lördag 31 oktober 2020

Läst oktober

  1. Effekten av Susan av Peter Høeg. Bibliotekslån.
  2. De kallar oss zombier av KG Johansson. Bibliotekslån.
  3. Supermakten - Vad varje svensk bör veta om USA av Sanna Torén Björling & Frida Stranne. Bibliotekslån.
  4. Elefantskötarnas barn av Peter Høeg. Bibliotekslån.
  5. Arvtagaren av Camilla Sten. Bibliotekslån.
  6. Jul i krinolin av Amanda Hellberg. Bibliotekslån.

Ett yttrande


 

"Jag drog till med ett yttrande av Borges: två flintskalliga män som bråkar om en kam."


Charlie diskuterar med Miranda (roboten Adam står och diskar intill, lyssnande) i Maskiner som jag av Ian McEwan.


Varje lördag presenterar bloggen Mina skrivna ord "Veckans mening". Avsikten är att lyfta fram en mening som fått oss att stanna upp och tänka till (humoristisk, allvarlig eller vadsomhelst).



Deltagande meningar kan du denna gång finna här



fredag 30 oktober 2020

Fredagsmix


Morgonpromenad genom oktoberdimman + biblioteksböcker (idag från ett bibliotek med avstängda ytor, fast Hc och Hce var inte avstängt).








Georges Simenon, produktiv belgisk författare, som jag tidigare skrivit om i Bokhyllan här.


Första delen i vänsterpolitikern Jonas Sjöstedts kriminaltrilogi "Maktens korridorer".










En rovfågel dök upp som ur en annan dimension och seglade fram ovanför oss, för att lika plötsligt försvinna uppslukad av dimman. Osökt gick tanken till

The Mist av Stephen King

Den var ju bra! Såsom jag minns i varje fall. Kanske dags för en omläsning?


Filmen (2007) har jag bestämt inte sett.





Kings The Mist skall tydligen även ha blivit tv-serie (2017?).


"What if the world you know disappeared before your eyes"




Och ja, morgonens täta dimma ersattes senare av klar himmel och strålande eftermiddagssol.




torsdag 29 oktober 2020

Stjärnklar torsdagsmorgon

Klockan 5, torsdag den 29 oktober 2020. Fantastisk stjärnhimmel! Plus rörlig störande satellit... Nåväl. Nyheter en vecka tillbaka.

Smittspridning av Covid-19 ökar i Europa.

Frankrike står upp för yttrandefrihet.❤🇫🇷

Idag kl. 07:40 på Nyhetsmorgon TV4 skall man äntligen tala om den svenska sjukförsäkringens orimliga avslag. Ni som kan se det, gör det. Detta berör alla. 

(Obs! Senare kompletterat: Ta särskilt del av vad läkaren ovan säger, precis så är det!)

Hoppas verkligen inte att ni undgått att uppmärksamma Avslagsmaskinen av Niklas Altermark. Releasedatum i går, den 28 oktober.

Tänker även på boken Vem bryr sig? : en bok om Sverige (Thomas Hartman, Anna Sjödin). Utgiven för över tio år sedan, men beskrivningen känns ännu mer aktuell:


"Det talas ofta om hur bra vi har det i vårt land - men det gäller långt ifrån alla. Anna Sjödin och Thomas Hartman tar oss med på en annorlunda vandring genom Sverige. Vi får träffa Maria som glömmer bort att laga mat och aldrig duschar. Där finns Dagmar som åldras ensam och övergiven framför sitt köksfönster medan klockan tickar. Anneli tvingas till sms-lån för att kunna köpa varma vinterjackor till barnen.

Vi möter en höger med förakt för svaghet, en socialdemokrati som skyddar myndighetsmakten och ett skrå av åsiktsjournalister som sedan länge tappat sina ideal. De njuter av varandras sällskap i konstruerade miljöer som bloggar, kulturprogram och Almedalen.

Den som värnar välfärden måste våga vara välfärdsstatens största kritiker. Den politiska kraft som vill ha människors stöd måste dela den ångest och de drömmar de mest utsatta i samhället lever med. Då minskar klyftorna i samhället och då först återfår politiken människornas förtroende."



onsdag 28 oktober 2020

Filmer/tv-serier om smitta, epidemier och pandemier - en lista

 

Image by Alexas_Fotos from Pixabay






Resident Evil (2002)



I Am Legend (2007)



Blindness (2008)



Contagion (2011)



World War Z (2013)



The Flu (2013)



The Walking Dead (First Season 2013)



Helix (2014)



Train to Busan (2016)



 X-Files (Season 10; "My Struggle II")



Några tidigare:


Outbreak (1995)



12 Monkeys (1995)


The Stand (1994)


Och kommande?:

The Stand (2020 miniseries)


