torsdag 21 oktober 2021

En bra bokserie att fastna för



 

Bokserien om kirurgen Andreas Nylund är riktigt bra. Det handlar om välskrivna psykologiska spänningsromaner av författaren Anne-Marie Schjetlein. Upplever att serien är engagerande och fängslande. Man fastnar för karaktärerna, intrigerna, och böckerna är helt suveräna page turners!

Här på bloggen har jag tidigare skrivit om: Döden ingen serDöden under ytanDöden som vakar.

Har just börjat läsa den senaste utkomna sjätte boken Dödens vingslag, som kom till mig förra veckan. Och javisst, blev magiskt fångad på direkten även den här gången.

På författarens hemsida här hittar ni seriens alla titlar med bokbeskrivningar samlade.


Det var mitt svar på veckans fråga hos Mias bokhörna:


"Det finns många bokserier. Har du fastnat för någon och varför?"


Och fler svar på den frågan
hittar man länkar till HÄR!



onsdag 20 oktober 2021

TV-tipset dokumentär: Övergivna byggnader

Image by Jordy Meow from Pixabay



Det var verkligen intressant att se Tysta städer (avsnitt 1, säsong 1 i programserien Övergivna byggnader från 2016). Handlar om: Dyra underjordiska flygbasen Željava (på gränsen mellan Kroatien och Bosnien-Hercegovina), japanska ön och övergivna gruvsamhället Hashima ("Gunkanjima"), spökstaden Prypjat (i norra Ukraina) som övergavs 1986 efter Tjernobylkatastrofen, tyska byggnadskomplexet och "tankekontrollcentret" Prora. En brittisk dokumentär som gick på Kunskapskanalen/UR. Tydligen har jag missat de följande avsnitten för den säsongen.

Alla avsnitt i säsong 1 finns här.

Ikväll mellan 18:30-19:20 på Kunskapskanalen kommer en repris av avsnitt 5, säsong 1: Hackspetten i Tjernobyl (2016).

Säsong 3, avsnitt 1 har titeln Fem spökstäder (2019), startar nästa vecka, fredagen d. 29/10.


tisdag 19 oktober 2021

Kommande boknytt: Från världskrig till nätkrig


Vill verkligen läsa denna!:

Från världskrig till nätkrig: Hundra år som formade internet av Jonathan Lundberg


Beskrivning (hämtad från Piratförlaget):


"På 1920-talet beskrevs massmedierna som demokratins dödgrävare. Där spreds hat, lögner och propaganda snabbare än någonsin tidigare i historien. I detta hav av information skulle folk inte klara av att skilja sant från falskt, utan följa den som väckte starkast känslor.

På 2020-talet beskrivs de sociala medierna likadant. Där sprider extremister och konspirationsteoretiker sitt hat, sina lögner och sin propaganda snabbare än någonsin tidigare i historien. Den nya tekniken får återigen bära skulden för demokratins kris.

Men när dagens historiker förklarar varför demokratin befann sig i kris för hundra år sedan pekar de inte främst på massmedierna, utan snarare på ekonomiskt kaos, den stora depressionen. Vad kommer morgondagens historiker att säga om vår tid?

I boken Från världskrig till nätkrig söker författaren och journalisten Jonathan Lundberg svaret på den frågan. Steve Jobs sa en gång att det enda sättet att förutspå vår framtid är att blicka bakåt. Därför ger vi oss ut på en historisk odyssé, genom hundra år som formade internet.

Jonathan Lundberg debuterade som författare 2019 med den hyllade boken Sverigevänner: ett reportage om det svenska nätkriget. Där undersökte han hur Sverigedemokraterna använt internet och sociala medier i sin kamp mot etablissemanget.

Från världskrig till nätkrig: Hundra år som formade internet är hans andra bok."


Och den första debutboken lästes från pärm till pärm med god behållning. Läs den, så väldigt bra och upplysande! Fördjupade insikter kan man aldrig få nog av. Det gäller bara att hitta rätt böcker. Men, men, de som borde läsa boken läser den nog dessvärre inte. Går det att få de som bara sitter och läser sånt som skrivs på sociala medier och alternativmedier att istället läsa böcker av den här sorten, eller är det fullkomligt omöjligt? Böcker och vanliga nyhetstidningar (tydligen ingår ju dessa tidningar i något man kallar "gammelmedia" sedan början av 2000-talet) känns så självklart för informationsinhämtning, men möjligen är det annorlunda för de som växt upp med internet? 


Det här citatet av fredspristagaren Maria Ressa läste jag i DN idag:


”Facebook är som gödsel för demokratins kollaps”

 

Tror ändå att det ligger något i det. På många sätt. Och i varierande storlek eller sort i olika länder. Behöver veta mera.

Lundbergs nya bok släpps om en vecka (d. 27/10). Kulturnyheterna hade ett inslag om det i kväll. Den Augustprisnominerade serieromanen När vi var samer av Mats Jonsson, som också uppmärksammades i samma program, blir man såklart också riktigt nyfiken på. Har börjat uppskatta detta med serieromaner under senare år. Tyckte mycket om Survilo : mormors berättelse om livet under Stalin av Olga Lavrentieva. Gillade även Persepolis av Marjane Satrapi.


måndag 18 oktober 2021

"Skuggspelet" av Anna Bågstam

Skuggspelet av Anna Bågstam. Förlag: Norstedts. Antal sidor: 412. Utgivningsår: 2019.


"En kvinna har försvunnit under märkliga omständigheter. Allt tyder på att hon har blivit kidnappad. Snart flyter ett lik i land i lilla fiskeläget Lerviken i Öresund. Offret har frätskador och går inte att identifiera. Vem försöker sopa igen spåren efter sig? Civilutredaren Harriet Vesterberg jobbar desperat för att hitta gärningsmannen. Samtidigt håller hon ett vakande öga på glömska pappa Eugen, och kämpar på med den vacklande relationen med advokaten Rikard, vars polerade yttre döljer en hemlighet. Parallellt med händelserna i Lerviken närmar sig ett politiskt toppmöte i Landskrona. Harriets chef Margareta inleder ett samarbete med en karriärlysten kommunalpolitiker, men Harriet misstänker att politikern har brunare värderingar än hon offentligt står för. Snart befinner sig Harriet i en desperat kamp mot klockan där hon står inför valet att bryta mot reglerna eller följa dem, med förödande konsekvenser som följd."

Kortomdöme: Okej.

Skuggspelet är andra fristående delen i deckarserien "Morden i Lerviken" som alltså utspelar sig i fiskeläget Lerviken. I huvudrollen träffar vi åter civilutredaren Harriet.

Underhållande men lite seg, och alldeles för lång. En hel del utrymme ägnas åt relationsförvecklingar och den humoristiska tonen känns något mer nedtonad om man jämför med första delen Ögonvittnet, vilket jag kan tycka är synd. Intrigen är dessutom väl tilltrasslad, eller så fastnade jag helt enkelt inte riktigt för den. Fina miljöbeskrivningar är en del av behållningen.

