggsäck. I slutet av händelseförloppet finns där ett flockdjur, som blir fråntagen allt över en natt...
Min kommentar: Fyndigt!
Betyg: 4/5


Kidnappad av Eva Holmquist: Kvinna vaknar upp i ett sterilt sjukrum och har inget minne av vad som hänt. Hålls kvar, men lyckas till sist fly och ta sig hem, vad väntar där för sanning?
Betyg: 3/5


Befallaren av Fred Andersson: Efter att ha sagt upp sig från sitt jobb för att skriva en bok tar sig Lars ut till den beryktade ön Loke där en mystisk sekt lär ha funnits (eller fortfarande finns?).
Betyg: 1/5


Följeslagare av Christina Nordlander: 6-åriga Sanna råkar ut för en olycka på gymnastiken, får en hjärnskakning och helt plötsligt blir hon varse sin "följeslagare", en slags vänlig ljusvarelse/skyddsängel. Sanna möter på sjukhuset, där hon hamnat efter olyckstillbudet, en några år äldre pojke som sitter i rullstol. Även pojken Kim visar sig se dessa ljusgestalter som följer människorna, men Kim börjar planera något...
Min kommentar: Fantasy och bara lite rysare - men absolut bra som komplement (och lite motvikt) i samlingen. Underbart vacker och finstämd berättelse som utan tvekan ger mersmak!
Betyg: 5/5


Marken där är sank av Alexandra Nero: Gammal sjöbotten blir tomtmark, en varelse väcks upp ur sin slummer i dyn. En sjukskriven ensamstående far förhandlar med varelsen för att lätta sin dotters börda.
Betyg: 3/5


Boeuf Bourguignon av Ida Tellestedt: Betty får rådet av sin läkare att göra något roligt, kanske ställa till med fest. Betty bestämmer sig för att laga Boeuf Bourguignon till en "fransk afton" i hemmet. Men vad är det egentligen Betty planerar?
Min kommentar: Tyckte mycket om det tidstypiska med Bettys stressituation och övriga tidsmarkörer i den här berättelsen. Inte lika förtjust i hur ingående detaljerat det beskrivs om hur huvudråvaran införskaffas och behandlas, för att sen hamna i grytan...
Betyg: 2/5


Pappas store pojke av Johan Grindsäter: Lilla Theo med monstret under sängen, och hur han med "monstrets" hjälp lyckas bli kvitt sin plågoande.
Min kommentar: En förträffligt charmig och söt rysare med perfekt knorr på slutet!
Betyg: 5/5


Hungrig skugga av Love Kölle: Hungriga skuggvarelser som i det fördolda/maskerade livnär sig på människornas sorg och ångest. Frank är ett mänskligt närande offer.
Betyg: 2/5


En antologi på temat "superhjältar" är av förlaget till 13 Svarta sagor i planeringsstadiet. Releasedatum är ännu inte satt, men självklart blir man nyfiken på den, och såklart kommer jag att hålla utkik! (Har tidigare skrivit om detta i tidigare blogginlägg här).

Men för 13 Svarta sagor ges;

Samlat helhetsbetyg: 3/5


torsdag 17 september 2015

"Kaninhjärta" av Christin Lungqvist

Kaninhjärta
Christin Ljungqvist
Kaninhjärta av Christin Lungqvist fick mig inledningsvis att finna likheter med Systerland av Curtis Sittenfeld, en bok som jag verkligen inte alls klarade av att fortsätta läsa. Där handlar det om tvillingsystrarna Kate och Vi (mer eller mindre barnsligt självcentrerade även som vuxna) som äger övernaturliga förmågor och även i övrigt har lite liknande egenskaper som för 17-åriga Mary och Anne... fast tvärtom. I Kaninhjärta kunde jag heller inte känna sympati eller riktigt begripa mig på någon av karaktärerna, men faktiskt behövdes inte det, för efter att syskonen kommit i kontakt med ett - vad man kan kalla - falskt "andligt medium" blir det så otroligt spännande då fokus flyttas till omständigheterna kring ett försvunnet barn. Det här kan man verkligen kalla en äkta bladvändare!
Glättig yta, mörka djup och ett drivande flöde finns genom hela berättelsen när den väl sätter fart. Som jag uppfattar det är boken skriven på ett väldigt annorlunda sätt, inte minst rent språkligt. Långa meningar med bindeordet "och" upprepade gånger - jättespeciellt, men det fungerar riktigt bra, skapar en viss ung ivrig känsla och atmosfär.

