Civilisationskollaps och parallella universum

Jeevan (s. 191):

"Vi klagade över att den moderna världen var opersonlig, men det var en lögn, tänkte han nu. Den hade aldrig varit opersonlig. Det hade alltid funnits en gigantisk, bräcklig infrastruktur av människor som i det tysta arbetade runtomkring oss, och när folk slutar gå till jobbet stannar hela maskineriet av. Ingen levererar bensin till bensinstationerna och flygplatserna. Bilarna blir stående. Flygplanen kan inte lyfta. Lastbilarna kommer inte iväg. Livsmedlen når aldrig städerna. Mataffärerna stänger. Butikerna bommas igen för att snart plundras. Ingen kommer till jobbet på kraftverken och postkontoren. Ingen tar bort nedfallna träden från elledningarna. Jeevan stod vid fönstret när lyset slocknade."

Kirsten (s. 214):

"Men en av få saker som August inte visste om henne var att hon ibland, när hon satt med sin bildsamling, försökte föreställa sig själv i det där andra livet, skugglivet. Man går in i ett rum, trycker på en knapp och rummet fylls av ljus. Man lämnar sina sopor i påsar på trottoaren och det kommer en bil och fraktar dem till någon osynlig plats. Man ringer polisen om man är i fara. Det kommer varmt vatten ur kranen. Man lyfter en lur eller trycker på en knapp på en telefon och kan prata med vem som helst. All världens information finns på internet och internet finns överallt omkring en, det svävar i luften som pollen i sommarvinden. Det finns pengar, små papperslappar som kan bytas mot vad som helst"

Läser nu Station elva av Emily St John Mandel, så det är alltså ur den utdragen ovan är hämtade.

Genom den norska bokbloggen Betraktninger ~ tanker om bøker kan vi även denna söndag bjuda på och ta del av smakbitar ur böckerna vi läser eller har läst. Med detta utbyte kan vi ge och få bra boktips.

En smakebit på søndag 7/4