Fortsätt till huvudinnehåll

"En väktares bekännelser" av Elin Säfström

En väktares bekännelser av Elin Säfström. Förlag: Gilla Böcker. Antal sidor: 284. Utgivningsår: 2016. Läsålder: Från ca 12 år.


"Stockholm är fullproppat med tomtar, troll, vättar och älvor. De flesta människor ser dem inte – tack vare Tilda. Det är nämligen hennes ansvar att rådare och människor hålls ifrån varandra.

I vanliga fall delar Tilda jobbet som stans väktare med sin mormor, men eftersom hon är i Norrland på ett särskilt uppdrag, är allt upp till Tilda nu. Ett angrepp av jordvättar i skolans källare hade räckt gott, och när det börjar rapporteras i nyheterna om folk som försvinner är det verkligen för mycket för en femtonåring, med bara en skabbig gammal hund till hjälp (även om han kan lukta sig till magiska överträdelser). I skolan finns dessutom Hakim, killen med världens brunaste ögon. Om han bara inte var helt trollbunden av överjordiskt vackra Natta, som av någon outgrundlig anledning verkar vilja bli vän med Tilda.

Elin Säfström debuterar med en humoristisk ungdomsroman som på ett nyskapande sätt blandar samman nordisk folktro med urban fantasy till en nagelbitande spänningsroman full av magiska väsen."


Fantasifull, kreativ och välskriven debutroman som för mig som läsare gav absolut mersmak, och det finns redan mer att tillgå. Uppföljarna Visheten vaknar (2017) och Sömnernas sömn (2018) vill man nu sådär givet också läsa. Berättarglädjen i En väktares bekännelser går i varje fall inte att ta miste på, och jag drogs med lekande lätt.

Boken är en lättläst och charmig urban fantasy fylld med härlig mystik och udda äventyr. Den blandar på ett spännande vis gammal folktro med naturväsen, magi och modernt nutida ungdomsliv i Stockholmsmiljö.

Det blir humoristiskt underhållande av det lättsammare slaget (med ett allvar och svärta i botten), kapitlen är korta men innehållsrika och dialogerna roliga. Språket bidrar till att ge ett extra behagligt flyt i läsningen.

Hade stort nöje i att läsa denna ungdomsroman som jag faktiskt bara sådär rent spontant plockade åt mig från bibliotekshyllan, mycket tack vare andra bokbloggares positiva omdömen. Hade jag läst barn- och/eller ungdomsböcker om jag inte haft bokblogg? Nej, tror faktiskt inte det. Så, det är bara att konstatera, allt blir en aning bättre med bokblogg.


Kommentarer

  1. Kul att du också gillade! De andra två böckerna är lika bra 🙂 Och visst blir allt bättre med en bokblogg.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Kommentarsspam undanbedes (raderas alltid). Försök hålla en vänlig, saklig och god ton i kommentarsfältet. Tack!

Populära inlägg i den här bloggen

En smakebit på søndag: Disekvilibrium

Den här söndagen är det Astrid Terese med bokbloggen  Betraktninger ~ tanker om bøker   som förestår  En smakebit på søndag . Mari och Astrid Terese turas om varannan helg att stå som värdinnor för dessa smakbitar som vi hämtar från böckerna vi läser. På så vis blir det fina boktips varje söndag. Idag blir det förstklassig svensk fantastik som smakbit. Kommer närmare bestämt från den suveränt bra novellen Mama Sema i novellsamlingen  Disekvilibrium av Oskar Källner. Sju noveller ingår och boksläppet sker den 23 april. Sidan 10: "Mama Sema lät blicken glida över dem. Det var mest turister från stan. De var inte lika många som i fjol. Och de spenderade inte lika mycket pengar. En tillfällig ekonomisk regression kallade regeringen det. De skyllde på den galaktiska marknaden.     Hon fnös. Som om Nyumbani bara var ett oskyldigt offer för andra världars dåliga beslut. Som om det inte fanns tillräckligt med skrupelfria politiker här hemma.   ...

En smakebit på søndag: Allting växer

Den här söndagen är det Astrid Terese med bokbloggen  Betraktninger ~ tanker om bøker   som förestår  En smakebit på søndag . Mari och Astrid Terese turas om varannan helg att stå som värdinnor för dessa smakbitar som vi hämtar från böckerna vi läser. På så vis blir det fina boktips varje söndag. Hämtar idag smakbiten ur Allting växer   av Lyra Koli. Sidan 40 (Jossi i VR-rummet, som nu är mottagningsrummet vid vårdcentralen):   " – Sammanfattningsvis, sa han och slog ihop de fräkniga händerna, så verkar det som att du behöver lite tid för att ta tag i din hälsa, så jag sjukskriver dig som A1 tills vidare.    Jossi svalde och nickade. A1 var den psykiatriska motsvarigheten till B1 som innebar förkylningar och liknande. Men risken fanns alltid att man halkade ner till A2, och att ingenting hjälpte där heller så att man gled vidare utför och kanske till och med nådde A4 och förklarades tills vidare obotlig. Hon hade läst om några sådana fa...

En smakebit på søndag: Döden under ytan

Den här veckan är det bokbloggen  Flukten fra virkeligheten  som återigen håller i smakbitarna. Genom dessa små textcitat hämtade från böckerna vi läser blir det bra boktips varje söndag. Lagom till söndagsfrukost ute i befriande morgonsvalka (och bland ettriga stickmyggor... "inga rosor utan taggar") avslutades idag den psykologiska spänningsromanen  Döden under ytan  av Anne-Marie Schjetlein. Smakbiten kommer från sidan 12: "Midsommar låg fyra veckor bort. Utanför sjukhuskroppen blommade körsbärsträden och spred hopp om en lång skön sommar. Det var klämfredag efter Kristi himmelsfärdsdag och för hundrade gången önskade sig Andreas bättre arbetsvillkor. Inom vården rullade schemat på utan tanke på helgdagar.    Andreas tuggade färdigt innan han svarade på Jonas fråga om hur de skulle fira midsommar. Smaken av strömming och potatismos var salt och sträv på tungan, törsten skulle visa sig frampå eftermiddagen.    "Det blir nog ganska...