Fortsätt till huvudinnehåll

En smakebit på søndag: Fallet

På söndagarna har vi möjligheten att dela med oss av vad vi läser (eller har läst) genom kortare citerade utdrag ur böckerna, som en sorts boktips. Länkar brukar växelvis samlas hos bokbloggarna Flukten fra virkeligheten och Betraktninger.


Två smakbitar hämtas från Fallet, Albert Camus.

Sidan 40:


  "Jag  erkände bara överlägsna egenskaper hos mig själv, vilket förklarar min välvilja och min själsro. När jag ägnade mig åt någon medmänniska var det ren och skär nedlåtenhet, i all frihet, och hela förtjänsten blev min: jag steg en grad i den kärlek som jag hyste till mig själv.
   Dessa uppenbara sanningar fick jag syn på, tillsammans med några andra, under tiden efter den där kvällen som jag berättade om. Inte genast, nej, och inte heller särskilt tydligt. Först måste jag få tillbaka mitt minne. Gradvis började jag se klarare, jag lärde mig en del av det jag visste. Dittills hade jag alltid varit hjälpt av en förbluffande förmåga att glömma. Jag glömde allt, först och främst mina egna föresatser. I grund och botten fanns det inget som betydde något. Krig, självmord, kärlek, fattigdom, jag uppmärksammade det naturligtvis när omständigheterna tvingade mig, men då på ett belevat och ytligt sätt. Ibland låtsades jag engagera mig för något som låg helt utanför mitt mest alldagliga liv. Men i grund och botten tog jag inte del i det, utom naturligtvis när min egen frihet var hotad. Hur ska jag uttrycka det? Det halkade av mig. Ja, allt halkade av mig."

Sidan 44:

"Sanningen är  att varje intelligent människa, det vet ni mycket väl, drömmer om att vara en gangster och om att härska över samhället med renodlat våld. Eftersom det inte är fullt så enkelt som man kan tro när man läser romaner som specialiserar sig på brott ger man sig i allmänhet in i politiken i stället och söker sig direkt till det grymmaste partiet. Vad gör det om man förödmjukar sin begåvning om man därmed lyckas dominera alla människor? Inte sant? Jag upptäckte att jag hyste ljuva förtryckardrömmar inom mig."


Jean-Baptiste Clamence – vad väcker den karaktären för reaktioner och tankar hos er?


Kommentarer

  1. Jag har bara läst Pesten av honom och den är något så ovanligt som en bok, läst i gymnasiet för en uppgift, som jag verkligen gillade. Funderade lite på om jag skulle läsa om den nu, men jag har nog generellt bestämt mig för att här små ljusglimtarna av fantastiska böcker, lästa för 40 år sedan, ska få förbli ljusglimtar.

    SvaraRadera
  2. Blev omedelbart avogt inställd till den karaktären! Har läst annat av honom, även på franska.

    SvaraRadera
  3. nyfiken på denna, tack för smakbiten.

    SvaraRadera
  4. Tack för smakbiten det är nog inget för mig.

    SvaraRadera
  5. Jeg har ikke lest Camus, men jeg har absolutt Pesten på leselisten. Det føles som en nødvendighet å lese den, nå når verden er som den er.
    Ha en riktig fin søndag!

    SvaraRadera
  6. Vi läste Främlingen på gymnasiet (på franska) och jag blev nog lite Camus-utmattad då - men har tänkt att jag borde plocka upp honom igen. Tack för påminnelsen!

    SvaraRadera
  7. Jag borde verkligen ta mig an Camus, böckerna står i hyllan. Tack för smakebiten!

    SvaraRadera
  8. Det var en obehaglig människa. Tack för smakbiten!

    SvaraRadera
  9. Mkt bra bok, mkt intressant karaktär. Recenserade för några år sedan och skrev då "Ty, det riktigt utmanade med läsningen av denna bok är att inte distansera sig från Clamence, utan att våga se hur allmänmänskliga en del av hans tankar och känslor är. Vi bär alla drag av Clamence inom oss, tack och lov är dock sällan dessa egenskaper våra enda. Men, de styr oss i högre grad om vi inte vågar konfrontera dem."

    SvaraRadera
  10. Jeg liker bøkene til Camus. Han graver dypt i karakterenes tankesett og det er fascinerende. Ofte er karakterene "litt på siden", men likevel så gjenkjennelige.
    Vi trenger forfattere som Camus.