Hursomhelst så var den avslutande episoden med kidnappningsdramat väldigt spännande. Men dessförinnan kändes aldrig spänningen riktigt på topp. Det som handlar om det politiska klimatet har ju en sorts samtidskoppling/verklighetsanknytning i och med det där med "brunare värderingar" som nämns i den citerade bokbeskrivningen ovan. Fiktionen speglar förstås verkligheten, en obehaglig verklighet man ibland önskade bara var fiktion.

Se även:

Veckans mening


"Konspirationsfeber" av Kent Werne

Konspirationsfeber av Kent Werne. Förlag: Ordfront. Antal sidor: 235 (inklusive gedigen källförteckning). Utgivningsår: 2021.


"Skapades coronaviruset av vaccinindustrin och Bill Gates? Är viruset ett biovapen? Bör skulden läggas på 5G-tekniken? Är pandemin rentav en gigantisk bluff?

Coronapandemin har inte bara orsakat död och nedstängningar. Den har också framkallat konspirationsfeber. Viruset hade knappt lämnat Wuhan innan konspirationsteorierna började spridas i sociala medier. Snart satte de också avtryck i verkligheten: mobilmaster stacks i brand, folk vägrade följa restriktionerna, pandemiförnekare protesterade på gatorna och vaccinationsviljan minskade.

I USA blev Donald Trump den främsta spridaren av falska påståenden. De handlade inte bara om pandemin, utan om lite av varje, i synnerhet om presidentvalet, något som slutade i stormningen av Kapitolium.

Varför tror folk på konspirationsteorier? Hur uppstår de? Vilka blir följderna? I Konspirationsfeber skildrar Kent Werne hur konspirationstänkandet tog grepp om världen, och visar att samma sak hänt under tidigare pandemier. Kanske är det något med kriser som gör att människor söker svaren i det fördolda?"


Kortomdöme: Mycket bra!

Se även mitt tidigare blogginlägg om Allt är en konspiration: En resa genom underlandet. Samma lättillgängliga språk, underhållande bildspråk och historiska perspektiv finns i Konspirationsfeber. Och tyckte alltså att denna, som fokuserar på tiden strax innan och under pandemin, var precis lika fantastiskt bra. Konspirationer och konspirationsteorier är fascinerande, fängslande och angeläget att få bättre kunskap om. Boken belyser ämnet på ett sätt som inte lämnar något i övrigt att önska. Välgörande att läsa nu när vaccinerna förbättrat läget och allt för de flesta har börjat återgå till det normala. Werne tycks ha förmågan att på ett förnuftigt sätt (och utan skygglappar) förmedla insikter kring något vi envar uppfattar som ganska svårt att förstå.

Alla har vi sett ytan av dess existens på håll, det har varit skrämmande och obegripligt. Hur är det möjligt? Hur kunde allt hända? Och varför? Vad låg bakom? T.ex. skumma QAnon (här får man en gedigen fördjupning i vad det är och aktiviteten under pandemin), den otäcka stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021, spekulationerna kring smittans uppkomst, vaccinskepticismen som fortfarande gör att så många tyvärr väljer bort att ta vaccinet (och jodå, silvervattnet, som en del tydligen förbrukat ansenliga mängder av, nämns också), pandemiförnekarna, "profeterna", propagandakriget, desinformationen, coronademonstrationerna, infodemin, de sociala medierna och alternativmediernas roll i det hela, konspirationsteoriernas historiska aspekter och hur de integrerats i nutida versioner. Med mera.

Konpirationsfeber ger en väldigt heltäckande framställning, trots att boken inte är särskilt tjock och kapitlen hålls relativt korta. Alla orkar läsa en bok som denna. Dessutom tror jag att den är bra för de flesta att läsa efter allt vad som skett, för att inse vad som ligger bakom det som vi för det mesta i nyhetsflödet bara sett, läst och förfasat oss över, sådär på distans... men som vi även ibland uppmärksammat - i utspädd form - alldeles i vår nära vardag.

"Makten" av Dean Koontz

Makten av Dean Koontz. Översättare: Sara Jonasson. Förlag: Bokfabriken. Antal sidor: 492. Utgivningsår: 2019. Originaltitel: The Whispering Room (2017).



"Du kan kan inte vänta. Befäst ditt ditt öde. Din belöning blir berömmelse. Orden upprepas, gång på gång, i den vänliga och älskade läraren Cora Gundersuns huvud medan hon spränger sig själv och sin bil på öppen gata. Offren för det kallblodiga dådet är många. Dagboksanteckningar som hittas efter det blodiga dådet tyder på att Cora måste ha varit galen, men FBI-agenten Jane Hawk vet bättre. Hennes utredning leder henne till en hemlig sammanslutning, som konspirerar att ta makten över USA med ny skrämmande teknik. USA:s framtid står och faller med Jane Hawk. Jane Hawk, FBI-agenten som blivit en ostoppbar jägare efter att ha förlorat sin man och tvingats förtränga minnet av sin son, fortsätter sin kamp mot ondskan i uppföljaren till Tystnaden. Del tre, Hotet, utkommer 2020."



Kortomdöme: Okej.

Tidigare blogginlägg om Jane Hawk #2: Tystnaden.

Konspiratorisk thriller som tydligen gavs ut i hemlandet USA redan år 2017. Lite intressant att ta i beaktande. Tänker naturligtvis på romanens del fyra "Iron Furnace", för övrigt den mest spännande episoden i berättelsen. Visst kan det vara så att människor med konspirationsteoretiska tendenser använder fiktiva romaner som ett slags inspirationskälla för sitt skapande av alternativa verkligheter, eller vad man nu skall kalla det.

"Spela Manchurian med mig"
"All right"

Boken är hursomhelst välskriven, språkligt sett helt utmärkt. För övrigt kändes den på tok för lång. De 492 sidorna var svårforcerade och jag tappade intresset för handlingen gång på gång, boken var tråkig helt enkelt, trots all action. Denna ständiga jakt, allt skjutande, råa brutalitet och sånt som liknar terrordåd. Blir för mycket sådant. Tror jag saknade en bättre beskrivning av den fiktiva världen. Fäste mig inte särskilt vid karaktärerna heller den här gången, bara bitvis och hackigt. 

Sen tror jag faktiskt att mitt tyckande kring denna teknothriller eller konspirationsthriller (är antagligen både och) påverkas av hur händelseutvecklingen varit i vår verkliga värld. Hur olika makalösa konspirationsteorier komplicerat den pandemiska situationen. Såklart kunde inte Koontz ha vetat vad som komma skulle, vem hade det? Konspirationsteorierna som eskalerade sådär explosionsartat, obegripligt och märkligt. Och självklart ska inte romanförfattare bära något slags ansvar för hur vilsna individer senare eventuellt kan komma att ha användning för det spekulativa fiktionsstoffet i sina förehavanden... men det ger mig ofrånkomligt liksom en dålig eftersmak.

Nu står det i bokens beskrivning ovan att del 3; Hotet, skulle givits ut 2020. Kanske var det pandemin som satte käppar i hjulet, men så blev det ju inte. Uppföljaren gavs ut i år den 12 oktober. Tror jag hoppar över den.

söndag 17 oktober 2021

En smakebit på søndag: Konpirationsfeber


Genom den norska bokbloggen Betraktninger kan vi ta del av och även själva bjuda på smakbitar ur böckerna vi läser (dock inte något som avslöjar för mycket av handlingen). Med detta utbyte kan vi ge och få bra boktips.





