"Så som jag tolkade situationen då, räknade jag alltså med att den enda befolkningen på ön var de båda vivisektioniseterna och deras bestialiserade offer."
Veckans mening kommer alltså från Doktor Moreaus ö (1896) av H.G. Wells. I svensk översättning 1944 och 1976, och det är just den sistnämnda översättningen jag läser denna påskafton. Bokförlaget Hegas (som ger ut lättlästa böcker för barn) har nyligen haft boksläpp för ett antal Wells-klassiker (där Doktor Moreaus ö ingår). Så för läsålder 12-15 år lär det där finnas en slags förenklat återberättad, förkortad och illustrerad variant av romanen. Men åter till originalet...
Den klassiska skräck- och science fiction-romanen handlar om Edward Prendick, en man som räddats efter ett skeppsbrott och därefter hamnar på en ö, en okänd ö där den galne forskaren doktor Moreau finns. Denne skapar märkliga hybrider mellan människa och djur medelst vivisektion från helvetet, typ känslomässigt rubbat likt Mengeles experiment.
Och precis som Wells Världarnas krig flera gånger har filmatiserats, så har det även gjorts film baserad på Doktor Moreaus ö ett antal gånger (1996, 1977 och 1932):
Romanens filosofiska teman: moraliskt ansvar, inkräktande på naturen, mänsklig identitet, grymhet, smärta och lidande.
Som en värsta mardröm...
Varje lördag presenterar bloggen Mina skrivna ord "Veckans mening". Avsikten är att lyfta fram en mening som fått oss att stanna upp och tänka till (humoristisk, allvarlig eller vadsomhelst). Deltagande meningar kan du denna gång finna här.
Låter läbbigt. Och jag tror att det finns fler på ön än de två vivisektionisterna... (Visst har du ett "e" för mycket i det ordet?)
SvaraRaderaNope, står så bokstavsgrant, iofs en del småfel med orden övrigt här och där i boken så visst kan det vara så. Har inte kollat upp stavningen, kollat upp så mycket annat. ;)
RaderaDå skyller vi på översättaren!
Radera