"Järnrosen" av Oskar Källner (illustratör: Karl Johnsson)

Järnrosen av Oskar Källner och illustratör Karl Johnsson. Förlag: Rabén & Sjögren. Köplänkar: Bokus | Adlibris | Akademibokhandeln. Läste boken som recensionsexemplar (inbunden). ISBN: 9789129719895

"Imperiets arvingar 2: Järnrosen

Alice och Elias färdas genom galaxen tillsammans med besättningen på rymdskeppet Stillheten. De jagar efter skeppet där deras mamma hålls fången. Målet för resan är rymdstationen Järnrosen.

Väl framme lyckas de hitta och identifiera fiendeskeppet. Problemet är bara att det är fullt med kraokrigare. En räddningsaktion planeras och Elias och Alice är i full färd med att sätta den till verket, när allting plötsligt tar en oväntad vändning.

Järnrosen är den andra delen i sci-fi-serien Imperiets arvingar, som tar sin början där Bortförda slutar. Ett rymdepos som rymmer både färgsprakande underverk och dunkla mysterier, fartfyllda äventyr och skrämmande möten med det okända. Berättelsen om Alices och Elias resa ut i rymden är kort och gott storslagen.

Kapitlen är korta och lättlästa med mycket dialog, och boken är fylld av häftiga fyrfärgsillustrationer."

Äventyret som påbörjades i Bortförda fortsätter med Järnrosen, andra delen i den påbörjade science fiction-serien Imperiets arvingar (en bokserie för läsålder 9-12 år).

Syskonen Alice och Elias befinner sig nu på rymdskeppet Stillheten bland deras nya märkliga bekantskaper. I den här andra delen lär de känna varelserna Kapa och Farei som finns ombord på skeppet. Brock, Syndra, Kapa, Farei (samt Arisa), alla har de sina speciella förmågor och särskilda uppgifter. Alice och Elias kommer även de visa sig spela en viktig roll framöver i den planerade räddningsaktionen, som inte alls går som det är tänkt. Mycket farofylld dramatik och kamp mot mörka krafter utlovas.

I Järnrosen har vi helt förflyttat oss från jorden och människorna. En helt ny värld öppnar sig för Elias och hans syster Alice, vilka dessutom får reda på sådant som rör dem själva de aldrig kunnat ana.

På samma sätt som för Bortförda är det hela underhållande, välskrivet, händelserikt och fartfyllt, från början till slut. Slutet lämnar öppet för att bara vilja plocka upp nästa del, som jag vet kommer att släppas redan i höst. Och ja, de fantastiska illustrationerna av Karl Johansson är fortfarande halva upplevelsen. Ett planerat upplägg med tio böcker finns för Imperiets arvingar, en bokserie som lätt lär bli beroendeframkallande framöver, kan tänka mig på ett liknande "uppslukande" vis som för Harry Potter. Säger väl en hel del?