Min smakbit kommer från snart utlästa Konpirationsfeber av Kent Werne. Sidan 60-61 :


   "Antagligen göds konspirationstron av misstro och vice versa, i en ond cirkel.
    Misstron är inte heller alltid ogrundad. Många grupper har bittra historiska erfarenheter av förtryck, diskriminering och grymma övergrepp. Som den svarta befolkningen i USA och Sydafrika. Eller folk i Latinamerika, Östeuropa, Mellanöstern och Afrika, som plågats av kolonialism, ockupationsmakter och diktaturer. Men även andra kan ha goda skäl att känna misstro. För visst förekommer det maktmissbruk, korruption och verkliga konspirationer även i demokratier, ibland på hög nivå. Vi minns Watergateaffären, IB-affären, Enronskandalen, NSA-skandalen och Dieselgate, för att nämna några exempel. Samtidigt har pengarnas makt över politiken ökat, demokratin kringskurits av marknadskrafter och trygghetssystemen blivit alltmer godtyckliga, medan statsunderstödda banker tvättar pengar år oligarker och drogkarteller, de ekonomiska eliterna gömmer sina rikedomar i skatteparadis och många etablerade medier har ansamlats i konglomerat rattade av moguler.
    Är det då så underligt att många tänker att etablissemanget består av en bunt ohederliga och självsvåldiga lögnare? Eller att folk känner sig maktlösa?
    Inte helt oväntat kan också maktlöshet ge upphov till konspirationstro."


Läs mer om boken på förlaget Ordfront.


lördag 16 oktober 2021

Veckans mening: WEF:s "The Great Reset" i konspirationsteoretikernas provkök




"Här fanns egentligen alla ingredienser till en mustig konspirationsgryta: en rikemansklubb som beskrev en global tragedi som ett »gyllene tillfälle«, en ordförande vars säregna tyska brytning förde tankarna till en James Bond-skurk, samt en prins som redan var föremål för diverse konspirationsteorier – om allt ifrån exhustrun Dianas död till samröret med rymdödlor."


Idag bjuder jag på en rolig mening från helt suveränt bra boken Konspirationsfeber av Kent Werne.

Bon Appétit!

(WEF = The World Economic Forum)




Nej, nu ska jag koka pumpa.
animated-halloween-image-0203


Varje lördag presenterar bloggen Mina skrivna ord "Veckans mening". Avsikten är att lyfta fram en mening som fått oss att stanna upp och tänka till (humoristisk, allvarlig eller vadsomhelst).


Fler meningar finns här


torsdag 14 oktober 2021

Bästa tjockaste bok?

En sådan fråga går bara inte att svara på. Speciellt inte när åldern räknas i antal decennium och inte antal år. Vad som varit bästa boken i olika åldrar behöver ju inte uppfattas som bäst hela livet. Så jag väljer den tjockaste bok som varit bäst (eller åtminstone mest tänkvärd) i år, och då blir svaret på frågan: Det här är en svensk tiger av Aron Flam.


(Nödvändig komplettering: Boken går att läsa ur olika synvinklar. Man behöver inte vara positivt inställd till den för att få något slags utbyte av innehållet. Läs ur ett studiesyfte. Märk väl att en del menar att boken byggs på konspirationsteorier. Kanske är det så, kanske inte, eller kanske till viss del. Själv tar jag inte boken på "blodigt allvar", mer som ett uttryck för den tid som är just nu, denna underliga tid. Historierevisionism och politiska ideologier kan användas för olika avsikter; så läs kritiskt, kolla tillförlitliga källor, bilda egen uppfattning. Beredskapsmuseet har tagit starkt avstånd från den här boken, så med hänsyn till det tog jag bort bilden av bokomslaget från det här inlägget, efter att blogginlägget publicerats. Tror man kan kalla det för försiktighetsåtgärd, inte censur.)


Det får alltså bli mitt svar på veckans fråga hos Mias bokhörna:


"Vad heter den bästa tjockaste bok du läst, typ tegelsten?"



Och fler svar på den frågan
hittar man länkar till HÄR!


Dagens bokpost: Dödens vingslag


Åh. Boklycka hos mig idag. Att hitta ett recensionsexemplar i postlådan känns helt fantastiskt, händer inte så jätteofta längre, så när det väl händer... Åh.😁

Dödens vingslag av Anne-Marie Schjetlein. Sjätte boken i serien om kirurgen Andreas, en bokserie jag verkligen gillar. Utgivningsdatum på tisdag den 19 oktober.


Beskrivning hämtad från Bokfabriken:


"Ett lik hittas inmurat i en källare på en gata i Halmstads centrum. Skelettet visar sig vara gammalt och det spekuleras i den gamla myten om en hemlig gång till slottet, via vilken Kristian den fjärdes älskarinna kunde komma till honom. Likets pek- och långfinger är bundet till att ligga i kors.

Andreas och Stina kämpar på i vardagen med fem barn och karriärer. Stina får genom jobbet nya vänner och Andreas upplever att hon inte är lika närvarande i familjen längre. På jobbet blir han irriterad när landshövdingen tränger sig före i vårdkön genom att bjuda in Andreas och Stina till en fest på slottet, årets händelse i det offentliga Halmstad. Stina är överlycklig. Hon är intresserad av historia och på festen går hon på upptäcktsfärd och ser en kvinna som fallit. Hon rusar fram och får ännu en chock. Kvinnan är död, och hennes fingrar är bundna till att ligga i kors.

Även på andra sätt verkar historien upprepa sig. Vem kopierar mordet, och varför?"


ISBN: 9789178358595


Ett varmt tack till Bokfabriken

U made my day



söndag 10 oktober 2021

En smakebit på søndag: Makten



Genom den norska bokbloggen Betraktninger kan vi ta del av och även själva bjuda på smakbitar ur böckerna vi läser (dock inte något som avslöjar för mycket av handlingen). Med detta utbyte kan vi ge och få bra boktips.




Fortsätter oförtrutet med konspirationsthrillers. Känns tidsanpassat. Den här gången kommer smakbiten från Makten (Jane Hawk #2) av Dean Koontz, sidan 57:

 

"Den nu döde Bertold Shennecks hjärnimplantat av nanomaskiner hade varit den heliga graalen för en så stor samling makthungriga skitstövlar att han och David James Michael kunnat snickra ihop en konspiration som omfattade spelare i den privata sektorn och regeringstjänstemän. Tillsammans korrumperade de nyckelfigurer i FBI, Homeland Security, justitiedepartementet och National Security Agency. Till att börja med. Det sunda förnuftet sa att CIA, Skatteverket och möjligen vartenda departement i regeringen, hela vägen upp till den lagstiftande och verkställande makten, måste vara om inte genomsyrad så åtminstone infiltrerad av medlemmar från denna galna sammansvärjning av verklighetsfrämmande diktaturanhängare."


lördag 9 oktober 2021

Veckans mening: Selektiv perceptionsförmåga

 


"Precis som sin far verkar han inte registrera information han uppfattar som negativ."