Att beskriva handlingen för Kaninhjärta är ganska vanskligt, då även detta är en sådan bok som man helst inte bör veta för mycket om innan. Men för den som ändå vill veta beskrivning som ges av förlaget Gilla Böcker, kan läsa den här.

Är det då en modern spökhistoria, psykologisk thriller eller familjedrama? Jo, det är allt detta sammantaget och man blir rätt imponerad över hur smidigt dessa olika genrer jämkas samman.

Unga vuxna (ålder 15+) kategoriseras romanen till, men helt klart skulle jag absolut kunna tänka mig den här boken även som en vuxenbok.

Christin Ljungqvists andra roman Fågelbarn ser man såklart nu fram emot att läsa. Skall handla om Hanna (bikaraktär i Kaninhjärta) som ges huvudroll i ett thrillerdrama.

Betyg: 4/5


onsdag 16 september 2015

"Den stumma flickan" av Michael Hjorth och Hans Rosenfeldt

Den stumma flickan
Hjorth/Rosenfeldt
Den stumma flickan av Michael Hjorth och Hans Rosenfeldt är den fjärde delen i bokserien om Sebastian Bergman.

Så här beskrivs kriminalromanen från förlaget Norstedts:

"En familj hittas mördad i sitt hem och Sebastian Bergman och Riksmord kallas in. Det är en komplicerad mordutredning och trycket ökar då den ende misstänkte hittas mördad, skjuten med samma vapen som familjen.

Det finns ett vittne till mordet på familjen. Den tioåriga Nicole har varit på besök hos sina kusiner, och hennes fotspår försvinner in i den stora skogen bakom huset. Nu gäller det att hitta henne innan mördaren får reda på hennes existens.

Nicole återfinns men är så traumatiserad att hon inte längre pratar. Det enda hon gör är att rita. Teckningarna talar sitt tydliga språk. Hon har sett mördaren.

För Sebastian blir den stumma Nicole en stor utmaning. Hon påminner om hans egen dotter som han förlorade i tsunamin, och han blir besatt av att försöka läka hennes inre. Samtidigt har mördaren fått vittring på var hon befinner sig.

I Den stumma flickan, den fjärde boken om Sebastian Bergman, visar Hjorth/Rosenfeldt återigen sin fantastiska förmåga att skapa intriger med både psykologiskt djup och hög spänning."

Har länge varit nyfiken på den här bokserien som väckt sådan entusiasm. Kanske är det min ständiga jämförelse med Henning Mankells Wallander-serie... inget jag läst av svenska deckarserier kan liksom komma upp i klass med den (eller kanske; minnet av den), och tyvärr verkar heller inte denna serie kriminalromaner om Sebastian Bergman göra det, om jag nu lite krasst skall döma hela serien efter bara en läst bok - och det verkar ju lite tokigt att göra.

Verkade som boken aldrig skulle ta slut till sist, det blev både segt och långdraget detta. Efter en riktigt bra början, med gott driv i handlingen inledningsvis, blev det mer och mer trögläst. Karaktärerna upplever jag ganska överdrivna och de kändes inte trovärdiga; Sebastian Berg - dubbelnatur och mytoman, kollegan Billy - psykopat? Allt kan naturligtvis inte passa alla, och för mig var det här ingen direkt fängslande läsning; alla komplicerade relationer hit och dit som får ta så stort utrymme (fastnade ideligen i det låga tempot), alla oengagerande detaljer (som t.ex ljummet kaffe och Sebastians inköp av matvaror). Det blev en seg och trög läsning helt enkelt.

Möjligen beror en del av mitt omdöme på att jag inte följt den här bokserien från början, men inte enbart. Vad jag gillade med den här kriminalromanen var anknytningen till aktuell samhällsdebatt, här i form att gruvnäringens prospektering; dess intressen kontra naturvärden, och allt som följer i spåren av det.

Som jag vacklade när denna bok skulle betygsättas! Trea, tvåa, trea... det fick bli en trea, bara för själva uppskattningen för det vågade samhällskritiska perspektivet. Aktivitet som rör gruvnäringens markprospektering är verkligen något som är viktigt att få fokus och bli uppmärksammad på, för att bli varse vilka konsekvenser det för med sig.