O'Malley (X-Files; Season 10; "My Struggle II"):



tisdag 27 oktober 2020

Romaner om smitta, epidemier och pandemier - en lista lästa och olästa

SARS-CoV-2 without background


Pesten av Albert Camus

Röda pesten av Jack London

Den sista människan av Mary Shelley

Pestens tid av Stephen King

Törnrosor av Stephen King & Owen King

Som pesten av Hanne-Vibeke Holst

Stockholmspesten av Sofia Albertsson

Europa Pandemus av Peter Westberg

Den andra pandemin av Daniel Sandberg

De kallar oss zombier av KG Johansson

Biotika av KG Johansson

O-zonen av Paul Theroux

Avgrund av Jeff VanderMeer

Flickan med gåvorna av M.R. Carey

Första hösten blå gryning av E. P. Uggla

De sista entusiasterna av Annika Luther

Andlös av Mattias Ronge

Dödligt virus av Clive Cussler 

Pandemi av Maths Claesson

En sekund i taget av Sofia Nordin

Uppdrag Moskva av Robert Ludlum

Snöstormen av Vladimir Sorokin

Vredens flod av Jan Stenqvist

Virus av Daniel Åberg 

MaddAddam av Margaret Atwood

Spanskans år av Åke Lundgren

Máni Steinn - pojken som inte fanns av Sjón

Virgina Woolfs Mrs Dalloway menas i romanen lida av sviterna efter spanska sjukan*. Var svag, fick andnöd o.s.v..


* Spanska sjukan - influensa A(H1N1). Pandemi som pågick mellan mars 1918 och juni 1920. Tog omkring 50 miljoner liv, varav ca 35.000 i Sverige. Ett perspektiv. Vad föregick pandemin, hur såg världen ut efteråt, och vad hände sen? Ta reda på det. Bra att känna till.


1918 spanish flu waves


måndag 26 oktober 2020

"Jul i krinolin" av Amanda Hellberg

Jul i krinolin av Amanda Hellberg. Bokförlaget Forum / Lovereads (2020). Antal sidor: 343.

Bibliotekslånad (inbunden).


Det är december år 1870 och Lovisa Lind tjänstgör hos en karamellkokerska. Planen är att hon snart skall emigrera till Amerika, men innan dess får hon i uppdrag att ordna med konfekten på änklingen baron von Drevers storstilade baluns. Baronen och unga fattiga karamellbodsbiträdet finner varandra ute på baronens gods, där mörka hemligheter ruvar och spöken från ett förflutet ger sig till känna. Värsta snöovädret slår till just när de flesta gäster anlänt. Intrigerna grasserar och hemligheterna är på väg att avslöjas.

Först och främst: Är fullkomligt införstådd i att jag grovt underskattar den här romanen. Böcker med romance som klassifikation är egentligen inte alls något jag skulle välja att läsa. Jul i krinolin är den första boken som klart klassificeras som sådan jag helt frivilligt valt att läsa. Varför då då, undrar ni. Tja, ville testa! Sen kändes det tilltalade med tiden då handlingen är tänkt att utspela sig, senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet har alltid fascinerat mig. Och jultemat är ju dessutom aktuellt så här års. Omslaget måste såklart även nämnas i sammanhanget, oerhört fint! Men vet ni vad, oavsett vad jag föredrar för genrer och vilka jag helst undviker så tror jag att alla hängivna romance-läsare kommer att älska denna roman av Amanda Hellberg! För jag tror att den har allt av det ni möjligen kan begära.

I bokens beskrivning menas den vara en passionerad kärlekshistoria med julstämning och sötsaker, en slags betagande fusion mellan Jane Eyre, Fröken Frimans krig och Chocolat. Av dessa har jag endast läst Jane Eyre, för mig en stor favorit bland klassikerna. Så, kan inte helt klart påstå att det stämmer.

Miljöbeskrivningarna vill jag ge ett stort plus för, väldigt bra och stämningsfulla sådana (juligt så det förslår). De gotiskt mystiska och övernaturliga inslagen i form av spökerier var också uppiggande i samband med detta. Liksom snöovädret. Boken är rakt igenom oerhört lättläst, kvickt genomläst, och texten är väl avvägd med lagom långa kapitel.

Vad jag uppfattade som mest tröttsamt var alla ingående beskrivningar av kläder, detaljerat överarbetade konfekt-kreationer och att historien är så hiskligt sliskigt indränkt i något som bara kan liknas vid söt ljus sirapsromantik. Rena sockerchocken. Det flödar över av onödiga antydningar, inte sällan genom återkommande upprepningar. Står ut med att dialogen är en aningens för klämkäck, men har inte lika stort överseende med att själva trovärdigheten sviktar, vissa uttryck och skeenden känns fel för tiden. Acceptansen, förståelsen och välvilligheten inför människor med handikapp är verkligen bedrövligt urusel i vår tid (bestående men gör dig till sist helt utraderad), men jag tror knappast att den var sådär mycket bättre på 1800-talet! Men kanske var det så? Var handikappades inkludering i samhället bättre då? Dock ganska övertygad om att gränsen mellan fattig och rik, arbetarklass och överklass, var betydligt skarpare markerad än hur nu saken framstår i denna lilla historia.

