"Världarnas krig" av H.G. Wells

Världarnas krig av H.G. Wells. Översättare: Gertrud Hallvig. Efterord: Kristoffer Leandoer. Albert Bonniers Förlag. Läste boken som bibliotekslån (inbunden). (Pocketutgåva Trut Publishing finns bl.a. på bokus)

"Detta är romanen som alltsammans började med. Detta är romanen som miljontals författare, serietecknare, filmmakare och spelkonstruktörer indirekt har att tacka för sin försörjning. Detta är romanen som alla gröna marsmänniskor, rymdinvasioner och strålpistoler härstammar från. Detta är originalet till E.T., UFO:s och Stjärnornas krig. Frågan är om något skönlitterärt verk någonsin haft så stor inverkan på så många människors fantasi som just Världarnas krig.

Världarnas krig har samma betydelse för science fiction som Sagan om ringen för fantasy. Man kan hävda att det fanns framtidsskildringar före den - men få lär förneka att science fiction som en litterär genre föddes i och med att H.G.Wells publicerade sin raka, rapportlika och andlöst spännande skildring av hur Storbritannien invaderas av fientligt sinnade marsianer och nästan går under på kuppen. Under de 107 år som gått sedan Wells chockade världen första gången har framtiden hunnit förändras många gånger, men denna romans inflytande går fortfarande att spåra i nästan varje sf-roman, sf-film eller dataspel som ser dagens ljus. Allt det vi från barnsben lärt oss att förknippa med rymdvarelser, från strålvapen till deras gröna hudfärg, kommer från den här romanen! Wells var helt enkelt den förste skönlitteräre författare som på fullt allvar hävdade att människan inte var ensam i rymden, och drog de värsta tänkbara konsekvenserna av sin hypotes.

Världarnas krig har orsakat sensation regelbundet allt sedan sin första publicering 1898. Orson Welles skrämde upp hela USA med sin oannonserade radiodramatisering år 1938, då amerikaner på fullt allvar trodde att världsrymden anföll. Hollywoods filmatisering år 1953 startade 50-talets våg av mer eller mindre lyckade sf-filmer, som mer eller mindre nödtorftigt maskerade den amerikanska synen på kalla kriget och den gryende rymdkapplöpningen. Och nu är det dags igen: när Steven Spielbergs nyfilmatisering av Världarnas krig, med Tom Cruise i huvudrollen, får sin världspremiär i juni, lär återigen oroliga blickar riktas mot natthimlen runt hela jordklotet ..."

Världarnas krig av H.G. Wells, denna stilbildande klassiska science fiction-roman, inleds med följande citat:

"Vem skall väl dväljas på dessa världar om de är bebodda... Är vi eller de herrar över världen?... Och hur är allt inrättat för människan?"

- Kepler ur Svårmodets anatomi

I bokens efterord skriver Kristoffer Leandoer, att om den fantastiska litteraturen har sin egen Odysséen i Sagan om ringen, menas Iliaden ha den i Världarnas krig. En hel genre (all modern science fiction) anses ha sitt upphov i denna roman.

Klart en äkta bladvändare, storartad och fantastisk.

Precis som i Tolkiens Sagan om ringen inbegriper även denna krigsskildring ett före och efter stormen. I det sömniga samhället går inledningsvis allt sin gilla gång, i sitt självbelåtna välbefinnande lever den privilegierade delen av befolkningen sina liv, utan den minsta insikt eller beredskap inför den totalt katastrofala förödelse som plötsligt bara händer. Den som inte varit prövad har lätt för att vara präktig, men högmod går före fall, även här. Intet ont anande ställs mänskligheten inför ett hot som leder till överrumplande snabb och total ödeläggelse, i Världarnas krig handlar det om en invasion från Mars. De militära konsekvenserna av detta skildras utifrån tiden då boken skrevs naturligtvis, men den mentala biten i det hela, själva psykologin, är förstås tidlös. Kan vi inte finna eller ge varandra minsta tro om hopp så finns heller ingen framtid.

När katastrofen blir uppenbar kommer reaktionerna (jämför gärna med Albert Camus Pesten). Efter chockfasen tar överlevnadsinstinkten vid, med allt vad det innebär av människans både bra och dåliga sidor. Det civiliserade och organiserade samhällets putsade yta bryts sönder, samhällskollapsen är ett faktum. Hur skulle en intelligent livsform (överlägsen tekniskt och intellektuellt) se på människan? Såsom människan ser myran? Såsom människor helt kyligt distanserat, och ofta obemärkt, avhumaniserar andra som de anser mindre värda?

Boken har även filmatiserats ett antal gånger; 1953, 2005 och nu senast som tv-serie 2019.

Det här är en roman man kan läsa på många sätt, men såklart behöver man inte läsa in varken det ena eller andra utan bara hänga med i den spännande och fantasifulla händelseutvecklingen, ett storslaget science fiction-äventyr.