Smakbitar ur Den stumma flickan kan man finna här. (Från början av boken).

Betyg: 3/5


tisdag 15 september 2015

Novell: "Huset Ushers undergång" av Edgar Allan Poe

Huset Ushers undergång
Edgar Allan Poe
Huset Ushers undergång av Edgar Allan Poe är förstås en väl använd inspirationskälla för efterkommande författare inom skräckgenren, så långt kan jag förstå dess storhet... OK, nu har jag läst den i varje fall.

Historien byggs upp bra och kusligt, men vidare händelseutveckling blir lite smått obegriplig och när slutet är läst lägger jag oberörd ifrån mig boken, undrar om poängen på något vis missats?! Trots en vana att läsa äldre skräckklassiker (läser ju t.ex H.P. Lovecrafts noveller med förtjusning) blir den här berättelsen - trots sitt korta format på 34 sidor - ganska tråkig, och språket blir kanske därav trögläst med sina långa, omständliga meningar? Något är det.

Men som inspiration för senare tillkomna alster är säkert Huset Ushers undergång perfekt, så visst är det ändå bara därav intressant att läsa den här novellen från Novellix.

Betyg: 2/5


"De försvunna" av Caroline Eriksson

De försvunna
Caroline Eriksson
De försvunna är Caroline Erikssons tredje roman och den första som är helt fiktiv. De två första böckerna ingick i den helt nya spänningsserien Svenska mord; historiska romaner om verkliga brott. En bokserie jag nu utan tvekan kommer att ta mig an så snart som möjligt.

Blev på en gång lockad att läsa den här nu senast utkomna psykologiska spänningsromanen De försvunna, efter att ha tagit del hur bokens handling presenterats. Så tack Forum bokförlag för recensionsexemplaret!

"De försvunna är en gastkramande och oförutsägbar psykologisk spänningsroman av Caroline Eriksson, där ingen är den man tror och ingenting är som det först verkar.

En solig sensommarkväll tar Greta, Alex och dottern Smilla båten från sommarstugan vid den mytomspunna sjön Maran och åker ut till ön. Greta stannar kvar i båten medan de andra går iland. De kommer inte tillbaka. Förvirrad går även Greta iland, hon ropar och letar, men kan inte hitta Alex och Smilla någonstans. Det mystiska försvinnandet, och det febrila sökande som tar vid, leder Greta steg för steg ner i en avgrund av förvirring och tilltagande mörker.

Det står snart klart att Alex och Gretas relation präglats av destruktiva mönster. Dessutom har en omvälvande händelse i barndomen satt djupa spår i henne. Historien gör sig påmind och frågan är vad som är sanning och vad som är lögn, verklighet och fantasi. Kan sägnerna om sjön Marans onda krafter stämma? Finns det ett samband mellan försvinnandet och det som skedde den kvällen för många år sedan, då Gretas pappa dog? Och vad har egentligen hänt med Alex och Smilla?"

Och visst svarade den upp till mina förväntningar. Handlingen gör verkligen en oanad och överraskande vändning. Uppfattar det dock - när sanningen delvis uppdagats - kanske lite väl i överkant obehagligt och vidrigt (syftar då till det destruktiva i Alex och Gretas relation). Men vägen dit var förledande på ett helt otroligt spännande vis, och finalen blev minsann en riktigt ruggig nagelbitare. Som tät och intensiv psykologisk thriller är den här romanen helt förstklassig, underförstått en bok man har svårt att lägga ifrån sig innan den är färdigläst.

Historien kretsar kring Greta som plötsligt befinner sig i en enorm psykisk stressituation, man dras med in i den fasa och förvirring hon upplever, men samtidigt kan man ana att allt inte riktigt är vad det utger sig för att vara. Gretas handlingsmönster och beteende beskriver denna huvudkaraktärs labila psyke, liksom dolda obehandlade trauman, så otroligt inlevelsefullt och autentiskt att det blir rent otäckt bara det. Ibland gränsar genren thriller till skräck, "gastkramande och oförutsägbar" beskrevs romanen och själv kan jag inte annat än hålla med.

Förutom handlingens uppbyggnad som skapar spänning, samt de inkännande karaktärsbeskrivningarna, tilltalas man förstås även av hur miljöerna skildras, vilket bidrar till berättelsens kusliga stämning.

Sammanfattningsvis: Ett måste att läsa denna höst för alla som gillar spänningsromaner!

