Julens monster av Andreas Palmaer (text), Peter Bergting (illustrationer). Alfabeta Bokförlag. Antal sidor: 112 (2019) och 124 (2020). Utgivningsår: 2019 och 2020 (nyutgiven upplaga är kompletterad med två nya kapitel).
Läsålder: 9-12 år.
"Förr i tiden hälsade inga fryntliga tomtar på under julen. Istället kunde det komma monster på besök. Hade man otur fick man möta Krampus, som inte bar några presenter på ryggen utan en korg till brädden fylld med skrikande barn. I Julens monster får vi träffa många av de läskiga varelser som man en gång trodde fanns på riktigt."
"Andreas Palmaer är journalist och författare med en lång rad böcker bakom sig, bland andra Vampyrboken och Vandraren utan ansikte."
"Peter Bergting är en prisbelönt författare och illustratör av rollspel och böcker inom fantasygenren. På Alfabeta har han illustrerat ett stort antal böcker."
Fin kulturhistorisk bok för läsålder 9-12 år. Otroligt proffsigt illustrerad och snygg layout av text och bild, där varje "monsterberättelse" har en lättsamt informativ faktasida som avslutning. Möt och lär känna julens ruskiga mytologiska varelser som man trodde på förr, runtom i världen:
Père Fouettard (Frankrike)
De dödas julfest (Sverige)
De dödas julhälsning (Sverige)
Hans Trapp (Tyskland och Frankrike)
Fru Perchta (Österrike)
Kallikantzaros (Grekland)
En blodig Lucia; Lussi (Sverige); Lussegubben (Norden); Blodiga Lucia (Tyskland och Österrike)
Krampus (Österrike och Tyskland)
Nattfolket (Tyskland och delar av Östeuropa)
Gryla och Julkatten (Island)
Olentzero (Spanien)
Baba Jaga och Ded Moroz (Ryssland)
Onda tomtar; Stalo (Lappland); Julbocken (Sverige, Norge och Tyskland); Rupert Knekt (Tyskland)
Namahage (Japan)
Nian (Kina)
Alla kommer de till liv igen genom den här boken och kanske är de ännu fler än ovanstående i den nya kompletterade upplagan?
I mitt tycke den perfekta julklappen till barn som gillar det lite mer ruskiga, vilket ju också ofta hör till det som upplevs extra spännande. Sånt som ger kalla kårar och kittlar fantasin kan vara riktigt fängslande.
Gamla folksagor, sägner och myter fascinerar både liten och stor förstås. Bland de mindre kända varelser jag lärt känna senare hör Stalo. Dit hör även Baba Yaga, tidigare nämnd i ett blogginlägg där jag återberättar sagan om den kloka Vasalisa. Grýla och Yule Cat var heller inte helt okända för mig.☺
Kommentarer
Skicka en kommentar
Kommentarsspam undanbedes (raderas alltid). Försök hålla en vänlig, saklig och god ton i kommentarsfältet. Tack!