Förståsigpåare av romance-genren har kallat boken "en mästerlig julpralin" (Simona Ahrnstedt), "en romanpralin som är ett måste för dig som vill drömma dig bort" (Amelia), "underhållande romancebok med hög sträckläsningsfaktor" (Bibliotekstjänst). BTJ menar visst också att den är lite av en Jane Eyre i lättvariant... Så bra var den väl inte? Men sammantaget ändå helt okej, vilket antagligen är ett riktigt bra betyg från mig, som normalt skyr både verklighetsfjärmande och förljugen feelgood och romance, i vanliga fall. 

Författaren nämner i sitt avslutande tack-ord att skrivandet ger henne en känsla av tröst och att förhoppning finns att känslan även kan infinna sig hos oss läsare. I nutid finns inte mycket som känns hoppfullt, men visst vore det trevligt om boken ger just dig någon form av tröst, oavsett vad det gäller, testa! (Finns även ett karamellrecept i slutet av boken på "Fru Brasks bröstdroppar", för dig som önskar ännu mer sött!😊)

Betyg: 2/5


fredag 23 oktober 2020

Samtids- och framtidsspaning: Bokbloggstankar om 2020-talet

Har intresset för bokbloggande avtagit?

Har intresset för bokbloggar - från förlagen, författarna, bokbranschen i övrigt, samt såklart bokintresserade i allmänhet - minskat?

Har medelåldern för aktiva bokbloggare blivit högre?

Fyller bokbloggarna någon funktion för att förstärka uppmärksamheten kring böcker och att inspirera till/främja läsande?

Hur får man uppmärksamhet kring sin bokblogg på 2020-talet, om det nu är det man vill?


Några tankar i övrigt kring detta med bokbloggande här och nu. Någon som vågar sig på en framtidsspaning?:


Regelbunden och tät uppdatering kan nog aldrig bli fel.

Lagom mycket med text (kanske kortare inlägg, än alltför långa, blir mer gångbart?) och bild (för många bilder kan säkert också inverka störande?). Troligen även fortsättningsvis viktigt att ibland ha med egentagna bilder.

Syfte och fokus, inriktning på vissa genrer, individuell utformning? Gärna! Ständigt glad och positiv attityd, även om den är påklistrad och tilltvingad? Nej, tror inte det funkar! Vissa typer av inlägg speciella veckodagar? Hoppas verkligen inte deltagandet i veckoutmaningar avtar, dessa är ju en stor anledning till att bokbloggande är så roligt! Kontakten med andra bokintresserade.

Länkningar till andra bloggar (tycker det blivit svårare att hitta andra bokbloggares recensioner sedan nätbokhandlarna tog bort våra länkningar) borde väl vara en viktig sak även i ett framtida bloggande? Bra att försöka länka till andras bokbloggar i andra sammanhang också (blogglistor o.s.v.), ju fler aktiva bloggare (med bokintresse) vi blir och i skiftande åldrar, desto bättre. Länkningar i övrigt får man kanske se upp med i framtiden (såväl som citerade texter)? Har fortfarande inte fått kläm på det där med EUs s.k. länkskatt, hur det kommer att bli, hur något sådant skall kunna fungera.

Att läsa andras blogginlägg och skriva kommentarer lär heller aldrig bli mindre viktigt. Man vill ju gärna skriva något hyfsat genomtänkt, men bättre något litet och snällt än inget alls. Väldigt fin stämning i bokbloggarsfären, det borde väl kunna bestå och hävdas? Kan inte tro något annat. Att läsa böcker är som att gå på "empatigym". Så har du inte startat en bokblogg, gör det!

Bloggnätverk finns. Om dessa kommer att finnas kvar kan jag inte sia om. Den här bloggen har lagts till i: Blogghubb, Bokboggar.se, Bokbloggar.nu, Bloggfeed, Bokfeed, Bloglovin'... men Bloggportalen.se verkar ha trillat bort, får försöka kolla upp vad som hänt. Har dålig koll på hur aktiva dessa nätverk är. Webbplatscommunities som Goodreads (uppköpt av techjätten Amazon år 2013) och Boktipset (ägs av Adlibris AB) borde väl antagligen kunna bestå? Bra komplement.

Du som har smartphone har säkert nytta av ett Instagram-konto för bloggen (kan inte veta hur bra det är, det verkar som fler yngre gått över från att skriva recensioner på blogg till att skriva recensioner på Instagram, men varför ersätta det ena med det andra, går väl bra att ha båda?). Bokbloggsaktivitet via Twitter har jag ingen susning om hur det varken eventuellt är eller kan bli.