Betyg: 4/5

Finns att köpa på:
Bokus: Inbunden / E-bok / Mp3 CD-bok / Mp3-bok
Adlibris: Inbunden
Cdon: Inbunden / Mp3 CD-bok


måndag 14 september 2015

"Illdåd" av Dick Harrison

Illdåd
Dick Harrison
Illdåd av Dick Harrison är den tredje fristående delen i serien om Ulvbjörn. Bokserien inleddes med Ofärd och därpå följde Niding.

Handlingen i Illdåd utspelar sig vid Lejre på Själland, ca år 670. Ulvbjörn har just återvänt från Erin (nuv. Irland) med Tuva, som skall giftas bort med Frode Halvdansson, danernas härskare. Dagen efter deras ankomst finner man Tuvas far Rolf mördad. Först misstänks dottern Tuva skyldig till brottet, eftersom hon hyst agg mot sin far inför stundande arrangerat tvångsäktenskap. Fler misstänks, fler faller offer, och Ulvbjörn blir personligen involverad i att tvingas finna mördaren.

En spännande mordutredning tar vid, lustigt nog faktiskt lite som en pusseldeckare i Agatha Christies anda (t.o.m den slutliga upplösningen) - surrealistiskt!... men det funkar, hur konstigt det än verkar.

Trots att böckerna i den här serien absolut kan läsas fristående, rekommenderar jag att läsa dem i en följd för större behållning av handlingen i sin helhet. Sammanfattningsvis är Illdåd enligt mig en riktigt underhållande "deckare" i historik miljö. Beskrivningarna är intressanta och såklart (helt logiskt) blir sen en historisk roman mer trovärdig med en framstående historiker som författare.

En smakbit ur Illdåd kan man läsa här.

Betyg: 4/5


söndag 13 september 2015

"Vem var Alice?" av T.R. Richmond

Vem var Alice?
T.R. Richmond
Vem var Alice? av T.R. Richmond (beskrivning från Massolit förlag):

"Psykologisk thriller med annorlunda upplägg
Alice Salmon hittas en vintermorgon i en sjö i Southampton. Jeremy Cooke, en professor på Alices universitet, är märkbart berörd av hennes död. Han bestämmer sig för att samla all information han kan hitta om Alice. Han pratar med alla i Alice närhet och läser allt hon har skrivit i sin dagbok, brev, bloggar, sms, mejl, tweets och artiklar.

Bit för bit pusslar han ihop bilden av Alice genom spåren hon har lämnat efter sig. Men hans motiv är dunkla och skälet till hans besatthet sträcker sig många år tillbaka.

I T.R. Richmonds psykologiska nagelbitarthriller Vem var Alice? skruvas historien till nya nivåer.

T.R. Richmond är en pseudonym."

T.R. Richmond är pseudonym för en prisbelönt brittisk journalist som har skrivit för lokala, regionala och nationella tidningar, tidskrifter och webbplatser.

Skulle nog vilja kalla den här romanen både psykologisk thriller och deckare, fast ovanligt uppbyggd av texter i form av dagboksanteckningar, brev, mejl, sms, tweets, o.s.v. Ovanligt, kanske inte helt lätt att ta till sig, men man förstår orsaken till varför just den här berättelsen är konstruerad på det viset - det blir för ändamålet effektfullt och man lämnas inte utan vidare tankar under läsning och efteråt.

Kan inte säga att man blir berörd eller känner sympati med någon av bokens karaktärer och det akademiska fikonspråket (framförallt när Mr Cooke har ordet) uppfattar jag för egen del som ganska jobbigt. Det råa ungdomsspråket och den moderna självdestruktiva, utagerande livsstilen känns också främmande, kanske ger det en insikt om hur det är att vara ung idag för en del? Ruggigt i sådana fall. Romanen har ett brett galleri av både drama queens och drama kings (jodå, den motsvarigheten existerar också), möjligtvis är det detta tröttsamma faktum som gör att boken tillåts bli alldeles för lång och utdragen (eller finns det någon regel för att en roman helst skall passera 400 sidor?), hursomhelst drar detta ner betyget.

Vad jag däremot tycker är riktigt bra är de vidare tankar berättelsen genererar kring internet och digitala spår; transparensen och den ökade sårbarheten som frånvaron av integritet i värsta fall kan orsaka. Vad vi utelämnar om oss själva, och framförallt i värsta fall om andra, kan bli outplånliga spår i den digitala miljön. Men är vi därmed försiktiga med sådant? Säkert kan den här romanen framkalla viktiga och nödvändiga diskussioner.