Skygglappar deluxe! Mening hämtas från Skuggspelet av Anna Bågstam. (Uppföljaren till Ögonvittnet)


Varje lördag presenterar bloggen Mina skrivna ord "Veckans mening". Avsikten är att lyfta fram en mening som fått oss att stanna upp och tänka till (humoristisk, allvarlig eller vadsomhelst).


Fler meningar finns här



fredag 8 oktober 2021

"De tolv majestäterna" av Mats Svensson

De tolv majestäterna av Mats Svensson. Förlag: Lind & Co. Antal sidor: 357. Utgivningsår: 2021.


"Det har gått fyra år sedan det avslöjades att Sverige i hemlighet länge varit en kärnvapenstat. I hela Europa blåser det kraftiga högervindar och i spåren av pandemin har det högljudda och populistiska partiet Sveriges väl tagit plats i riksdagen och tvingat fram ett allt mer auktoritärt samhälle. På Snogeholms slott i Skåne ska det hållas ett toppmöte mellan Europas tre kärnvapennationer: Storbritannien, Frankrike - och numera alltså även Sverige. Enorma krafter sätts i gungning när den mystiska sammanslutningen De tolv majestäterna vänder sig till den ökände legosoldaten Cornelis van Owen för att sabotera mötet. Det blir upp till poliserna Alina och Omar samt korpral Elinor Minsler vid P 7 på Revingehed att försöka avslöja och avstyra sabotaget. Men vilka är egentligen De tolv majestäterna? Och framför allt: Hur långt är de beredda att gå?

De tolv majestäterna är den fristående uppföljaren till Den trettonde bomben. Precis som i den första boken i serien bjuds läsaren på en högoktanig och tempofylld blandning av polisroman och technothriller."


Kortomdöme: Mycket bra.

Tyckte lika bra om denna uppföljare som Den trettonde bomben. Upplevde boken fängslande från start, kapitlen är korta och ofta oerhört spänningsladdade. Efter en bit in i boken blir det rätt avancerat, militärt/teknologi/vapen, hängde väl inte med i allt sådant direkt, men det gjorde inte så mycket då spänningen höll i sig ändå, handlingen engagerade hela vägen igenom och karaktärerna kändes både realistiska och intressanta. Mycket bra miljöskildringar, och att landsbygden/skogen fick vara så mycket i fokus på ett så verklighetstroget sätt tyckte jag förstås särskilt mycket om! Hundar får en inkännande beskriven, framskjuten och värdefull roll i handlingen, ingen av dem skadas, trots stor dramatik i en stridssituation, bara en sådan sak gör mig oerhört tacksam. Guldstjärna där. Om hund eller katt behandlas illa, skadas eller dör i en roman kan bara detta dra ner helhetsintrycket för mig - löjligt såklart, men så är det bara (detta är en personlig bokblogg, här finns ingen garanti för något som ens liknar objektiva proffsrecensioner).

Scenariot i en nära framtid är även det ruggigt trovärdigt. Tyvärr får man väl säga, eftersom det är rätt dystopiskt. Den här sortens spekulativa fiktion, som till viss del tar dagens samhällsutveckling vidare i en fullt tänkbar riktning, känns på något sätt extra värdefull och fyller en funktion, som ögonöppnare inte minst (en ögonöppnare med en liten varning för att tas på alltför stort allvar av diverse foliehattar därute, detta är fiktiv underhållning och inget annat!). Här mixas: Övervakning, rymdkrigföring och avancerad ny teknik överlag, politisk populism, radikalisering, ökad kriminalitet, vapenhot och dödsskjutningar på öppen gata/torg, svårigheter/problem som uppstår i ett polisiärt och militärt samarbete, demokratihot, hemliga konspirationer, postpandemiscenario, o.s.v. ... Ni förstår, riktigt medryckande! Extra plus blir det ju förstås av att författaren tycks väldigt väl insatt och kunnig. Tankarna som förmedlas genom historien är sådana som jag misstänker många av oss troligen nu har. Därför kan också böcker som denna nästan vara en aning "befriande"(?) att få läsa. D.v.s. du får den där bekräftelsen på att du aldrig är ensam om funderingarna kring vilket slags samhälle vi kan tänkas gå till mötes med nuvarande situation.

I första boken avslöjades att Sverige var en kärnvapenstat och i De tolv majestäterna skall landet till att bilda försvarspakt tillsammans med Storbritannien och Frankrike. Ett stort toppmöte skall komma att äga rum på svensk mark mellan de tre länderna, säkerhetspådraget är maxat inför tillfället. Samtidigt finns mäktiga krafter som inte ser med blida ögon på detta möte och den pakt som är i blivande.

Vill inte avslöja mer av handlingen än så, men en riktigt bra uppföljare (som fungerar att även läsas fristående) är det. Ser fram emot trean!

Se även:

En smakebit på søndag

Veckans mening


torsdag 7 oktober 2021

Kallocain bäst bland tunnisarna, men ...

 ... eftersom jag inte kan sluta tänka på den nyligen lästa Vi har alltid bott på slottet av Shirley Jackson, som bara omfattar 175 sidor, så väljer jag den, såsom purfärsk i minnet.

Den här utgåvan tycker jag lockar till läsning bara genom själva bokomslaget:


Smärtsam att läsa, men helt fantastisk, ett klassiskt mästerverk, precis som jag nämnde i mitt omdöme tidigare här.

Oavsett storyn i övrigt... avhumaniseringen, mobben, den övriga massans passivitet och tysta accepterande; kan på det sätt det framställs inte lämna någon oberörd. Sånt här skrämmer mig mer än något annat. Skräck när den är som värst. Gör mig rädd på allvar. Vissa berättelser stannar kvar. Länge. Som denna garanterat lär göra.

Boken har även blivit film (ja självklart vill jag även se den☺):


Det får alltså bli mitt svar på veckans fråga hos Mias bokhörna:


"Vad heter den bästa tunna bok du läst?"



Och fler svar på den frågan
hittar man länkar till HÄR!


onsdag 6 oktober 2021

Pandemin - ett planetärt memento mori?

Ja, kanske det kanske.

Påståendet fanns i boken Corona Express : En bok om världen efter pandemin av Kjell A Nordström & Per Schlingmann. Försökte vara lite "digitaliserad" och läste den "strömmande" från biblioteket.

Man läser igenom de blott 62 sidorna snabbt. En okej liten bok, som jag faktiskt inte vet om den gav mig något speciellt att läsa, och precis som det står i boken; "Alla som påstår sig vara framtidsforskare bör man ta med en grävskopa salt", så går det ju inte att veta. Kul att spekulera dock, vilket författarna till boken gjort, ur sitt privilegierade perspektiv med blinda fläckar.

Reagerar på meningar som:

"Digitalisera dig eller dö"

"Vargen kommer nu!" [...] "Digitaliseringen är vargen."

"Förmågan att berätta har aldrig varit så viktig som nu."

"Står valet mellan säkerhet och osäkerhet väljer en frisk pigg homo sapiens det förstnämnda. Vi avskyr osäkerhet. Det ger oss en känsla av bristande kontroll och det är vi designade för att undvika."

