Genom den norska bokbloggen Betraktninger ~ tanker om bøker kan vi ta del av och även själva bjuda på smakbitar ur böckerna vi läser eller har läst. Med detta utbyte kan vi ge och få bra boktips.
Hämtar smakbit ur Sverige under andra världskriget - Myter och legender, Anders Frankson (red.). Från texten "Ville den svenska militären strida på Finlands sida under vinterkriget 1939–1940?" av Lars Ericson Wolke (professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan), sidan 45-46:
"General Thörnell menade att gränsjusteringar i östra Finland inte var en katastrof för Sverige, hur beklagansvärda de än var, men en total sovjetisk ockupation av vårt grannland skulle innebära en strategisk katastrof för Sverige. Det gällde således att övertala Finland att snarast gå med på fred, hur hård den än kunde vara. Det brådskade alltmer. I början av mars 1940 rapporterade den svenske militärattachén i Helsingfors Curt Kempff att Finland förlorade runt 1.000 man i stupade och sårade varje dygn. Förluster på den nivån var omöjliga att bära någon längre tid.
Så den 13 mars 1940 undertecknades freden i Moskva. Den var hård med omfattande landavträdelser främst på Karelska näset och vid Ladogas nordvästra strand. Viborg men också städer som Kexholm och Sordavala övergick till Sovjetunionen, och runt 400.000 civila finländare fick i all hast evakuera sina hem med vad de kunde ta med sig och flytta inom de nya gränserna."
Några frågor som besvaras i boken:
Var Sveriges beredskap god? Fick Finland militärt stöd av Sverige under vinterkriget? Avgjorde svensk järnmalm Norges öde? Fanns hemliga koncentrationsläger i Sverige? Var Sverige i krig med Sovjetunionen? Var Stockholm spionernas huvudstad? Sa Sverige nej till Tyskland och tog därmed stora krigsrisker? Hur många svenskar stred för Waffen-SS? Bombades Sverige under kriget? Rustade Sverige i hemlighet en norsk armé?
Fler smakbitar finns idag här
Jag kommer nog aldrig att kunna bestämma mig för om Sverige var fega eller smarta. Både och, kanske.
SvaraRaderaDen här boken är väldigt bra. Vi använder den ibland i skolundervisningen. Det finns delar som är relevanta att betona. Sverige var nog mer den som försökte att inte störa. Invaderade hade vi nog blivit om det gått annorlunda för Tyskland eller Sovjet.
SvaraRaderaÄnnu en bit av historien som jag inte har särskilt bra koll på. En anledning att läsa om den förstås.
SvaraRaderaDet låter som en intressant bok. Min mor och far berättade en hel del om kriget.
SvaraRaderaDet där låter som en riktigt intressant bok. Svaret på frågor vi ställer oss om kriget är inte alltid självklara. Många verkar tycka att vi var "fega" som inte gick ut i krig mot Tyskland eller Sovjetunionen. Men den svenska regeringens främsta mål var att Sverige inte skulle bli ockuperat och att inte svenska städer skulle bombas med stora förluster av civila liv. Tack för smakbiten!
SvaraRaderahistoria ändras med tiden, beror på skrivaren också, från vilken sida.
SvaraRaderaTack för smakbiten! Den boken borde jag läsa.
SvaraRaderaJag har så svårt att vara neutral i ämnet. Uppväxt med min mormor som präglade mig mycket genom hemska krigsöden hon berättade om, förstås många i vår släkt. Hennes ryss-hat var enormt. Gubbarna som kom tillbaka efter krigen, de sa ingenting. De var och förblev slutna o grubblande. Tragiskt. Låter ämnet bero. Inget vi kan ändra på idag. Tack för smakbit från en säkert mycket intressant bok
SvaraRaderaja, hur skulle en handlat själv i det läget som Sverige var då? låter som en intressant bok. tack för smakebiten!
SvaraRaderaDen kan nog vara intressant att läsa.Tack för smakbiten.
SvaraRadera