Svårt att sia om framtiden. Oavsett vad det handlar om.

Oj, har ni orkat läsa ända hit?!👍

Image by GimpWorkshop from Pixabay



onsdag 21 oktober 2020

"Arvtagaren" av Camilla Sten

Arvtagaren av Camilla Sten. Norstedts förlag (2020). Antal sidor: 418.

Bibliotekslånad (inbunden).


Eleanor ser sin mormor Viviannes mördare fly från brottsplatsen, och tyvärr kan hon efteråt inte ge polisen ett signalement, p.g.a. ansiktsblindhet. Vid bouppteckningen får hon vetskap om att Vivianne ägt en större herrgård. Eleanor beger sig dit med sin sambo för att träffa den advokat som kontaktat henne. Även mostern möter oväntat upp vid herrgården. Frågorna kring mormoderns förflutna väcks till liv, och något står verkligen inte rätt till, någon försöker hindra henne att söka svar.

Superspännande thriller och familjedrama... och jag som tidigare nämnt att familjedrama inte är något för mig, nu blir det att omvärdera.

Blev även väldigt förtjust i författarens skräckroman Staden. Fortsatte med den dystopiska debutromanen En annan gryning, men det gick inte alls, kom inte långt och gav upp. Tur då att jag vågade mig på denna allra senaste. För det här var inte bara bra, det var toppen!

Arvtagaren har ett bra luftigt upplägg med korta kapitel som ger ett oerhört driv tillsammans med spännande dramatik, kusliga stämningar/miljöer, klaustrofobiska känslor, hemligheter och gåtfull mystik. Olika berättarperspektiv från olika tider, som varvas, driver också upp tempot. Handlingen byggs upp effektivt, jag fängslas från början till slut och lägger ogärna ifrån mig boken, försöker förstå hur allt hänger ihop. Överraskande upplösning. 

Länge sedan jag läste en bok så snabbt och med så fokuserad koncentration som för denna. Utmärkt uppslukande läsning! Perfekt bortkoppling av verkligheten, något som sannerligen behövs. Handlingen dröjer sig kvar efter att man läst färdigt, funderar över intrigens upplösning, karaktärsutvecklingen. Precis så här ska det vara när man just avslutat en helt fantastisk roman, en thriller som har allt man kan tänkas begära. Magnifikt!

Betyg: 5/5


"Elefantskötarnas barn" av Peter Høeg

Elefantskötarnas barn av Peter Høeg. Översättare: Ninni Holmqvist. Norstedts förlag (2010). Antal sidor: 364.

Bibliotekslånad (inbunden).


I Elefantskötarnas barn är det fjortonåriga Peter som är berättaren. Han och hans syster Tilte och bror Hans bor i en prästgård på Finø. Med hunden Basker beger de sig ut på ett äventyr i sökandet efter deras originella föräldrar som återigen försvunnit. Samtidigt som de försöker förstå vad som hänt föräldrarna får de även fly från sociala myndigheter, sekter och kriminella...

Boken beskrivs som bondslugt humoristisk och befolkad av excentriska personligheter, en äventyrsroman och s.k. "utvecklingsroman".

En utvecklingsroman är (såsom jag förstår det) ofta skriven i första person, oftast manlig. Denne beger sig i sin ungdom ut på en resa/ett äventyr, iväg från barndomshemmet; känner sig desorienterad, söker tillflykt hos olika kvinnliga karaktärer, söker vägledning.

Och ja, allt det där finns i Elefantskötarnas barn. För egen del upplever jag det som om författaren parodierar en utvecklingsroman, såväl som annat. Överlag rätt fånig intrig och humor, farsartat och fullkomligt galet. En slags bisarr skröna som ändå bakar in ett visst allvar och djupsinne, gillade speciellt slutet av näst sista delen Gudarnas stad, om jag inte minns fel. Gav mig lite samma slags stämning som favoritdikten Romanska bågar (Tomas Tranströmer).

Massor av sidoberättelser och sidoberättelser i sidoberättelser, mängder av konstiga långa namn (som antagligen ska anses spexiga), gör allt ganska rejält rörigt. På det hela taget ansträngt överbelastat, enligt mig. Saknade mer avgränsande kapitelindelningar, för mycket kompakt text gjorde det tungt och trögt att läsa. De små återkommande typografiska ornamenten i form av elefanter hjälpte liksom inte.

Men den har alltså sina ljusa stunder! Och trots en del skumläsning når mitt betyg upp till en svag trea. Boken avskräcker mig inte från att vilja läsa mer av Peter Høeg. För det finns något där, något speciellt och annorlunda som ger mersmak, något som tilltalar min eventuella inre elefant kanske?🐘

" – Basker, viskar jag. Känner du dörren?"