Men, det sistnämnda gäller inte bara homo sapiens som är fullständigt friska och pigga, utan även de med kroniska sjukdomar, skador och handikapp. Ingen mår bra eller bättre av osäkerhet och bristande kontroll. Ingen. Hur kan det vara så svårt att förstå en sådan sak?


tisdag 5 oktober 2021

"Vi har alltid bott på slottet" av Shirley Jackson

Vi har alltid bott på slottet av Shirley Jackson. Förlag: Modernista / Mima Förlag. Förord: Kristoffer Leandoer. Översättning: Torkel Franzén. Antal sidor: 175. Utgivningsår: 2017 (Mima Förlag). Originaltitel: We Have Always Lived in the Castle (1962).


"En gång var de sju i familjen Blackwood. Men en dödlig dos arsenik fann vägen till familjens sockerskål. Den enda som undvek sockret till bären var äldsta systern Constance. Hon misstänktes för mord på sina föräldrar, sin bror och sin faster, men frikändes. Sedan dess lämnar hon aldrig slottet, sätter inte foten utanför dess trädgårdar.

Farbrodern Julian åt av giftet men överlevde. Numera rullstolsbunden skriver han maniskt på sina memoarer. Merricat, Constances lillasyster, kom inte till bords alls den där kvällen för sex år sedan, eftersom hon skickats till sängs utan mat som straff för olydnad. Det är hon, Merricat, nu arton, som berättar historien. Och hon gör allt för att skydda sin storasyster, om hon så ska tvingas använda häxkrafter. En dag besöker deras kusin Charles slottet. Omedelbart hotas dess sköra, mörka hemligheter.

Vi har alltid bott på slottet hör till mästerverken i modern amerikansk romankonst och är en av de största skräckromanerna genom tiderna. Här i översättning av Torkel Franzén och med ett nyskrivet förord av författaren och kritikern Kristoffer Leandoer."

"SHIRLEY JACKSON [1916–1965] är en av världslitteraturens mest inflytelserika författare i skräckgenren. Hon föddes i San Francisco, men flyttade senare till New York. Shirley Jackson kom att ge ut sex romaner och lika många novellsamlingar. Mest berömda är romanerna Hemsökelsen på Hill House [The Haunting of Hill House, 1959] och Vi har alltid bott på slottet [We Have Always Lived in the Castle, 1962]."


Kortomdöme: Mycket bra!

Exkludering och utanförskap leder till isolering. Verklighetsflykten blir ett sätt att hantera en tillvaro i sönderfall. Artonåriga Mary Katherine (kallad Merricat) berättar sin historia fylld av ömtåliga hemligheter. I en isolerad skyddad oas (med trygghetsskapande rutiner och fantasier), i en omkringliggande hotande och hatande omvärld, lever hon med sin syster och farbror. Merricats "golgatavandring" genom byn i romanens inledning inger så påtagligt kusliga stämningar! Systrarnas kusin Charles kommer på besök och balansen rubbas. Vad som sen händer är så smärtsamt och grymt och otäckt. En mobb. Finns något otäckare. Fast samvetskval finns hos en del bybor efteråt, en glimt av ljus insikt i allt det mörka. Och slutet för systrarna Merricat och Constance, om det är lyckligt eller ej, överlåter jag till er att avgöra själva.

Romanens subtila skräckeffekt i gotisk stil är så otroligt skickligt konstruerad. Vi har alltid bott på slottet är definitivt ett magnifikt klassiskt mästerverk. Skärpt och obehagligt gestaltas exkludering med grym råhet utan kulisser och försköning. Mycket tänkvärd historia då de flesta upplevt någon form av isolering (som under pandemin), eller i en tid då människor i alla möjliga sorters situationer föraktfullt klumpas ihop i ett gigantiskt utanförskap, outcasts fritt fram att hata, generalisera och bilda fördomar om. En rättsstat kan nog glida över i ett mobbvälde obemärkt, om det kollektivistiska tänkandet är väl etablerat och omvärlden känns alltmer orolig och hotfull. Tycker man upplever så många exempel på att det är dit vi är på väg (understött av hela den politiska skalan, från vänster till höger).

Intressant utdrag från bokens förord, skrivet av Kristoffer Leandoer:

 [...] "noveller som "The Lottery" och "The Summer People" är grymma fabler om mobbvälde bakom leende fasader av välmåga, som Lovecraft men utan dennes överdrifter: Jackson formulerar helst det otäcka i bisats, som en plötslig eftertanke. Den amerikanska drömmen är hos Jackson en prokrustesbädd; allt som sticker ut huggs obarmhärtigt av, överlägsenhet är lika illa som underlägsenhet. Hennes två mest kända romaner, Hemsökelsen på Hill House från 1959 och Vi har alltid bott på slottet från 1962, skildrar båda isolerade människor som omgivningens intolerans driver ut i ännu större - och livsfarlig - isolering. Maximal trivsel / maximal vantrivsel."

Prokrustesbädd kan man väl säga betyder att omforma något (med våld/lögn) för att det skall passa in i den (förenklade) "sanning" om verkligheten som makten bestämt ska gälla, oavsett hur verkligheten ser ut. Kan ju vara en slags psykologisk hjärntvätt av massorna som framkallar en mobb. Sanningens prokrustessäng är nog ett sätt att förenkla tillvaron, nå konsensus bland majoriteten. Den svartvita vi- och dom-synen tycks alltmer gångbar, bara en av många orsaker till varför du bör läsa Jacksons klassiker! Detta oavsett om du i samhället anser dig tillhöra "vi" eller "dom". Det här är bara mina egna tankar och funderingar, sådana som uppstod när jag läste romanen.

Vi har alltid bott på slottet är en väldigt omtumlande läsning, sorglig och medryckande; ovanlig, psykologiskt djupgående och ruskigt spännande. Ett mästerverk som sagt. Förvänta dig dock inga övernaturligheter eller något lemlästande, det här är inte den sorten skräckhistoria. Men den spelar på våra rädslor, på ett väldigt obehagligt sätt.


måndag 4 oktober 2021

Skräck på kanelbullens dag

 

Kanelbullens dag. Oktober månad. Halvskumma dimmiga dagar, luguber stämning, mörka kvällen med brasa i kaminen, stearinljusets stilla låga, katten slumrar och hunden drömmer... Skräckbokens (och skräckfilmens) förlovade månad. Vänder blad. Startat med Shirley Jackson och Vi har alltid bott på slottet. Passar perfekt.

Lös plan för övrigt: Varsel i mörkret - en skräckantologi, Kraken av Anders Fager, Gravliden av KG Johansson, Skymningshistorier av Rhoda Broughton, Vid vansinnets berg av H.P. Lovecraft, Blod säljer av Stephen King.


söndag 3 oktober 2021

En smakebit på søndag: De tolv majestäterna



Genom den norska bokbloggen Betraktninger kan vi ta del av och även själva bjuda på smakbitar ur böckerna vi läser (dock inte något som avslöjar för mycket av handlingen). Med detta utbyte kan vi ge och få bra boktips.




