Fortsätt till huvudinnehåll

Opioidkrisen



Läste ni Patrick Radden Keefes bok Säg inget, den om mord och terror på Nordirland? Såg att en ny bok hade kommit ut av samma författare: Smärtans imperium (2022):


"Länge prydde namnet Sackler väggarna på världens mest prestigefyllda universitet och museum. Tack vare sina stora donationer förknippades den stenrika dynastin med ärevördiga institutioner som Harvard, Oxford och Louvren.

Vad som skapat förmögenheten var inte lika känt. Men när det stod klart att familjens företag Purdue Pharma låg bakom det smärtstillande läkemedlet Oxycontin hamnade namnet Sackler i mediernas fokus. Sedan 1999 har mer än en halv miljon människor dött i den så kallade opioidkrisen – vilket ansvar bar de som hade producerat och berikat sig på det preparat som drivit på epidemin?

I den hyllade Smärtans imperium berättar Patrick Radden Keefe historien om Sacklerdynastin och dess väg till framgång via en rad våghalsiga satsningar inom läkemedelsindustrin. Med skamlös marknadsföring och cyniska säljmetoder spreds Oxycontin över hela USA, och släkten Sackler blev en av världens mest förmögna. Men priset – lidande, beroende och död – betalades av de utsatta människor som litade på deras produkter.

Patrick Radden Keefe, som slog igenom med Nordirlandboken Säg inget, har med Smärtans imperium skapat ett journalistiskt storverk. Det är en omskakande berättelse om sjuka affärer och en familjs omättliga girighet."


Boken handlar alltså om en del av det som skapat opioidkrisen, var inte riktigt insatt i vad det handlade om förrän jag läste Malin Ekmans bok Skymning i Amerika. Och så såg jag detta fruktansvärda (Kensington, Philadelphia, USA):

Hur kunde det bli såhär illa? Varför verkar det bara få fortgå? Och vad ska ett land göra för att inte hamna där? Vilket oerhört lidande och vilken dystopisk misär. All hemlöshet, sjuka och handikappade som lämnas vind för våg, folk som ligger och dör av drogmissbruk på gatorna. Och andra som bara går bara förbi sopor och elände som om det var något fullt normalt... Hemskt!

Död p.g.a. narkotika har blivit den vanligaste dödsorsaken för människor under 50 år i USA. Hela 2/3-delar av dessa dödsfall är orsakade av opioider. Enligt Läkemedelsverket har förskrivning av opioider som Oxycontin ökat tiofaldigt mellan 2006 och 2018 i Sverige, någon senare uppgift har jag inte hittat (där ingår heller inte illegalt införda opioider).

Läkemedelsföretags girighet och privatläkare som skriver ut stora mängder narkotikaklassade läkemedel verkar dock inte vara hela sanningen där i USA. Ingredienser skeppas från Kina, droger tillverkas i Mexico, tas över gränsen via migranter hotade av våldsamma karteller. Flera delstater i USA har dessutom legaliserat vissa tidigare illegala droger, vilket man först och främst kan tycka verkar fullkomligt befängt. Hoppas vi aldrig får sådär här, att aldrig legaliseringsivrarna får sin vilja igenom och att faran med opioider tas på allvar, att man förstår vikten av att se över så att sjukvård, rehabilitering och Utförsäkringskassans sjukförsäkring återigen fungerar, såsom det borde fungera. Vilket det verkligen inte fullt ut gör numera. Stora resurser slukas för annat idag. Annat verkar vara viktigare.


Kommentarer

  1. Du har så rätt. Hemsk utveckling, som ingen verkar ha en susning om hur man kan stoppa. Videoklippet gör ont att titta på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och nu planerar den tyska socialdemokratiska regeringen en legalisering av droger, vidrigt. Trots alla avskräckande exempel som finns runtom i världen. Hur tänker de egentligen? Kan driva på frågan i andra EU-länder, inte minst Sverige. Tror inte ett ögonblick på att Sveriges hejdlösa gängkriminalitet förvinner om droger legaliseras här. Förutom att det troligen är helt verkningslöst mot kriminaliteten (flyttas bara till annat, t.ex. stölder för drogmissbruk) så skapar det ju allt det där andra eländet, som jag tror kan slå ännu hårdare mot en del av de i Sverige utförsäkrade människor som redan lider av kroniska sjukdomar och handikapp, och som idag ofta inte får någon hjälp (eller ens synlighet i media) alls.