Blev för övrigt av bokens handling ordentligt överraskad av själva upplösningen, som för mig var direkt oväntad men långt ifrån orimlig... hade aldrig kunnat ana mig till det - sånt kan man ju bara inte låta bli att gilla!

Har tidigare skrivit om boken i detta inlägg.

Betyg: 3/5


torsdag 10 september 2015

Novell: "Spår i snön" av Jonas Karlsson

Spår i snön
Jonas Karlsson
"Vi rusade uppför åkern längs med spåren bort mot Barbros hus. Här och där syntes droppar av blod. Jag sprang med Kasper som hoppade genom den höga snön och höll kopplet som ett streck mellan oss. Bröstet värkte av den plötsliga ruschen. Jag hoppades att jag inte skulle vara för sent ute."
”[…] historien är förtjusande, varsamt skildrad och med en skärpa för detaljer och människors kamp för att hitta sin plats, trots livets motgångar.” UNT
”En alldeles utmärkt novell som bär, liksom isen i den frusna bäcken, över svarta djup till ett överraskande slut.” HD
Novellix

Handling: Historiens berättarröst tillhör en man som vintertid är ute och rastar sin hund. Han minns tillbaka då paret Martin och Barbro, två stockholmare, flyttat dit till den lilla byn för att bosätta sig i det gamla fallfärdiga missionshuset från 30-talet. Först intog folk på bygden en smått fientlig inställning till de nyinflyttade med sina storstadsmanér. Så småningom började man dock se Martin "som vem som helst" medan Barbro, som förde en mer tillbakadragen tillvaro, blev isolerad och alltmer säregen. Paret gled ifrån varandra och pojken Axel kommer in i bilden. I nutid är Axel 11 år, pojken tycks som en udda fågel och lever lite i sin egen värld. Berättaren och hans hund följer mot skolan spåren i snön efter Axel, den väg som leder genom skogen längst med ån...

Att lyckas i det korta formatet klarar Jonas Karlsson med bravur på sitt alldeles egna speciella vis, och Spår i snön är därvidlag ett lysande exempel. På bara 30 sidor är det här en snitsigt konstruerad och tänkvärd berättelse med dramatik, underfundig humor och ett oväntat - men härligt - slut. Återstår bara för mig att varmt rekommendera att läsa denna novell från Novellix.

Betyg: 5/5


"Books are a uniquely portable magic"

"Böcker är våra bästa vänner, även när de vänder oss ryggen."
Georg Brandes

"Man måste läsa för att lära sig, bättra sig och trösta sig."
Drottning Kristina

"Den stora nackdelen med nya böcker är att de hindrar oss att läsa de gamla."
Joseph Joubert

"Den som läser mycket får av och till lust att skriva."
George Crabbe

"Books are a uniquely portable magic."
Stephen King

"Läsning är för hjärnan vad motion är för kroppen."
Joseph Addison

"Böcker är de lugnaste och mest trofasta vänner, de är de mest lättillgängliga och kloka rådgivarna, och de tålmodigaste lärarna."
Charles W. Eliot

"För den som läser, finns ingen gräns för antalet liv som går att leva, eftersom skönlitteratur, biografier och historia erbjuder ett oändligt antal liv från många delar av världen och från alla tider."
Louis L'Amour

"En bok bör vara ishackan till vår inre frusna sjö."
Franz Kafka

"Men of power have no time to read; yet the men who do not read are unfit for power."
Michael Foot

"Mina böcker har alltid tid för mig, de är aldrig upptagna."
Marcus Tullius Cicero

"Reading is a means of thinking with another person's mind; it forces you to stretch your own."
Charles Scribner


tisdag 8 september 2015

Passionate about books?


"Find something you're passionate about and keep tremendously interested in it."

- Julia Child


söndag 6 september 2015

Deckare på film från 60-talet: 4.50 från Paddington

4.50 från Paddington (Murder, She Said), den brittiska filmen från 1961 med Margaret Rutherford i huvudrollen som Miss Jane Marple, toppar alltjämt bland mina klassiska deckarfavoriter på film. Filmen regisserades av George Pollock och den är naturligtvis baserad på Agatha Christies roman från 1957 (se 4.50 från Paddington).