Här hos mig avlöser den ena konspirationsthrillern den andra. För att inte blanda ihop alla konspirationer och hemliga sällskap var jag förstås tvungen att avsluta De Aderton (Anton Berg) innan det blev dags för De tolv majestäterna (Mats Svensson). Sidor för smakbit är 21-22:

 

"Woodland berättade för de övriga vad man visste om läget just nu och vad som hade påkallat det här mötet.
   ”Svenskarna, britterna och fransmännen planerar en ny allians i Europa, en allians mellan kontinentens kärnvapenstater. En självständig europeisk pakt utan oss. Man ska hålla ett toppmöte till sommaren, det är då fördraget ska skrivas. Det här är mycket dåliga nyheter för oss. Vi riskerar att helt tappa kontrollen över Europa om pakten blir verklighet, och utan den kontrollen är USA på sikt förpassat till en marginaliserad roll på det geopolitiska planet. Då blir det här Kinas och Rysslands århundrade.”
   Mike Collins, den äldre oljemiljardären från Texas, höjde sin röst."


 ...

Och nej, kan inte kalla ovanstående för spoiler, då bokens baksidestext även avslöjar situationen i situationen där alltså Sverige i den här fiktiva versionen är en kärnvapenstat.

Boken är uppföljare till Den trettonde bomben.

Perfekta böcker för den som gillar spänningsromaner! Toppklass i spänningsgenren. Lita på mig.☺


"De Aderton" av Anton Berg

De Aderton av Anton Berg. Bookmark Förlag. Antal sidor: 392. Utgivningsår: 2018.


"Radiojournalisten Axel Sköld snubblar vid efterforskningar inför en dokumentär över ett märkligt samband. En och samme man tycks vara inblandad i tre historiska dödsfall: mordet på Olof Palme, vapeninspektören Algernons påstådda självmord och journalisten Cats Falcks dödliga bilolycka.

Allt börjar som en konspirationsteori, men när Axel Sköld gräver vidare uppenbarar sig kopplingar till ett svenskt konungamord och en dold organisation med rötter i 1700-talet. Sällskapet visar sig vara aktivt än i dag – på de högsta av poster. Och dess medlemmar är beredda att göra allt, till och med mörda en minister, för att få sin vilja igenom och hindra sanningen från att komma ut.

De Aderton är en spännande konspirationsthriller om mörkermän som gör allt för att bevara sina hemligheter, och en driven journalist vars största mål blir att avslöja dem.

Anton Berg är författare, radioproducent och dokumentärjournalist, känd och prisbelönad för sina reportage i bland annat P3 Dokumentär. Han är en av skaparna bakom podcasten Spår, som fick stor betydelse i samband med att Kaj Linna friades efter 13 år i fängelse.

Våren 2021 släpptes HBO:s dokumentärserie Knutby: I blind tro, med Anton Berg och Martin Johnson. Trohetseden är uppföljaren till Anton Bergs debutroman De Aderton (2018), som har sålts till ett flertal länder."


Kortomdöme: Okej.

Själva konspirationen i sig är intressant och bra, med maktgalna sossar, en finansminister som blivande statsminister(!), och så vidare... men handlingen för övrigt grep liksom inte tag, var tvungen att skumläsa mig igenom till rätt stor del, ville ju ändå veta hur det skulle utveckla sig, så fortsatte läsa till slut ändå.

Först och främst vill jag nämna: De Aderton handlar inte om Svenska Akademin.

Den här s.k. "konspirationsthrillern" har jämförts med böckerna av Dan Brown, på sätt och vis stämmer det, men inte på samma vis "bildande" och intresseväckande (den sorten som leder till faktasökande). Inget direkt fel på miljöbeskrivningar och det språkliga, men karaktärerna känns en aning (eller ganska mycket) stereotypa, dock inte på ett sätt som gör det mer... underhållande/roande.

Nuvarande verkliga politiska läge och samhällssituationen i övrigt gör nog att det finns ett sug efter den här typen av romaner med spekulativa politiska scenarion, tänkbara konspirationsteorier kring varför allt blivit som det blivit.🙈🙉🙊 Och jag tror den negativa inverkan på den svenska principen om öppenhet (som inte alltid varit given) fanns även innan public service började skattefinansieras fr.o.m. den 1 januari 2019 och innan pandemin, den stora förändringen känns som den kom smygande långt tidigare, för ca fem-sex år sedan. Så visst är det extra gångbart med den här typen av fiktion just nu, vi vill kunna få fantisera om tänkbara - och framför allt förenklade(!) - förklaringar till varför allt är som det är, varför alltmer tycks behöva döljas, vad som kan tänkas ligga framför oss med nuvarande utveckling. Så även om boken var rätt jobbig att ta sig igenom så var det på sätt och vis värt det.


lördag 2 oktober 2021

Veckans mening: De tolv majestäterna



"Kineserna hade fastnat med fingrarna i kakburken när de hade sålt på svenska myndigheter telefoner med förinstallerad spionmjukvara."


Mening hämtas från De tolv majestäterna av Mats Svensson. (Uppföljaren till Den trettonde bomben.) Ruggigt bra är den!


Varje lördag presenterar bloggen Mina skrivna ord "Veckans mening". Avsikten är att lyfta fram en mening som fått oss att stanna upp och tänka till (humoristisk, allvarlig eller vadsomhelst).


Fler meningar finns här



torsdag 30 september 2021

E-böcker blev ett kort kapitel

Letton slutade fungera efter knappt ett halvår. En gratis e-pad, som kom med en korttidsprenumeration av något slags vetenskapsmagasin, höll något längre men lade av helt den också. Programmet som man fritt laddade hem för att kunna spara/läsa e-böcker upphörde att fungera på min laptop, så alla e-böcker jag hade bara försvann (även alltså recensionsexemplar - från tiden då man fick sådana - vilka jag såklart saknar allra mest). Så näe, aldrig mer e-böcker för mig. Dessutom vill jag hålla i en bok, vända blad, läsa tryck på papper, slippa bildskärm. Icke e-böcker som fick följa med från bibliotekshyllorna idag:



Veckans fråga hos Mias bokhörna är:


"Har du testat läsa e-böcker?"



Och fler svar på den frågan
hittar man länkar till HÄR!


Ett urval svenska biopremiärer september-december 2021


Dune (15 september)


No Time to Die (30 september)


Antlers (29 oktober)


Eternals (3 november)


Ghostbusters: Afterlife (10 november)


Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton (12 november)


The Matrix Resurrections (22 december)


Utvandrarna (25 december)


onsdag 29 september 2021

Läst september

 


  1. Frihetens pris är okänt, Anna-Lena Laurén. Bibliotekslån
  2. Drönarhjärta, Lars Wilderäng. Bibliotekslån
  3. Blå villan, Eva Frantz. Bibliotekslån
  4. De kidnappade Kinasvenskarna, Jojje Olsson. Bibliotekslån
  5. Den åttonde tärnan, Eva Frantz. Bibliotekslån
  6. Märit, Astrid Lindgren. Bibliotekslån
  7. Prinsessan som inte ville leka, Astrid Lindgren. Bibliotekslån
  8. I skymningslandet, Astrid Lindgren. Bibliotekslån
  9. Raskens efterleverska, Vilhelm Moberg. Bibliotekslån
  10. Porträttet, Hjalmar Söderberg. Bibliotekslån


"Raskens efterleverska" av Vilhelm Moberg

Raskens efterleverska av Vilhelm Moberg. En novell från Novellix (2019). Antal sidor: 24. Första gången publicerad 1968.


