En smakebit på søndag: Requiem på Dimön

Dags för en smakbit igen!

Sidan 108-109; Requiem på Dimön av Mariette Lindstein:

"När jag tar bilen till färjan som ska ta mig över till Dimön på fredagen har jag återfått mitt lugn. Det är tyst igen i mitt huvud. Hjärnspökena är borta. Det är själens tystnad. En själ som inser att den redan ha överlevt alla tänkbara fasor. Jag bestämmer mig för att det bara kommer att bli en kort resa över sundet och ett par dagar på herrgården. Det finns ingenting där som kan skrämma mig längre. Men ändå. Ändå.
   Jag parkerar bilen och går ut till fördäcket på färjan. Det står bara ett par människor här ute och ingen jag känner. Framför mig ligger det vidsträckta havet. Dyningarna höjer och sänker sig som silverglänsande sköldar. Vi är omgivna av en kall, ljusgrå gryning. Hösten är här på allvar. Det blir ljust senare på morgnarna och snabbt mörkt på kvällarna. Synen framför mig är mäktig, vatten så långt ögat kan se. Väldigheten frambärs av tomheten. Måsar seglar över oss, planlöst och klagande. Det sjunger i färjans hull. I det här ögonblicket känner jag mig fullständigt levande.
   Jag låter tankarna vandra tills de fastnar på Elyssa. Hon var förkrossad när jag lämnade kliniken.
   ”Du kommer väl tillbaka, Franz?” frågade hon."

Romanen är en fristående uppföljare till serien ViaTerra. Requiem på Dimön släpps först den 24 mars, d.v.s. på tisdag kommande vecka.

Beskrivning och lite annat kring boken skrev jag om i ett tidigare blogginlägg här. Det är väl kanske möjligt att den där filminspelningen som skulle starta i år (för planerad tv-serie i tre säsonger) är lagd på is nu? Mycket som sker, mycket som känns osäkert, denna gång för alla.

Andras smakbitar finns här