"Fallet från Eden", E.P. Uggla

Fallet från Eden, E.P. Uggla. Förlag: Bonnier Carlsen. Antal sidor: 220. Utgivningsdag: 2023-01-03.

Recensionsexemplar.

 

"Fallet från Eden är andra delen i E. P. Ugglas gastkramande dystopi om världen efter en dödlig pandemi.

Livet bland eliten i Eden är över för Ava. Hon har flyttats ner till Getsemane. Där kallas hon för ”En fallen ängel”, och det är inte en komplimang. Om tillvaron i Eden handlade om intelligens, är allt i Getsemane fokuserat på träning och fysisk aktivitet.

Ava tvingas anpassa sig samtidigt som hon försöker hitta och befria vännerna Yasmin och Kenji, som bestraffats hårdare än hon.

Men snart inser hon att allt de lär sig i Getsemane syftar till en enda uppgift: Att gå ut i det som finns kvar av den verkliga världen och döda andra människor, med det egna livet som insats."

I uppföljaren till Felet med Eden fortsätter berättelsen om Eden. Ava har hamnat i ett nytt sorts "samhällssystem" och helhetsbilden börjar klarna lite mer, men givetvis inte fullständigt, för ännu en uppföljare är att vänta, cliffhangers finns inför vad som väntar. Böckerna lanseras som "En Hungerspelen för 2020-talet", nu har jag visserligen inte läst Hungerspelen, men får däremot associationer till The Maze Runner eller Metro-serien, även om Ugglas variant också är något alldeles helt eget och långt ifrån någon slags kopia av något annat.

Precis som föregångaren finns här bra karaktärsbeskrivningar och en trovärdighet kring karaktärsutveckling (även om jag fortfarande tycker författaren stigmatiserar hörselskadade via den genomvidriga karaktären Björken), inlevelsefulla miljöbeskrivningar och ett riktigt spännande världsbygge! Inte för att jag är i rätt ålder att bedöma språket, men tror att det är väl anpassat för yngre (ungdomar, unga vuxna) och paralleller till viktiga ämnen i vår samtid ges ett fiktivt fokus. Finns fler bottnar, perspektiv och tolkningar, beroende på om man vill bli uppmärksam på dem eller inte. Något av fantastikens stora fördelar.

Särskilt fängslande läsning blev det med Avas äventyr utanför Eden, den episoden sträcklästes i varje fall i en sittning. Vill inte avslöja för mycket av handlingen i övrigt, eftersom det kan påverka överraskningsmomenten som bör få vara så intakta för er som möjligt.

Så ja, på det stora hela var det en riktigt spännande läsupplevelse också denna gång, även om den här boken tog längre tid för mig att läsa än den första. Men just detta beror nog i hög grad på omvärlden och mig själv, oro stör läsron en aning... vilket förstås är synd, för läsning dämpar även oro. Svårt dilemma.