"En väktares bekännelser" av Elin Säfström

En väktares bekännelser av Elin Säfström. Förlag: Gilla Böcker. Antal sidor: 284. Utgivningsår: 2016. Läsålder: Från ca 12 år.

"Stockholm är fullproppat med tomtar, troll, vättar och älvor. De flesta människor ser dem inte – tack vare Tilda. Det är nämligen hennes ansvar att rådare och människor hålls ifrån varandra.

I vanliga fall delar Tilda jobbet som stans väktare med sin mormor, men eftersom hon är i Norrland på ett särskilt uppdrag, är allt upp till Tilda nu. Ett angrepp av jordvättar i skolans källare hade räckt gott, och när det börjar rapporteras i nyheterna om folk som försvinner är det verkligen för mycket för en femtonåring, med bara en skabbig gammal hund till hjälp (även om han kan lukta sig till magiska överträdelser). I skolan finns dessutom Hakim, killen med världens brunaste ögon. Om han bara inte var helt trollbunden av överjordiskt vackra Natta, som av någon outgrundlig anledning verkar vilja bli vän med Tilda.

Elin Säfström debuterar med en humoristisk ungdomsroman som på ett nyskapande sätt blandar samman nordisk folktro med urban fantasy till en nagelbitande spänningsroman full av magiska väsen."

Fantasifull, kreativ och välskriven debutroman som för mig som läsare gav absolut mersmak, och det finns redan mer att tillgå. Uppföljarna Visheten vaknar (2017) och Sömnernas sömn (2018) vill man nu sådär givet också läsa. Berättarglädjen i En väktares bekännelser går i varje fall inte att ta miste på, och jag drogs med lekande lätt.

Boken är en lättläst och charmig urban fantasy fylld med härlig mystik och udda äventyr. Den blandar på ett spännande vis gammal folktro med naturväsen, magi och modernt nutida ungdomsliv i Stockholmsmiljö.

Det blir humoristiskt underhållande av det lättsammare slaget (med ett allvar och svärta i botten), kapitlen är korta men innehållsrika och dialogerna roliga. Språket bidrar till att ge ett extra behagligt flyt i läsningen.

Hade stort nöje i att läsa denna ungdomsroman som jag faktiskt bara sådär rent spontant plockade åt mig från bibliotekshyllan, mycket tack vare andra bokbloggares positiva omdömen. Hade jag läst barn- och/eller ungdomsböcker om jag inte haft bokblogg? Nej, tror faktiskt inte det. Så, det är bara att konstatera, allt blir en aning bättre med bokblogg.