Betyg: 3/5


lördag 17 oktober 2020

Majonnäs med lite räkmacka




"Han lyfter upp en smörgås med något som ser ut som ren majonnäs ur vilken några enstaka fjordräkor kokett tittar upp, lägger den på tungan, stänger munnen, och så är den försvunnen."


Trivialt och meningslöst vetande: Räkmackans dag var det visst i onsdags (den 14 oktober). Dagen lär ha instiftats år 2010 av Arlanda flygplats, eftersom de tydligen - åtminstone för tiden då det begav sig (d.v.s. innan pandemin) - sålde massor av just räkmackor. Räkmacka uttalas på stockholmska "rekmacka" och betyder räksmörgås. Mackan skall i originalskick vanligtvis toppas med räkor, ägg, majonnäs, citron och dill. Ja, ungefär i den fallande storleksordningen. Tråkigt nog för alla som glider fram genom livet på en räkmacka skall räkan vara lika stor klimatbov som biffen. Detta kunde man sådär lämpligt innan själva temadagens infallande läsa om i DN. På så vis blir ju alltså Albert Wiinglads majonnässkapelse i Elefantskötarnas barn (av Peter Høeg) något mer klimatsmart?


Varje lördag presenterar bloggen Mina skrivna ord "Veckans mening". Avsikten är att lyfta fram en mening som fått oss att stanna upp och tänka till (humoristisk, allvarlig eller vadsomhelst).



Deltagande meningar kan du denna gång finna här



fredag 16 oktober 2020

Dagens bokpost: Lejongap



Blogglediga fredagar... Det höll inte länge. Idag fanns ett vackert bokpaket i postlådan med en bokvinst. Sånt måste såklart uppmärksammas.

Lejongap : Noveller 2020 (utgivning d. 28/9) är en specialutgåva från förlaget Ekström & Garay, med vinnarbidrag från en novelltävling. Medverkande författaren Patrik Centerwall utlyste sen en utlottning av boken. Prövade lyckan, och ja(!), det gick vägen den här gången. Nice.☺

Samtliga medverkande författare/noveller: Jenny Green (Resan hem), Anders Liegnell (Faye), Sofia Nilsson (Eldorado), Patrik Centerwall (De sörjandes sällskap), Sissel Myrup (Fallet), Kersti Vikström (Korsvägen), Peter Westberg (Duban), Amanda Rudelius (Smittan vi alla bär på), Vilma Antonov (En glasflaska och tre liv), Margareta Mörck (Viljan).

Flera nya författarnamn för mig. Spännande!


“Many people, myself among them, feel better at the mere sight of a book.”

― Jane Smiley



tisdag 13 oktober 2020

Listade filmer - skräck och science fiction

Underwater

The Turning (The Turn of the Screw, Henry James)

The Invisible Man (The Invisible ManH. G. Wells)

Color Out of Space (The Colour Out of Space, H. P. Lovecraft)

Archive

Attraction 2 Invasion

The Blackout Invasion Earth 

Parallax

Volition 

Four Kids and It 

We (We, Jevgenij Zamjatin)


måndag 12 oktober 2020

En ny bok och en science fiction-dramaserie man helst inte vill missa!


Ur varselklotet (Tales from the Loop), en amerikansk science fiction-dramaserie, baserades på Simon Stålenhags konstbok (2014) med samma namn. Den filmatiserade serien (åtta avsnitt) hade release den 3 april 2020. Vill se!

Den nya berättande konstboken Labyrinten (The Labyrinth) ovan blir man såklart också nyfiken på!



Dagens bokpost: Döden som vakar



Jag levde upp lite idag.💖

Förklaringen?

Recensionsexemplar med posten såklart!

Tänk att sånt kan göra en så glad.

Döden som vakar av Anne-Marie Schjetlein. Femte boken i serien om kirurgen Andreas, en riktigt bra bokserie! Utgivningsdatum på onsdag den 14 oktober.

Mer information finns att läsa på förlaget Bokfabrikens sajt här.

Hög tid för en ny spännande roman i en favoritserie.


Och glöm inte detta!:

"Vi kanske tror att romanläsande är nåt mycket individuellt och självupptaget, men det är djupare än så. Man tränar på empati-gymmet"
Jamil Zaki

 

ISBN: 9789178353781

Ett hjärtligt tack till Bokfabriken!


lördag 10 oktober 2020

"De kallar oss zombier" av KG Johansson

De kallar oss zombier av KG Johansson. PulpFic förlag (2018), Hoi Förlag (2019). Antal sidor: 267.

Bibliotekslånad (pocket).


