söndag 7 november 2021

"Dödens vingslag" av Anne-Marie Schjetlein

Dödens vingslag av Anne-Marie Schjetlein. Förlag: Bokfabriken. Antal sidor: 317. Utgivningsår: 2021.

Recensionsexemplar.


"Ett lik hittas inmurat i en källare på en gata i Halmstads centrum. Skelettet visar sig vara gammalt och det spekuleras i den gamla myten om en hemlig gång till slottet, via vilken Kristian den fjärdes älskarinna kunde komma till honom. Likets pek- och långfinger är bundet till att ligga i kors.

Andreas och Stina kämpar på i vardagen med fem barn och karriärer. Stina får genom jobbet nya vänner och Andreas upplever att hon inte är lika närvarande i familjen längre. På jobbet blir han irriterad när landshövdingen tränger sig före i vårdkön genom att bjuda in Andreas och Stina till en fest på slottet, årets händelse i det offentliga Halmstad. Stina är överlycklig. Hon är intresserad av historia och på festen går hon på upptäcktsfärd och ser en kvinna som fallit. Hon rusar fram och får ännu en chock. Kvinnan är död, och hennes fingrar är bundna till att ligga i kors.

Även på andra sätt verkar historien upprepa sig. Vem kopierar mordet, och varför?"


Bra avslutning (del 6) på en bra bokserie psykologiska thrillers (den som gillar relationsromaner kan säkert också tycka om serien).

Den här sista delen uppfattar jag mer som en relationsroman än just spänningsroman, den mer effektiva spänningen kommer sent, fast då med full kraft. Historiens avslutande kapitel var väl lite väl rosafluffigt, men alltid trivsamt med ett lyckligt slut, oavsett.

Sympatiska Andreas och hans Stina har varit ett trevligt par att följa, karaktärsutvecklingen är mycket bra och inkännande. Stina får anledning att återknyta till sin uppväxt och förstå vad som egentligen hände då. Andreas råkar i sin tur ut för ett dilemma i sitt yrke. Tillsammans stöttar de varandra fint fortfarande. Mycket familjevardag, utmattande arbetsliv, trötta hemmakvällar, klädinköp, frisyrer (då Stina är frisör), måltider, restaurangbesök, sådant. Underligt med den inhyses tjänstekvinnan, men det kanske kan vara så idag i vissa familjer, en slags RUT-bidragspiga för att "livspusslet" ska gå ihop? Kanske är det realistiskt? Är inte så väl insatt. Bra att handlingen uppmärksammar (utan pekpinnar!) riskerna med sociala medier, hur t.ex. ett alltför öppet konto med personliga uppgifter in i minsta detalj kan innebära en risk. Uppskattar när romaner belyser sådant, även om jag iofs tror att de flesta blivit mer medvetna och försiktiga just i det fallet.

Miljöbeskrivningar för Halmstad, där handlingen utspelar sig, känns idylliska och lätta att leva sig in i. Gäller även interiörer som väcker intresse.

Intrigen byggs upp genom att de korta kapitlen växlar perspektiv mellan Andreas, Stina, och i den här boken karaktären Karl (ett förflutet fram till nutid). Spännande med den historiska vinklingen i dramat, man blir nyfiken på verklighetsbakgrunden till den hemliga gången till slottet. Det får man bestämt ta reda på! Mordgåtan (morden är i pluralis) i sig är väl konstruerad och allt får sin förklaring utan lösa trådar.

Känns det lite vemodigt att bokserien är slut nu? Misströsta då inte, efterordet lämnar en viss reservation för att en punkt kan bli ett kommatecken. Så vi får väl se!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Ett särskilt tack till de som tar sig tid för att lämna en kommentar. Kommentarsspam undanbedes (raderas alltid).