En smakebit på søndag: Döden och livet efter detta

"Ingen människa är en ö, hel och fullständig i sig själv; varje människa är ett stycke av fastlandet, en del av det hela. Om en jordklump sköljs bort av havet, blir Europa i samma mån mindre, liksom en udde i havet också skulle bli, liksom dina eller dina vänners ägor; varje människas död förminskar mig, ty jag är en del av mänskligheten. Sänd därför aldrig bud för att få veta för vem klockan klämtar; den klämtar för dig."

Ur Devotions upon Emergent Occasions (1623), Meditation XVII, John Donne

Den här söndagen är det Astrid Terese med bokbloggen Betraktninger ~ tanker om bøker som förestår En smakebit på søndag. Mari och Astrid Terese turas om varannan helg att stå som värdinnor för dessa smakbitar som vi hämtar från böckerna vi läser. På så vis blir det fina boktips varje söndag.

Hämtar idag smakbit från Döden och livet efter detta: En kronologisk resa från kremering till kvantuppståndelse av Clifford A. Pickover. 1969; "On Death and Dying", sidan 183:

  "Hennes tidiga intresse för döden och döende tog form när hon besökte koncentrationsläger från andra världskriget. I Majdanek, ett polskt förintelseläger, fick hon syn på fjärilar som fångarna ristat in i väggarna innan de dog:

Det började i Majdanek [...] där jag försökte se hur barn hade gått in i gaskamrarna efter att ha förlorat sina familjer, hem och skolor. [...] Väggarna i lägret var fulla med bilder av fjärilar som dessa barn hade ritat. Det var obegripligt för mig. Tusentals barn på väg in i gaskamrarna och det är detta budskap de lämnar efter sig – en fjäril.

År 1962 bjöd hon in en tonårsflicka som var döende i leukemi till en av sina föreläsningar, och detta gjorde ett djupt intryck på henne och hennes studenter. Medicinstudenterna i publiken frågade om flickans blodtester och andra medicinska spörsmål. Flickan sa till dem att de var galna. Varför ställde de inga frågor om hur det kändes att aldrig kunna drömma om att gå på skolbalen eller över huvud taget bli vuxen? Varför berättade läkare aldrig sanningen för henne? I slutet av föreläsningen grät studenterna. Elisabeth Kübler-Ross nickade och sa till dem att de nu visste hur man känner medlidande.
   I sin bok On Death and Dying (1969) framförde Kübler-Ross hypotesen att döende patienter ofta genomgår fem stadier av sorg: förnekelse, ilska, köpslående, depression och slutligen acceptans."

Andras smakbitar finns idag här