Satirisk humor och oanständig zombieskräck med skyhög äckelfaktor. Ibland (eller ganska ofta) blir det bara för mycket, alldeles för mycket. Skräckstilen är något liknande John Ajvide Lindqvists texter. Hur mycket slabbigt våld och vämjelse kan man trycka in i en roman? I De kallar oss zombier är det ganska knökfullt, tycker jag. Tackade faktiskt nej när förlaget (som då var PulpFic förlag) via mejl erbjöd recensionsexemplar, i samband med den första utgivning för ett par år sedan. Men nu blev det visst höst och viljan att läsa skräck- och spökhistorier är på topp. Dessutom är vi (i skrivande stund) mitt uppe i en epidemi, att då läsa något fiktivt som handlar om en smittspridnings konsekvenser ligger såklart nära till hands, blir extra intressant. Och ja, humor, det behövs ju alltid, i synnerhet för närvarande.

Som en slags zombieroman levereras alltså en rejält skruvad version av epidemispridning. Vad gäller annan typ av aktualitet, läs gärna prisvinnande Googolplex av samma författare. Gav antagligen den romanen ett för lågt betyg. "I framtiden kan vi crispra allt" heter det idag (förtydligande: gensax). I Googolplex fick man en försmak av vad som möjligen litegrann komma skall, med tanke på det. Huvudkaraktären Jack kan i den romanen framgångsrikt och yvigt manipulera DNA (såklart associerar man även till Margaret Atwoods Maddaddam-trilogi). I De kallar oss zombier handlar det om en helt annan slags manipulation som startar ett oanat smittspridningsförlopp.

KG Johansson är fenomenal på att läsa av utvecklingstendenser och göra om det till något alldeles eget, där fantasin ges fullständigt obegränsat spelrum. Den språkliga stilen ger f.ö. alltid ett härligt läsflyt.

Åter till De kallar oss zombier. Här är det den smittades tankar och perspektiv allt utgår ifrån, Kattis, det miljöpartistiska regionrådet i en norrlandsort. Första halvan av boken ger jag inte mycket för, frånsett satirisk humor som är riktigt underhållande boken rakt igenom. Sedan, när det rent brutalt snuskäckliga läggs åt sidan, kommer en halvvettig respit då "röd och blå" gör sörlänningsentré (som troligen är mer träffsäker än överdriven) och får vara med i handlingen på ett hörn då karantän, inklusive jakt på hjärnjagande jägare, startar. Själva sista avslutet var också bra, rentav toppen. Vill dock inte avslöja för mycket av handlingen. Upptäckte nu att baksidestexten på den senare utgåvan var mer generöst avslöjande än vad man kan tycka är lämpligt.

Får jag runda av med en tjusig textsnutt jag tyckte om? Hämtad från sidan 235:

... "Tillräckligt klar för att förstå att hon måste tränga undan allt som hände nu. Liksom människor gjort i alla tider: glömma allt hemskt, och framför allt: se till att döden inte kommer idag."

En klar och förnuftig tanke.

Betyg: 3/5


Svensk zombieskräck med rå köttfärs och amerikansk middagsbjudning utan hembakt surdegsbröd


 

"Ingen kunde anklaga henne för att vara söt och feminin: med gaffeln i handen, whiskyn i den andra, med köttsaften rinnande längs hakan slukade hon ett halvt kilo rått malt kött."


Katarina Blohm, regionråd för miljöpartiet med ansvar för folkhälsan, tycks praktisera sin egen osunda variant av trendkosten raw food i KG Johanssons De kallar oss zombier.

Hade egentligen noterat en annan lämplig Veckans mening-mening (konstigt, ibland vimlar det av sådana helt plötsligt) i en helt annan bok, tidigare i veckan. Boken lästes dock ut snabbare än tänkt. Men vet ni vad, jag tror jag tar den ändå. Meningen alltså. En extra bonusmening sådär. Kommer från Supermakten : vad varje svensk bör veta om USA av Sanna Torén Björling, Frida Stranne. Sidan 200 (under rubrik; "En middag hos vänner är inte tänkt för Instagram"):

"Ingen imponeras av intellektuella män som matar sin egen surdeg som vore den ett sällskapsdjur."

Ingen kunde anklaga och ingen imponeras. Neutralt.



Varje lördag presenterar bloggen Mina skrivna ord "Veckans mening". Avsikten är att lyfta fram en mening som fått oss att stanna upp och tänka till (humoristisk, allvarlig eller vadsomhelst).



Deltagande meningar kan du denna gång finna här



måndag 5 oktober 2020

"Effekten av Susan" av Peter Høeg

Effekten av Susan av Peter Høeg. Norstedts förlag. Översättare: Ninni Holmqvist. Antal sidor: 341. Utgivningsdatum: 2015-08-24 (originaltitel publicerad 2014). ISBN: 9789113066585 (inbunden), 9789113074061 (pocket).

Lånade boken (inbunden) på bibliotek, SAB: Hce.


Wow, vilken roman!

