"Ingen människa är en ö, hel och fullständig i sig själv; varje människa är ett stycke av fastlandet, en del av det hela. Om en jordklump sköljs bort av havet, blir Europa i samma mån mindre, liksom en udde i havet också skulle bli, liksom dina eller dina vänners ägor; varje människas död förminskar mig, ty jag är en del av mänskligheten. Sänd därför aldrig bud för att få veta för vem klockan klämtar; den klämtar för dig."
Ur Devotions upon Emergent Occasions (1623), Meditation XVII, John Donne
Den här söndagen är det Astrid Terese med bokbloggen Betraktninger ~ tanker om bøker som förestår En smakebit på søndag. Mari och Astrid Terese turas om varannan helg att stå som värdinnor för dessa smakbitar som vi hämtar från böckerna vi läser. På så vis blir det fina boktips varje söndag.
Hämtar idag smakbit från Döden och livet efter detta: En kronologisk resa från kremering till kvantuppståndelse av Clifford A. Pickover. 1969; "On Death and Dying", sidan 183:
"Hennes tidiga intresse för döden och döende tog form när hon besökte koncentrationsläger från andra världskriget. I Majdanek, ett polskt förintelseläger, fick hon syn på fjärilar som fångarna ristat in i väggarna innan de dog:
Det började i Majdanek [...] där jag försökte se hur barn hade gått in i gaskamrarna efter att ha förlorat sina familjer, hem och skolor. [...] Väggarna i lägret var fulla med bilder av fjärilar som dessa barn hade ritat. Det var obegripligt för mig. Tusentals barn på väg in i gaskamrarna och det är detta budskap de lämnar efter sig – en fjäril.
År 1962 bjöd hon in en tonårsflicka som var döende i leukemi till en av sina föreläsningar, och detta gjorde ett djupt intryck på henne och hennes studenter. Medicinstudenterna i publiken frågade om flickans blodtester och andra medicinska spörsmål. Flickan sa till dem att de var galna. Varför ställde de inga frågor om hur det kändes att aldrig kunna drömma om att gå på skolbalen eller över huvud taget bli vuxen? Varför berättade läkare aldrig sanningen för henne? I slutet av föreläsningen grät studenterna. Elisabeth Kübler-Ross nickade och sa till dem att de nu visste hur man känner medlidande.
I sin bok On Death and Dying (1969) framförde Kübler-Ross hypotesen att döende patienter ofta genomgår fem stadier av sorg: förnekelse, ilska, köpslående, depression och slutligen acceptans."
Säkert passande läsning till Allhelgona.
SvaraRaderaInte så upplyftande läsning, verkar det.
SvaraRaderalåter mycket intressant. särskilt det där med kvantuppståndelsen. tack för smakebiten!
SvaraRaderaDen verkar riktigt intressant! Döden har alltid fascinerat människan. Tack för smakbiten.
SvaraRaderaDöden är alltid närvarande någonstans i mig. Jag är ovanlig har jag förstått, eftersom den tanken alltid finns inom mig, inte som något otäckt och skrämmande, men väldigt realistiskt. Ingen jag pratat med har haft liknande tankar. Så denna bok vore förmodligen intressant, tyvärr finns den inte på mitt bibliotek, kanske ska jag prova med fjärrlån. Tack för smakbit, trevlig söndag
SvaraRaderaTack för smakebiten! Blir nyfiken på boken.
SvaraRaderaTack för smakbiten!
SvaraRaderaÅh, jag älskar den där Donne-dikten! Och boken låter väldigt intressant, den skulle jag vilja läsa.
SvaraRaderaIntressant, tack!
SvaraRaderaLåter som stark läsning. Kan nog vara intressant. Tack för smakbiten!
SvaraRaderavackert omslag, intressant, tack för smakbiten.
SvaraRaderaTack för smakbiten.
SvaraRaderaEn vacker bok men ingenting som lockar mig. Inte döden heller för den delen...
SvaraRaderaDet hørtes ut som en interessant bok. Jeg likte også veldig godt coveret. I Norge er det nettopp gitt ut en bok om begravelsebyråer og begravelser og den ser jeg også frem til å lese :-)
SvaraRaderaHa en riktig fin mandag!