"Rasken som var så stolt och stursk – om han varit med här och hört på i dag! Han skulle inte ha tålt och fördragit det tal som hon fått höra: Fattighuset. Han skulle ha svarat den här herren från fattigvården – en kronans korpral som han hade respekt med sig. Om han fått leva, ja, om han fått leva; allt hade varit annorlunda. Men hans liv tröt, medan han ännu var i kraftens dagar: det var så utsett. Och vad skulle hon nu göra, gamla hjälplösa vrak? De ville frakta henne till fattighuset, och hon förmådde inte hindra dem.
Trettio år har gått sedan korpral Rask gick bort. Efter hans död tvingades Ida flytta från soldattorpet till en liten stuga. Det är här vi nu träffar henne, korpralskan. Raskens efterleverska, åldrad och utan den kraft som hon alltid burit – men med stoltheten och envisheten i behåll.
Vilhelm Moberg (1898–1973), var en svensk författare, journalist och dramatiker. Han föddes i Småland som son till en soldat. Det är också just där som de flesta av hans verk tar avstamp.
Raskens efterleverska skrevs från början som en epilog till Raskens, men lyftes ur av författaren själv eftersom han tyckte att den gjorde sig bättre som fristående berättelse."


Levande miljöskildring av ett Fattigsverige som en gång var, och kanske snart åter kommer att bli. Tänker att den ökade kostnaden för de kriminella kommer att bli så kostsam så vi andra får det fattigare (en del är förstås redan där).

Novellen kan man väl säga tar upp detta med människans individualitet, värdighet och rättigheter. Människovärdet talas det ju vitt och brett om, men detta upphör där den egna försörjningsförmågan upphör, gäller såväl då som nu. Verkligheten är mer brutal än skenbilden. Ålderdomsgammal och sliten, drabbad av sjukdom eller skada, begränsad p.g.a. olika typer av handikapp... ingen sådan drabbad eller åldrad ska vare sig skuldbeläggas, bli av med allt, uteslutas och avhumaniseras. Är fast förvissad om existensberättigandet trots detta, individ för individ.

Raskens efterleverska, nog borde hon få avsluta sina dagar i sin lilla stuga i någon slags rättmätig värdighet om hon så önskar? Läs den lilla tänkvärda novellen och se hur det går.

Betyg: 3/5


"Porträttet" av Hjalmar Söderberg

Porträttet av Hjalmar Söderberg. En novell från Novellix (2016). Antal sidor: 20. Första gången publicerad 1919.


"Hjalmar Söderberg, född 1869 i Stockholm, gjorde sin författardebut 1890 med en novell i Dagens Nyheter och hans första verk i bokform var romanen Förvillelser (1895). Till de mest kända hör romanerna Doktor Glas (1905) och Den allvarsamma leken (1912), samt novellen Pälsen (1898). Söderberg räknas som en av 1900-talets stora stilister och läses flitigt även i vår tid. Under sitt omfattande författarskap skrev han över åttio noveller och omtalas ofta som novellkonstens byggmästare.
I dag, 75 år efter Hjalmar Söderbergs död, är hans författarskap fortfarande högaktuellt och hösten 2016 har Den allvarsamma leken biopremiär i regi av Pernilla August.
William driver runt i ett livligt sommarstockholm, men det är med en nyfunnen likgiltighet som han betraktar sin omgivning. Vart ska han ta vägen i livet?I sin längtan att fly undan det sorglösa vimlet besöker han Fru Richardt, en förströelse som blivit en vana, men ikväll har han något speciellt på hjärtat, något som kan komma att förändra deras relation för alltid. Porträttet är en berättelse om äktenskapets vedermödor och om den omöjliga kärleken."


Trevlig miljöskildring för Stockholm, väldigt stämningsfullt. Men ganska intetsägande novell för övrigt. Fort glömd.

Betyg: 2/5


"Prinsessan som inte ville leka" av Astrid Lindgren

Prinsessan som inte ville leka av Astrid Lindgren. En novell från Novellix (2015). Antal sidor: 17. Första gången publicerad 1949.


"Prinsessan Lise-lotta bor på ett slott fyllt med alla slags leksaker man kan tänka sig. Trots det tycker hon inte om att leka. Det är inte förrän hon träffar den jämnåriga flickan Maja, och hennes träklump till docka, som hon upptäcker lekens förtrollande kraft. Novellen Prinsessan som inte ville leka utkom första gången 1949 i samlingen Nils Karlsson Pyssling.
Prinsessan bodde i ett fasligt vackert slott tillsammans med sin pappa kungen och sin mamma drottningen och hundra hovdamer och lika många hovherrar. Några barn fanns det inte i hela slottet, för Lise-Lotta hade inga syskon, och drottningen trodde inte, att det gick an, att små prinsessor lekte med såna barn, som inte var prinsessor eller prinsar. Och eftersom Lise-Lotta aldrig såg några barn, så trodde hon att det bara fanns stora människor i världen och så hon själv, som var liten. "


Söt liten saga om hur enkelheten inte bara bör förkastas eller nedvärderas. Att där det finns plats för att fylla ut med fantasi ibland kan vara det som saknas.

En av fyra noveller av Astrid Lindgren, utgivna av Novellix.

Betyg: 3/5


"I skymningslandet" av Astrid Lindgren

I skymningslandet av Astrid Lindgren. En novell från Novellix (2015). Antal sidor: 19. Första gången publicerad 1948.


"I fantasynovellen I Skymningslandet tas läsaren med på ett äventyr högt över Stockholms takåsar. Göran, som kanske aldrig mer kommer att kunna gå, får följa med herr Liljonkvast, en tidig och mycket snällare version av Karlsson på taket, till landet där inget spelar någon roll och allt är möjligt. Novellen utkom första gången i samlingen Nils Karlsson Pyssling 1949.
Det var i skymningen. Borta i vrårna var det alldeles mörkt. Jag ville inte tända lampan, för jag hade just hört mamma säga det där till pappa ute i köket, och jag låg och funderade på om jag verkligen aldrig skulle kunna gå mer, och jag tänkte på metspöet, som jag hade fått på min förra födelsedag, och som jag kanske aldrig skulle få använda, och – ja, det kan väl hända, att jag grät lite. Då hörde jag en knackning på fönstret."


Riktigt fin liten fantasynovell som lyfter tanken på hur viktigt fantasin och verklighetsflykten kan vara i svåra livssituationer, övergående såväl som bestående.

En av fyra noveller av Astrid Lindgren, utgivna av Novellix.

Betyg: 3/5


"Märit" av Astrid Lindgren

Märit av Astrid Lindgren. En novell från Novellix (2015). Antal sidor: 18. Första gången publicerad 1950.


"Märit är en flicka som det inte var “ett dugg märkvärdigt med” och som inte blir äldre än åtta år. Novellen är en berättelse om döden och om hur barn kan se på döden, berättad på ett osentimentalt sätt. Lindgren menade att barn borde få läsa om svåra ämnen: “Jag tror inte man bör undanhålla dem sånt, som de i alla fall då och då möter i levande livet. Förresten vill ungarna gärna bli rörda, gråta över det de läser. Det går snart över.” Novellen gavs ut första gången 1950 i samlingen Kajsa Kavat.