Såklart kan jag inte efter bara två lästa böcker (tidigare föregående månad Genom dina ögon) avgöra om detta kommer att bli en favoritförfattare för mig, men tror verkligen det. Lyckligtvis verkar många titlar finnas att tillgå på biblioteket. Något att se fram emot.

Handlingen utspelar sig förstås i Danmark och Köpenhamn. Huvudkaraktären och jag-berättaren Susan, som är världsberömd fysiker, har en väldigt speciell förmåga, en slags effekt på andra människor så de öppnar sig direkt och öppenhjärtigt för henne (ibland överrumplande även för dem själva). Detta faktum har Susan dessvärre utnyttjat på ett sätt som försatt henne i en situation där hon riskerar fängelsestraff. Men så uppstår en utväg, kan hon bara få fram topphemlig information om något som kallas Framtidskommissionen så kan hon gå fri. Nu visar det sig dessvärre att detta får oväntade konsekvenser, inte bara för Susan själv utan för hela hennes dysfunktionella familj, som var och en på sitt håll även de trasslat in sig i allvarliga problem.

Intressanta och ytterst oberäkneliga personer träder fram i den här romanen. Oerhört originell familj i fokus: Susan med make Laban och deras två 16-åriga barn, tvillingarna Thit och Harald. Jag kan inte avgöra vad som är verklighetstroget eller ges fiktiva friheter när det gäller miljöbeskrivningarna, eftersom jag nästan inte alls känner till Danmark (ett kort besök på 70-talet som barn räknas ju liksom inte☺), men allt blir väldigt levande för mig när jag läser, både det historiska och det samtida (eller rent futuristiska), oavsett om det är reellt eller imaginärt.

Hursomhelst är det en härligt säregen historia som tänjer på verkligheten vad gäller (kvasi)vetenskap, tid och medvetande; en kuslig mystik som delvis blir till ren fantastik. Nej, det är inte konstigt att jag gillar detta spännande och roande äventyr. Vibbar av climate fiction/science fiction (här en värld på tröskeln till ett SHTF-scenario i brännpunkten) tilltalar mig så gott som alltid. Samhällskritiken finns med i hög grad - oerhört skärpt, oerhört träffsäker - och ja, det gör mig förstås helt såld. Om jag ska hitta en jämförelse får det bli något spekulativt à la Margaret Atwood. Handlingen/intrigen byggs upp proffsigt, bit för bit, helhetsbilden växer vartefter man läser, för att mynna ut i något riktigt spektakulärt. Förutsägelser om framtiden, konspirationer med politiska och ekonomiska intressen som ger näring åt en dold plan. Humor och allvar kombineras magnifikt i detta "innan-katastrofen-scenario". Även ett pikant angenämt avslut. Helt enkelt njutbart. Låt Høeg ge er en profetia. Och hey! Här har konspirationsteoretikern en sann inspirationskälla av klass (ironi).

På minussidan: I mitt tycke var det alldeles på tok för många sidohistorier, för mycket "all over the place" på något sätt. Måste jag verkligen veta allt om alla relationsdrama, familjeskildringar, tillbakablickar, vardagsbestyr med matlagning, o.s.v.? Det broderas ut så man känner sig smått frustrerad och överbelastad emellanåt.

Men, men... hade så gärna velat ge denna komplexa roman högsta betyg, för den är verkligen fantastisk! Och som sagt, jag vill bara läsa mer av Peter Høeg. Kul.

Betyg: 4/5

Andras recensioner: Inte hittat några, tipsa mig gärna!


lördag 3 oktober 2020

"Baklängesbibeln" av KG Johansson

Baklängesbibeln av KG Johansson (text) & Jan Ferm (bild). Bokförlag: Ekström & Garay. Recensionsexemplar (danskt band). ISBN: 9789189217652

Så blev det då dags för historierna i Baklängesbibeln av denne norrbottniske författare vars flesta texter uppenbarligen gjort så stort intryck på mig. När någon lägger ner sin själ i skrivarbetet på det här sättet, då blir det bra. Den bakvända bibelgestaltningen är inget undantag. Väldigt annorlunda och egenartat. Satiriskt, gränsöverskridande, burleskt, djupsinnigt, banalt, och ja... lite hädiskt, så är det väl? Men den som störs och upprörs mer än finner underhållande komik i det hela är nog ganska humorbefriad, kanske fundamentalist, sekterist, eller något ditåt, vad vet jag.

Är väl inte direkt van vid att läsa återgestaltningar av de bibliska böckerna, Men ett par har det blivit med Niklas Rådströms Boken och Marias testamente av Colm Tóibín. Baklängesbibeln var något fullständigt annorlunda! Och jag gillade den riktigt bra, även om jag tyckte en del var lite väl knasigt (Höga visan; Emmanuelle) eller snårigt (Människosonen; E pluribus anima), eller fullständigt obegripligt (Moseböckerna; Babels torn).