I filmversionen återfinner man varken Mrs McGillicuddy eller Lucy, utan här är det istället Miss Marple som både befinner sig på tåget där hon bevittnar mordet (som sker i parallellt förbipasserande tåg), samt tar tjänst som hembiträde/kokerska för sin privatspaning i jakten på mördaren. Innan Miss Marple ser sig nödgad att ta saken i egna händer, försöker hon få polisen att förstå vad hon blivit vittne till. Men inget lik har påträffats och polisen ställer sig tvivlande inför vad hon berättar, kan det inte tänkas att den gamla damen förläst sig på kriminalromaner och drömt det hela?

Då Miss Marple tillträder sin tjänst på herrgården, för att där alltså både laga mat och servera (och i hemlighet bedriva privatspaning på fritiden) är namnet på herresätet inte Rutherford Hall, som i romanen, utan Ackenthorpe Hall. Anledningen till namnbytet var förstås för att undvika jämförelser med huvudrollsinnehavarens efternamn.

Margaret Rutherford (1892-1972) gjorde en suveränt underhållande och annorlunda rollprestation som Miss Marple. Vad det är som gör att jag gillar just Rutherfords rolltolkning av Miss Marple, är väl just att det lite veka, sköra och tveksamma ersätts av handlingskraft och humor. Margaret Rutherfords make i verkliga livet, Stringer Davis, är även suverän i rollen som den försiktiga och blida bibliotekarien "Mr Stringer", vilken också bistår Miss Marple i hennes vidare detektivarbete.

Filmen Murder, She Said är framförallt roligare och ljusare än romanen 4.50 from Paddington. Och faktiskt tycker jag själv att filmen i det här fallet är snäppet bättre än boken. Inte så vanligt.


lördag 5 september 2015

Sail away to dreamland...

"Goodnight, time to call it a day
Sleep tight, dream your troubles away
Goodnight, in spite of any sorrow
There's a brand new day on it's way tomorrow
Someday, all your dreams will come true
Someway, for me and you
So close your eyes and dream of it my darling
Till then goodnight, goodnight, sleep tight

Won't you play the music so the cradle can rock
To a lullaby in ragtime
Sleepy hands are creeping to the end of the clock
Play a lullaby in ragtime
You can tell the sandman is on his way
By the way that they play
As still as the trill of a thrush
In a twilight hush
So you can hear
The rhythm of the river on the side of the boat
As you sail away to dreamland
High above the moon you hear a silvery note
As the sandman takes your hand
So rock-a-bye my baby
Don't you cry my baby
Sleepy time is nigh
Won't you rock me to a ragtime lullaby
[...]

Louis Armstrong & Danny Kaye: "Good Night Sleep Tight" (1959?)




onsdag 2 september 2015

Ännu mer film från 50-talet


Regnar gör det och sjöng i regnet gjorde man på 50-talet (Singin' in the Rain - amerikansk musikalfilm från 1952). Men den här listan ska varken handla om regn eller musikaler, utan andra typer av amerikansk film från just 50-talet, företrädesvis thrillers, mest Hitchcock, men även filmer baserade på romaner, science-fiction och klassisk kalkon m.m. I bästa fall kommer listan att hållas levande genom att rensas eller fyllas på.


Fönstret åt gården (1954) Rear Window. Thriller. Regi: Alfred Hitchcock (Stewart och Grace Kelly i huvudroller).

Han som älskade livet (1956) Lust for Life. Drama. Regi: Vincente Minnelli. Efter Irving Stones biografi över Vincent van Goghs liv; Han som älskade livet (Lust for Life) från 1934.

Mannen som visste för mycket (1956) The Man Who Knew Too Much. Thriller. Regi: Alfred Hitchcock. En Oscar för bästa originalmusik; Que Sera, Sera (Whatever Will Be, Will Be).

En kyss före döden (1956) A kiss before dying. Regi: Gerd Oswald. Efter Ira Levins roman Bädda för död.

Studie i brott (1958) Vertigo. Thriller. Regi: Alfred Hitchcock.

Plan 9 from Outer Space (1959). Skräck/Science-fiction. Klassisk kalkonfilm ("1900-talets sämsta film"?).

Slå nollan till polisen (1954) Dial M for Murder. Thriller. Regi: Alfred Hitchcock.