      Radera

Skicka en kommentar

Kommentarsspam undanbedes (raderas alltid). Försök hålla en vänlig, saklig och god ton i kommentarsfältet. Tack!

Populära inlägg i den här bloggen

En smakebit på søndag: Disekvilibrium

Den här söndagen är det Astrid Terese med bokbloggen  Betraktninger ~ tanker om bøker   som förestår  En smakebit på søndag . Mari och Astrid Terese turas om varannan helg att stå som värdinnor för dessa smakbitar som vi hämtar från böckerna vi läser. På så vis blir det fina boktips varje söndag. Idag blir det förstklassig svensk fantastik som smakbit. Kommer närmare bestämt från den suveränt bra novellen Mama Sema i novellsamlingen  Disekvilibrium av Oskar Källner. Sju noveller ingår och boksläppet sker den 23 april. Sidan 10: "Mama Sema lät blicken glida över dem. Det var mest turister från stan. De var inte lika många som i fjol. Och de spenderade inte lika mycket pengar. En tillfällig ekonomisk regression kallade regeringen det. De skyllde på den galaktiska marknaden.     Hon fnös. Som om Nyumbani bara var ett oskyldigt offer för andra världars dåliga beslut. Som om det inte fanns tillräckligt med skrupelfria politiker här hemma.   ...

En smakebit på søndag: Allting växer

Den här söndagen är det Astrid Terese med bokbloggen  Betraktninger ~ tanker om bøker   som förestår  En smakebit på søndag . Mari och Astrid Terese turas om varannan helg att stå som värdinnor för dessa smakbitar som vi hämtar från böckerna vi läser. På så vis blir det fina boktips varje söndag. Hämtar idag smakbiten ur Allting växer   av Lyra Koli. Sidan 40 (Jossi i VR-rummet, som nu är mottagningsrummet vid vårdcentralen):   " – Sammanfattningsvis, sa han och slog ihop de fräkniga händerna, så verkar det som att du behöver lite tid för att ta tag i din hälsa, så jag sjukskriver dig som A1 tills vidare.    Jossi svalde och nickade. A1 var den psykiatriska motsvarigheten till B1 som innebar förkylningar och liknande. Men risken fanns alltid att man halkade ner till A2, och att ingenting hjälpte där heller så att man gled vidare utför och kanske till och med nådde A4 och förklarades tills vidare obotlig. Hon hade läst om några sådana fa...

En smakebit på søndag: Döden under ytan

Den här veckan är det bokbloggen  Flukten fra virkeligheten  som återigen håller i smakbitarna. Genom dessa små textcitat hämtade från böckerna vi läser blir det bra boktips varje söndag. Lagom till söndagsfrukost ute i befriande morgonsvalka (och bland ettriga stickmyggor... "inga rosor utan taggar") avslutades idag den psykologiska spänningsromanen  Döden under ytan  av Anne-Marie Schjetlein. Smakbiten kommer från sidan 12: "Midsommar låg fyra veckor bort. Utanför sjukhuskroppen blommade körsbärsträden och spred hopp om en lång skön sommar. Det var klämfredag efter Kristi himmelsfärdsdag och för hundrade gången önskade sig Andreas bättre arbetsvillkor. Inom vården rullade schemat på utan tanke på helgdagar.    Andreas tuggade färdigt innan han svarade på Jonas fråga om hur de skulle fira midsommar. Smaken av strömming och potatismos var salt och sträv på tungan, törsten skulle visa sig frampå eftermiddagen.    "Det blir nog ganska...