Som man kanske förstår omformas (eller dissekeras) här några av Bibelns mer välkända historier helt omvänt; Först Apokalypsen (Johannes Patmossons apoteos), Människosonen (Judas offer, E pluribus anima, Cirkus Creation), Profeterna (Niente, Inkorporation), Höga visan (Emmanuelle) och sist Moseböckerna (En rättskaffens man, Prövningar, Arkeologi, Babels torn, Kain och Abel, Lustgården). Nämner texterna så jag kan återkoppla lite för en del av dem.

Min egna favorit, rakt igenom och utan konkurrens, blev Inkorporation. Fullständigt lysande text med härlig samhällssatir, en totalvidrig framtidsvision med en världsordning som sorgligt nog skulle kunna vara en realistisk utveckling. Ett halleluja moment var också Celias rättmätiga hämnd på och straff för Johannes i Johannes Patmossons apoteos. Blev tvungen att göra en omläsning av Judas offer, och visst fanns mycket tänkvärt där, inte minst de avslutande orden. Niente hade jag läst förut i Varning: Framtid (extra allt), gillade den då såväl som nu, passade ju bra in även i det här sammanhanget. Bland "Moseböckerna" fastnade jag särskilt för den lite längre Arkeologi, en grym och fantasifullt berättad historia om syndafloden och vad det hårda hierarkiska livet på Noas ark oundvikligen ledde till, i den här versionen. KG Johansson kan verkligen själfullt trollbinda sina läsare på ett inlevelsefullt sätt, Arkeologi är ett utmärkt exempel på det.

Här ställs frågor, väcks tankar (t.ex. hur tolkning av religiösa skrifter präglat kvinnosynen). Ängeln Uriel grubblar antagligen fortfarande över varför "Herren" kallade Lot för En rättskaffens man. Det gör även jag.

Baklängesbibeln utgavs i måndags (28 september). Sammantaget en riktigt bra bok med både skarpt lysande toppar och lite väl skabrösa dalar. Några andra recensioner har ännu inte dykt upp vad jag kan se, skulle vara riktigt intressant att få veta hur andra uppfattar boken ur sina perspektiv. Jag lovar att det är en underhållande läsupplevelse utöver det vanliga som får dig att tänka till, skulle bli väldigt förvånad om den lämnade någon helt oberörd.

Betyg: 4/5


Finansfurstarnas inkorporation på 2040-talet


 

"Samuel Willcock, gift med en av arvtagarna till Gates-imperiet, köpte sex latinamerikanska länder; mediamogulen Caleb Avigdor ingick avtal med ett antal fattiga länder i Afrika och tjänade dollarmiljarder på sina känslomättade filmer och hologram om ländernas situation; sångaren Wedge,  ”2040-talets Paul McCartney” och världens elfte rikaste människa 2048, köpte några av de svältande länderna kring Svarta havet; Sonsung, fusionen mellan Sony och Samsung, satsade kraftigt i norra Europa och gjorde många väl avvägda och betydelsefulla insatser i det området."


Profeterna: Inkorporation: Den nya geopolitikens uppkomst och följder; B-uppsats i journalistik, kursen Nutidshistoria A:1; Sonsung Sweden/Luleå Tekniska Universitet, mars 2062. Meningen står att läsa på sidan 106; Baklängesbibeln av KG Johansson. Förlag: Ekström & Garay.

Äsch, jag tar en till från sidan 224; Lustgården:

"HERREN tror sig först vara allsmäktig och tycker sig ha bevisat detta för sig själv genom att skapa sig själv och världen; men han inser strax att han inte är allvetande, eftersom han från sitt första oändliga ögonblick tvivlar på sin egen godhet."

Vem var Lilith? Adams första maka, henne minns inte jag. Och varför var hon "fel", eller hur man nu ska säga? Dags att plocka fram den rättvända boken. Den bakvända varianten fick mig alltså att kolla i min gamla konfirmationsbibel. Bara en parentes: Ganska anmärkningsvärt att då, när jag konfirmerades 1983, var 92% av befolkningen medlemmar i Svenska kyrkan. Idag (eller ja, siffran är från 2019) tillhör man tydligen blott 56,4%. Nå, blir man utfattig lär man väl gå ur, men vilka skulle orsakerna annars vara till ett sånt tapp? Det är förstås ingen som längre föds in i medlemskap, 1996 blev det föräldrarnas sak att allsmäktigt och allvetande välja detta åt sina barn.



Min recension för Baklängesbibeln ligger så gott som färdig för att publiceras. Lite finputs bara.😊


Ha en fin lördag!


Varje lördag presenterar bloggen Mina skrivna ord "Veckans mening". Avsikten är att lyfta fram en mening som fått oss att stanna upp och tänka till (humoristisk, allvarlig eller vadsomhelst).


Deltagande meningar kan du denna gång finna här