Ta fast tjuven! (1955) To Catch a Thief. Thriller. Regi: Alfred Hitchcock. (Cary Grant och Grace Kelly i huvudroller).

Ugglor i Mossen (1955) The Trouble with Harry. Drama/Svart komedi. Regi: Alfred Hitchcock. Efter romanen The Trouble with Harry av Jack Trevor Story.

I sista minuten (1959) North by Northwest. Thriller/Action. Regi: Alfred Hitchcock.

Operation X (1950) Crisis. Thriller. Regi: Richard Brooks. (Cary Grant i huvudroll).

Främlingar på tåg (1951) Strangers on a Train. Film Noir/Thriller. Regi: Alfred Hitchcock. 

Världarnas krig (1953) War of the Worlds. Science-fiction. Regi: Byron Haskin. Efter roman Världarnas krig av H.G. Wells.

Spindlarna (1954) Them!. Skräck/Science-fiction. Regi: Gordon Douglas.

Myror, inte spindlar:



tisdag 1 september 2015

"Matnostalgi 1970 till 2010 - rätterna vi minns och de vi helst vill glömma" av Joanna Drevinger

Matnostalgi 1970 till 2010
rätterna vi minns och de vi helst vill glömma

Joanna Drevinger
Gör en tidsresa med Matnostalgi 1970 till 2010 - rätterna vi minns och de vi helst vill glömma av Joanna Drevinger.

Underhållande och roande läsning, kom på mig själv sitta och le åtskilliga gånger. Var barn på 70-talet och visst blir förstås då detta och därpå följande decennium som mest nostalgiskt. Igenkänningen minskar sen drastiskt efter 2000-talet (antagligen för mycket överklass-stuk - hänger inte med alls där), men det är intressant att se utvecklingen och det historiska perspektivet genom dessa årtionden från 70-talet och fram till idag.

Förutom vad och hur vi åt, vilken syn på mat och hälsa vi hade, vårt konsumtionsmönster; får man även allmänna tillbakablickar för vilken musik vi generellt lyssnade på, vilka filmer vi såg, viktiga nyhetshändelser, o.s.v.

Författare är Joanna Drevinger, 42-årig(?) mat- och krogredaktör på SvD. Bokens format är pocket eller storpocket och så här beskrivs den från Bonnier Pocket:

"Matnostalgi är en bok om oss svenskar och vårt förhållande till mat under de senaste årtiondena; vad vi ätit, hur och vilka trender och influenser vi hoppat på. Sedan det glada 70-talet har det hänt väldigt mycket och idag kan vi mycket mer om vad vi äter - och som det trendkänsliga folk vi är testar vi gärna nya influenser. Från att ha varit en ren nödvändighet är mat nu, mer än någonsin, något vi använder oss av för att visa vilka vi är.

I Matnostalgi tar vi en promenad längs minnenas allé. Vi minns 70-talets nasi goreng och pizza quattro stagioni, 80-talets quiche och kassler, tar en sväng via 90-talets jättemuffins och 00-talets långkok och surdegsbröd för att landa i ett 2010-tal där vi gärna fotar och lägger ut våra måltider på Instagram och maler eget högrev till fredagsburgaren.

Boken innehåller även en omfattande receptdel med tidstypiska recept för varje årtionde samt en hel del mer eller mindre viktiga listor."

Böcker leder ofta till andra böcker och i det här fallet blev jag nyfiken på en bok som kom ut i våras: Att hasta mot undergången - anspråk, flyktighet, förställning i debatten om konsumtion i Sverige 1730-1830 av Leif Runefelt. Forskning & Framsteg hade nyligen en intervju med författaren som var intressant, läs den här: http://fof.se/tidning/2015/7/artikel/historiskt-shoppande-och-vulgara-kopvanor#overlay=tidning/2015/7/artikel/historiskt-shoppande-och-vulgara-kopvanor. Gillade för övrigt även slutklämmen på den intervjun som kopplade till dagens läge vad gäller konsumtionskritik, att det behövs en djupare sådan idag vad gäller överkonsumtion, att många lätt klagar på andra, att man bör väga in hållbarhetsfrågorna i dagens konsumtionsdebatt. Säkert allt viktigare frågor framöver.

Men boken Matnostalgi (det ju nu skulle handla om) kan jag tänka mig t.ex vara en utmärkt presentbok av det mer lättsamma slaget, för den matintresserade och för den som gillar nostalgiska tidsresor.

Betyg: 4/5