Fortsätt till huvudinnehåll

Anpassad nyfikenhet i vänsterns taltratt

 


"Någon gång på journalisthögskolan hade vi pratat om att nyfikenhet var den bästa egenskapen hos en journalist, men vissa på SVT verkade bara vara nyfikna så länge det passade deras egen agenda."



Mening ur Där stormen är, Joakim Lamotte. Läste ut den i veckan. Det här är sannolikt också rätt träffsäkert; Lamotte jobbar andra dagen vid Sveriges Radio, en kvinna från redaktionen intill kommer för att hälsa och passar på att slänga in kommentaren:

"På det här stället röstar vi rött, bara så du vet."

Det förstod redan Joakim Lamotte. Alltfler av oss andra kan nog också begripa att det mer eller mindre är på det viset inom hela public service, tv4 och de stora dagstidningarna (ägo Schibsted och Bonnier). En större del av befolkningen måste antagligen börja ställa högre krav på en mer politiskt neutral gammelmedia, undrar om det någonsin går att ändra efter så lång tids marinering i hegemonisk röd röra med flera lager av lögner och mörkläggning. Finns mycket i vår herres hage att fundera över! Btw lär Janne Josefsson ha sagt att han gick på kommunisthögskolan och inte journalisthögskolan (i boken Rädd för sanningen), kanske låg det mer sanning i det än man vill tro, kanske gör det så fortfarande. Lamottes bok är hur som helst riktigt intressant och fängslande, skrämmande men nödvändigt att ta till sig den verklighetsbild han förmedlar, hoppas så många som möjligt läser den!


Varje lördag bloggen Mina skrivna ord Veckans mening. Avsikten är att lyfta fram en mening som fått oss att stanna upp. Meningen kan vara humoristisk, tänkvärd, träffsäker eller vadsomhelst.


Kommentarer

  1. Ack ja. Med nästan femtio års erfarenhet av redaktionellt arbete inom public service kan jag bara sucka över herr Lamotte. Men den här kampanjen är gammal och envis. Och falsk. Mina kollegor, både förr och nu, röstar på alla möjliga partier. Och det är, naturligtvis, bra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Med all respekt för din långa erfarenhet från "insidan", läs boken ändå, den är som sagt väldigt intressant! Såhär sett ur ett utifrånperspektiv upplever jag att gammelmedia som t.ex. SVT blev mindre politiskt opartiskt efter 2015, ännu mer förstärkt 2021. Varför det blev så vet jag ej, det är ju alltså bara min egna upplevelse, som för övrigt inte alls känns påverkad av någon slags gammal "kampanj".

      Radera
    2. Vet inte hur den boken ska slå sig in bland alla mina olästa ... För något år sedan var f ö tesen att "alla" journalister på SVT och SR röstade på miljöpartiet ... ack ja ... det kunde det partiet förstås ha behövt ...

      Radera
    3. Ja, MP kanske skulle behövt det, men vi behöver inte MP! :D

      Radera
  2. det känns som om en borde läsa Lamottes och Josefssons böcker.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Absolut något fler borde göra. Önskar verkligen att fler journalister kunde vara lite mer som Lamotte och Josefsson.

      Radera
  3. Vet inte riktigt var jag tycker om Lamotte, men det skulle nog vara intressant att läsa Josefssons bok.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visste inte heller riktigt vad jag tyckte om Lamotte innan jag läste boken. En del sådana offentliga personer blir ju utsatta för lögner och många hårda ord (milt uttryckt), bäst då att bilda sin egen uppfattning genom att läsa personens egna version. Han visade sig även vara en oerhört duktig skribent, boken läser man sig igenom som ett rinnande vatten, trots tunga ämnen. Borde finnas fler sådana orädda journalister i dessa tider, men samtidigt förstår jag varför de är så få, hoten som de (och t.o.m. deras närstående) utsätts för är så otroligt skrämmande!

      Radera

Skicka en kommentar

Kommentarsspam undanbedes (raderas alltid). Försök hålla en vänlig, saklig och god ton i kommentarsfältet. Tack!

Populära inlägg i den här bloggen

En smakebit på søndag: Disekvilibrium

Den här söndagen är det Astrid Terese med bokbloggen  Betraktninger ~ tanker om bøker   som förestår  En smakebit på søndag . Mari och Astrid Terese turas om varannan helg att stå som värdinnor för dessa smakbitar som vi hämtar från böckerna vi läser. På så vis blir det fina boktips varje söndag. Idag blir det förstklassig svensk fantastik som smakbit. Kommer närmare bestämt från den suveränt bra novellen Mama Sema i novellsamlingen  Disekvilibrium av Oskar Källner. Sju noveller ingår och boksläppet sker den 23 april. Sidan 10: "Mama Sema lät blicken glida över dem. Det var mest turister från stan. De var inte lika många som i fjol. Och de spenderade inte lika mycket pengar. En tillfällig ekonomisk regression kallade regeringen det. De skyllde på den galaktiska marknaden.     Hon fnös. Som om Nyumbani bara var ett oskyldigt offer för andra världars dåliga beslut. Som om det inte fanns tillräckligt med skrupelfria politiker här hemma.   ...

En smakebit på søndag: Allting växer

Den här söndagen är det Astrid Terese med bokbloggen  Betraktninger ~ tanker om bøker   som förestår  En smakebit på søndag . Mari och Astrid Terese turas om varannan helg att stå som värdinnor för dessa smakbitar som vi hämtar från böckerna vi läser. På så vis blir det fina boktips varje söndag. Hämtar idag smakbiten ur Allting växer   av Lyra Koli. Sidan 40 (Jossi i VR-rummet, som nu är mottagningsrummet vid vårdcentralen):   " – Sammanfattningsvis, sa han och slog ihop de fräkniga händerna, så verkar det som att du behöver lite tid för att ta tag i din hälsa, så jag sjukskriver dig som A1 tills vidare.    Jossi svalde och nickade. A1 var den psykiatriska motsvarigheten till B1 som innebar förkylningar och liknande. Men risken fanns alltid att man halkade ner till A2, och att ingenting hjälpte där heller så att man gled vidare utför och kanske till och med nådde A4 och förklarades tills vidare obotlig. Hon hade läst om några sådana fa...

En smakebit på søndag: Döden under ytan

Den här veckan är det bokbloggen  Flukten fra virkeligheten  som återigen håller i smakbitarna. Genom dessa små textcitat hämtade från böckerna vi läser blir det bra boktips varje söndag. Lagom till söndagsfrukost ute i befriande morgonsvalka (och bland ettriga stickmyggor... "inga rosor utan taggar") avslutades idag den psykologiska spänningsromanen  Döden under ytan  av Anne-Marie Schjetlein. Smakbiten kommer från sidan 12: "Midsommar låg fyra veckor bort. Utanför sjukhuskroppen blommade körsbärsträden och spred hopp om en lång skön sommar. Det var klämfredag efter Kristi himmelsfärdsdag och för hundrade gången önskade sig Andreas bättre arbetsvillkor. Inom vården rullade schemat på utan tanke på helgdagar.    Andreas tuggade färdigt innan han svarade på Jonas fråga om hur de skulle fira midsommar. Smaken av strömming och potatismos var salt och sträv på tungan, törsten skulle visa sig frampå eftermiddagen.    "Det blir nog ganska...