Fortsätt till huvudinnehåll

Det härligaste stället på jorden




Jag vet inte vem som skapat texten nedan (ingen verkar göra anspråk på den?), men den fanns kvar bland mina sparade papper från internets "barndom" med dial-up på 90-talet, och tyckte den var värd att skriva in här på bloggen. Alla borde få skratta mer i de tider som är, om det är möjligt. Alltså, den fiktiva dagbokstexten skapades innan allt det där med sociala medier drog igång. Så ni som eventuellt går i någon slags tro att det är sociala medier som gjort mänskligheten aggressiv. Glöm det. Folk har alltid varit (eller blivit) förbannade. I alla tider. Räcker med att flytta till Boden uppenbarligen:


"12 augusti: Flyttade till vårt nya hem alldeles utanför Boden. Det är så vackert här. Landskapet är så fint. Jag önskar att det kunde börja snöa snart så att allt kunde bli täckt med snö. Jag älskar Boden.

7 september: Boden är det härligaste stället på jorden. Hösten har målat alla trädens löv i en kaskad av rött och orange. Åkte genom skogarna här omkring och såg några rådjur. De är så graciösa och vackra, säkerligen de vackraste djuren på denna jord. Detta måste vara paradiset. Jag älskar Boden.

22 september: Rådjurssäsongen börjar snart. Jag kan inte förstå hur någon kan vilja skjuta ett sådant underbart djur. Hoppas snön kommer snart. Jag förstår inte hur jag kunde överleva om jag inte fick bo i Boden.

23 november: Det snöade i natt. Vaknade och fann allting täckt av ett vitt täcke. Det ser ut som ett vykort. Vi gick ut och sopade bort snön från trappen och skottade garageuppfarten. Vi hade snöbollskrig (jag vann), och sedan kom plogbilen varpå vi fick skotta garageuppfarten igen. Det tog sin lilla tid då vi gjorde snöänglar och kastade fler snöbollar. Vilket underbart ställe. Jag älskar Boden.

12 december: Mer snö i natt. Jag älskar snö. Plogbilen gjorde sin lilla vända och vi fick skotta uppfarten två gånger idag igen. Jag älskar att bo här.

19 december: Det föll mer snö i natt. Det var så mycket snö att jag inte kunde köra ut med bilen. Jag är så trött på att skotta. Förbaskade plogbil.

22 december: Det föll mer av den där vita förbannelsen i natt. Jag har blåsor på händerna av allt skottande. Jag tror att plogbilen står och lurar bakom hörnet tills han ser att jag skottat färdigt uppfarten. Skitstövel!

25 december: God jäkla jul! Det kom mer snöfanskap i natt. Om jag någonsin får tag på den idiot som kör plogbilen svär jag att jag ska slå ihjäl honom. Fattar inte varför de inte använder salt på vägarna för att få bort snön och isen.

27 december: Det föll ännu mer av den där vita skiten i natt. Har varit inomhus tre dagar i rad om man bortser från alla de gånger jag tvingats ut på uppfarten för att skotta bort all snö som plogbilshelvetet skyfflat upp där tre gånger om dagen. Kan inte åka någonstans; bilen sitter fast i ett berg av den där vita förbannelsen. Stockholmsmeteorologen säger att det kan komma ytterligare trettio centimeter snö i natt. Undras om han vet hur många skyfflar snö trettio centimeter snö är.

28 december: Den där jäkla väderspåmannen hade fel. Vi fick 74 centimeter av den vita skiten den här gången. Om det fortsätter så här kommer det inte att hinna smälta när sommarsolen kommer fram. Plogbilen körde fast några hundra meter från vårt hus och idioten som kör den kom till vårat hus och frågade om han kunde få låna vår snöskyffel. Jag talade om för honom att jag haft sönder fem stycken då jag skyfflat undan all snö som han föst upp på vår garageuppfart. Jag använde vår sista skyffel till att dunka hans tomma skalle tills han sprang iväg som en skållad bäver.

4 januari: Lyckades äntligen komma ut ur huset idag. Åkte till affären för att handla mat och på vägen tillbaka så sprang ett jävla rådjur ut framför bilen. Reparationerna kommer nog att kosta runt 10.000 spänn. De där förbannade djuren borde skjutas. Önskar att jägarna kunde ha utrotat dem förra hösten.