Det var ingenting märkvärdigt med Märit. Inte ett dugg märkvärdigt med hela hennes åttaåriga levnad. Det enda märkvärdiga, om man nu ska kalla det så, var hennes död.
    Men innan vi kommer till det, måste jag först tala om den gången när Jonas Petter var så snäll mot Märit. För det var så det började.
"


Tja, vill man få barn att läsa om döden så känns Bröderna Lejonhjärta som ett bättre alternativ än Märit.

Konstig sensmoral(?) att osjälvisk gåva eller att vilja någon väl leder till döden för mottagaren. Fast denna lilla novell är förstås för barn, och de kanske läser den på annat sätt.

En av fyra noveller av Astrid Lindgren, utgivna av Novellix.

Betyg: 2/5


"Den åttonde tärnan" av Eva Frantz

Den åttonde tärnan av Eva Frantz. Förlag: Schildts & Söderströms. Antal sidor: 300. Utgivningsår: 2018.


"Vinnare av Suomen dekkariseuras Vuoden johtolanka-pris 2019 Nominerad till Tulenkantajapriset 2019
En morgonpigg vinterbadare får sig en otrevlig överraskning när han tar sina första simtag i vaken. På folkhögskolan en bit bort hörs märkliga steg i natten. Och vad är det som blixtrar i elevhemsbyggnaden som stått tom i flera år?
Äldre kriminalkonstapel Anna Glad försöker anpassa sig till sitt nya liv som singel medan staden rustar för traditionellt luciafirande.
Ett dödsfall som vid första anblicken ser ut som en olyckshändelse verkar ha ett märkligt samband med en tragedi som inträffade trettio år tidigare.
Anna och hennes kolleger inser småningom att allt verkar kretsa kring den blyga flickan som går sist i luciatåget. Den åttonde tärnan. Men vem är hon?
I Eva Frantz nya mysdeckare Den åttonde tärnan får vi möta unga flickor, sådana som är unga nu och sådana som var unga en gång. Deras problem är ändå desamma. Hur är man en kul partytjej utan att bli för full eller patetisk och hur ska man ta sig fram i världen utan att göra någon besviken?"


Den åttonde tärnan är del två i deckarserien om kriminalkonstapel Anna Glad, och uppföljande del till Blå villan.

En ordinär samtida deckare där ungdomar far illa på olika sätt (i dåtida 80-tal och nutid - med vissa kopplingar), t.ex. hamnar i utsatta situationer på behandlingshem och genom sin aktivitet på nätet (sistnämnda i nutid förstås), ett rätt vanligt ämne för moderna deckare känns det som. Såklart känner många oro inför vad för slags konstigheter barn och ungdomar kan drivas till och råka ut för på nätet.

Julstämningen är på plats och luciafirande därförinnan med alla dess tillbehör likaså. Alltså ett bra lästips inför kommande storhelg om mindre än tre månader. Tidsmarkörer för 80-talet, dit vi också får göra en tidsresa, fungerar bra. Glad får en ny kollega som är en riktig pest, ytterst tillfredsställande hur det går för denna herre till sist.

Gillar språket i Frantz böcker, lustigt nog finns ord i dessa böcker som jag inte kommit i kontakt med sedan jag som yngre brevväxlade med en finlandssvensk brevvän. Kul! Fina minnen som därmed poppade upp kring det flitiga kompisbrevväxlandet som hörde till den tiden - vilket trevligt sätt det var att kommunicera! Bara detta med vackra och roliga brevpapper-set måste ha varit en jätteindustri då. Hade varaktiga brevvänner i Finland, USA, Australien och Turkiet (antar att Turkiet - åtminstone till viss del - var mer sekulariserat och "västerländskt" på den tiden?). Bra träning på engelskan var det dessutom. Men nu kom jag visst bort i från ämnet.

Man behöver inte nödvändigtvis ha läst första delen i serien innan, men då missar ni iofs en riktigt bra bok, för i egen mening var första delen snäppet bättre än denna. Blå villan var bestämt lite mer parodierande roligare, då själva storyn i sig säkert gjorde detta möjligt på ett helt annat sätt. Men upplevde Den åttonde tärnan som en klart spännande/klurig deckare och bitvis ganska underhållande.

Naturligtvis kommer jag även att läsa tredje boken om Anna Glad: För han var redan dö som hade utgivningsdatum förra året. Den tycks än så länge på så vis vara mer utlånad på biblioteket, dags att köa alltså.

Betyg: 3/5


lördag 25 september 2021

Veckans mening: De kidnappade Kinasvenskarna

 


 

"Självcensur är nämligen den överlägset mest effektiva formen av censur."


Mening hämtad från De kidnappade Kinasvenskarna av Jojje Olsson. En bok från Historiska Medias bokserie Brännpunkt. Svår att lägga ifrån sig från början till slut, läste ut den i veckan. Ger massor av viktiga insikter som jag tror många saknar (inklusive mig själv). För egen del vill jag nu väldigt gärna läsa fler böcker om ett nutida Kina, regimens intentioner och metoder att försöka bli världsledande känns skrämmande. Kan gå snabbt. Milt sagt så behöver nog de flesta ha bättre koll på det där landet. Ger boken:

Betyg: 4/5

Som även är snittbetyget (exakt 4.0) av betygsättande läsare på goodreads.

Inte det allra lättaste att läsa, men väl värt tiden att ta sig igenom i sin helhet. Kapitlen är dock rätt korta och boken är på bara drygt 200 sidor. Så: Läs, läs, läs! Borde vara i synnerhet rikspolitikers skyldighet att läsa en bok som denna. Massor av värdefullt vetande om Kina, som, om man ska utgå från hur sådana politiker ibland pratar, inte verkar ha det minsta hum om, rätt oroväckande bara det.


Efter bokens tillkomst har följande hänt (uppgift från wikipedia):
"Den 24 februari 2020 meddelades att Gui Minhai dömts till tio års fängelse i en kungörelse från en domstol i staden Ningbo utanför Shanghai, för att olagligen ha tillhandahållit information till utlandet."

Även SVT har uppmärksammat detta, läs mer här.

En bra webbsida att följa är för övrigt Kinamedia - Sveriges största nyhetssida om Kina.


Chair for Gui Minhai 02
Fåtölj på Bokmässan i Göteborg 2018 för att välkomna Gui Minhai, som inbjudits till mässan.
Bild: Bengt Oberger, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons


Såhär står det på väggen bakom fåtöljen ovan:
"Välkommen till Bokmässan Gui Minhai. Vi har bjudit in dig för att vi vill lyfta situationen i Kina. Inte minst din situation som bokhandlare och förläggare. Som läget är just nu kan du inte resa till Bokmässan, eller någonstans över huvud taget. Sedan nästan tre år sitter du fängslad i Kina. Om ingenting händer står inbjudan kvar. År efter år. Till dess att du kan och vill närvara står din stol och väntar på dig."

Undertecknat av Bokmässan, Svenska PEN, Svenska Förläggareföreningen, IPA (International Publishers Association)


Varje lördag presenterar bloggen Mina skrivna ord "Veckans mening". Avsikten är att lyfta fram en mening som fått oss att stanna upp och tänka till (humoristisk, allvarlig eller vadsomhelst).


Fler meningar finns här