    SvaraRadera
  11. Jag har läst både Främlingen och Pesten och tyckt om dem. Särskilt sympatisk är inte denna man, men kanske ändå fascinerande. Tack för smakbit

    SvaraRadera
  12. Jag har en kollega som pratar så mycket om Camus så nu måste jag snart ta tag i honom. Tack för smakbiten!

    SvaraRadera
  13. Takk for smakebiten! Jeg har lenge tenkt å lese Camus :)

    SvaraRadera
  14. Tack för smakbiten. Okänd bok för mig.

    SvaraRadera
  15. Tänker på Pesten när jag ser författarnamnet men har inte läst något av Camus. Kanske borde det? Tack för smakbiten!

    SvaraRadera
  16. jag köpte Pesten i ny upplaga men jag har inte läst den än. Främlingen har jag läst i olika omgångar och tycker att den är lika hemsk varje gång. tack för smakebiten!

    SvaraRadera
  17. Jag har bara läst Främlingen av honom, men flera gånger inklusive på franska.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Kommentarsspam undanbedes (raderas alltid). Försök hålla en vänlig, saklig och god ton i kommentarsfältet. Tack!

Populära inlägg i den här bloggen

En smakebit på søndag: Disekvilibrium

Den här söndagen är det Astrid Terese med bokbloggen  Betraktninger ~ tanker om bøker   som förestår  En smakebit på søndag . Mari och Astrid Terese turas om varannan helg att stå som värdinnor för dessa smakbitar som vi hämtar från böckerna vi läser. På så vis blir det fina boktips varje söndag. Idag blir det förstklassig svensk fantastik som smakbit. Kommer närmare bestämt från den suveränt bra novellen Mama Sema i novellsamlingen  Disekvilibrium av Oskar Källner. Sju noveller ingår och boksläppet sker den 23 april. Sidan 10: "Mama Sema lät blicken glida över dem. Det var mest turister från stan. De var inte lika många som i fjol. Och de spenderade inte lika mycket pengar. En tillfällig ekonomisk regression kallade regeringen det. De skyllde på den galaktiska marknaden.     Hon fnös. Som om Nyumbani bara var ett oskyldigt offer för andra världars dåliga beslut. Som om det inte fanns tillräckligt med skrupelfria politiker här hemma.   ...

En smakebit på søndag: Allting växer

Den här söndagen är det Astrid Terese med bokbloggen  Betraktninger ~ tanker om bøker   som förestår  En smakebit på søndag . Mari och Astrid Terese turas om varannan helg att stå som värdinnor för dessa smakbitar som vi hämtar från böckerna vi läser. På så vis blir det fina boktips varje söndag. Hämtar idag smakbiten ur Allting växer   av Lyra Koli. Sidan 40 (Jossi i VR-rummet, som nu är mottagningsrummet vid vårdcentralen):   " – Sammanfattningsvis, sa han och slog ihop de fräkniga händerna, så verkar det som att du behöver lite tid för att ta tag i din hälsa, så jag sjukskriver dig som A1 tills vidare.    Jossi svalde och nickade. A1 var den psykiatriska motsvarigheten till B1 som innebar förkylningar och liknande. Men risken fanns alltid att man halkade ner till A2, och att ingenting hjälpte där heller så att man gled vidare utför och kanske till och med nådde A4 och förklarades tills vidare obotlig. Hon hade läst om några sådana fa...

En smakebit på søndag: Döden under ytan

Den här veckan är det bokbloggen  Flukten fra virkeligheten  som återigen håller i smakbitarna. Genom dessa små textcitat hämtade från böckerna vi läser blir det bra boktips varje söndag. Lagom till söndagsfrukost ute i befriande morgonsvalka (och bland ettriga stickmyggor... "inga rosor utan taggar") avslutades idag den psykologiska spänningsromanen  Döden under ytan  av Anne-Marie Schjetlein. Smakbiten kommer från sidan 12: "Midsommar låg fyra veckor bort. Utanför sjukhuskroppen blommade körsbärsträden och spred hopp om en lång skön sommar. Det var klämfredag efter Kristi himmelsfärdsdag och för hundrade gången önskade sig Andreas bättre arbetsvillkor. Inom vården rullade schemat på utan tanke på helgdagar.    Andreas tuggade färdigt innan han svarade på Jonas fråga om hur de skulle fira midsommar. Smaken av strömming och potatismos var salt och sträv på tungan, törsten skulle visa sig frampå eftermiddagen.    "Det blir nog ganska...