3 maj: Körde bilen till bilverkstan i stan. Upptäckte att den håller på att rosta sönder tack vare allt jävla salt som kommunen dumpar överallt på vägarna.

10 maj: Flyttade till Trelleborg. Jag kan inte förstå hur någon förnuftig person ens kan tänka tanken att flytta till staden som Gud glömde - Boden."


Kommentarer

  1. Boden i Norrbottens län, osäker om jag varit där

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bara varit av vid Bodens järnvägsstation för omlastning av packning mellan tågvagnar på väg till Vassijaure. För en sådär över 25 år sedan. :D

      Radera

Skicka en kommentar

Kommentarsspam undanbedes (raderas alltid). Försök hålla en vänlig, saklig och god ton i kommentarsfältet. Tack!

Populära inlägg i den här bloggen

En smakebit på søndag: Disekvilibrium

Den här söndagen är det Astrid Terese med bokbloggen  Betraktninger ~ tanker om bøker   som förestår  En smakebit på søndag . Mari och Astrid Terese turas om varannan helg att stå som värdinnor för dessa smakbitar som vi hämtar från böckerna vi läser. På så vis blir det fina boktips varje söndag. Idag blir det förstklassig svensk fantastik som smakbit. Kommer närmare bestämt från den suveränt bra novellen Mama Sema i novellsamlingen  Disekvilibrium av Oskar Källner. Sju noveller ingår och boksläppet sker den 23 april. Sidan 10: "Mama Sema lät blicken glida över dem. Det var mest turister från stan. De var inte lika många som i fjol. Och de spenderade inte lika mycket pengar. En tillfällig ekonomisk regression kallade regeringen det. De skyllde på den galaktiska marknaden.     Hon fnös. Som om Nyumbani bara var ett oskyldigt offer för andra världars dåliga beslut. Som om det inte fanns tillräckligt med skrupelfria politiker här hemma.   ...

En smakebit på søndag: Allting växer

Den här söndagen är det Astrid Terese med bokbloggen  Betraktninger ~ tanker om bøker   som förestår  En smakebit på søndag . Mari och Astrid Terese turas om varannan helg att stå som värdinnor för dessa smakbitar som vi hämtar från böckerna vi läser. På så vis blir det fina boktips varje söndag. Hämtar idag smakbiten ur Allting växer   av Lyra Koli. Sidan 40 (Jossi i VR-rummet, som nu är mottagningsrummet vid vårdcentralen):   " – Sammanfattningsvis, sa han och slog ihop de fräkniga händerna, så verkar det som att du behöver lite tid för att ta tag i din hälsa, så jag sjukskriver dig som A1 tills vidare.    Jossi svalde och nickade. A1 var den psykiatriska motsvarigheten till B1 som innebar förkylningar och liknande. Men risken fanns alltid att man halkade ner till A2, och att ingenting hjälpte där heller så att man gled vidare utför och kanske till och med nådde A4 och förklarades tills vidare obotlig. Hon hade läst om några sådana fa...

En smakebit på søndag: Döden under ytan

Den här veckan är det bokbloggen  Flukten fra virkeligheten  som återigen håller i smakbitarna. Genom dessa små textcitat hämtade från böckerna vi läser blir det bra boktips varje söndag. Lagom till söndagsfrukost ute i befriande morgonsvalka (och bland ettriga stickmyggor... "inga rosor utan taggar") avslutades idag den psykologiska spänningsromanen  Döden under ytan  av Anne-Marie Schjetlein. Smakbiten kommer från sidan 12: "Midsommar låg fyra veckor bort. Utanför sjukhuskroppen blommade körsbärsträden och spred hopp om en lång skön sommar. Det var klämfredag efter Kristi himmelsfärdsdag och för hundrade gången önskade sig Andreas bättre arbetsvillkor. Inom vården rullade schemat på utan tanke på helgdagar.    Andreas tuggade färdigt innan han svarade på Jonas fråga om hur de skulle fira midsommar. Smaken av strömming och potatismos var salt och sträv på tungan, törsten skulle visa sig frampå eftermiddagen.    "Det blir nog ganska...