Tänk om? I en parallell verklighet?

Dags för Helgfrågan i Mias bokhörna. Denna gång med frågan:

 

"Om du skulle skriva en bok. Vilken genre skulle du välja?"

Om man helt skulle bortse från oförmåga och brist på kompetens, så skulle det vara något med drivkraft bakom, något jag försöker förstå, något hemligt, dolt, gåtfullt, och/eller något som borde uppmärksammas. Spekulativ fiktion kanske, äventyr, thriller, något konspiratoriskt... tänk att resa runt och undersöka, intervjua folk, granska makten, luska i gammal dokumentation, kanske en slags reportagebok. Något mystiskt.

Nåja, jag har nog tittat för mycket på H2 sen vi blev med fiber, har fascinerats av ämnen man tar upp i Brad Meltzer's Decoded den senaste tiden. Visserligen finns det generösa mängder skumma grejer i vårt eget land till romanstoff, men den serien kan verkligen ge idéer till spännande thrillers vill jag lova.

Svenska kulturvänsterns gangsters

Public servicekanalen P3 prisade gangsterrappare på Guldgalan. Den numera brottsdömda klimataktivisten Greta poserade för covid-vaccin med maskerad kriminell gangsterrappare.

Leninpriset delas ut till författare eller konstnärer som verkar i Jan Myrdals samhällskritiska och upproriska vänstertradition. (Jan Myrdals stora pris – Leninpriset – Wikipedia). Sveriges VänsterTelevison tyckte tydligen det var viktigt igår att uppmärksamma detta pris och dess vinnare år 2023:

Något i år nyöppnat i Varberg, som kallas "Leninland", annonserades det om i november och december 2022 (bl.a. i branschtidningen Journalisten, svenska journalister är kanske företrädesvis kommunister?).

Det är alltid julafton i Leninland! #svpol pic.twitter.com/bnm2YXsClL

— Katerina Janouch🐲🇸🇪✡️🇮🇱🇨🇿🐸 (@katjanouch) September 25, 2022

Ett slags sovjetisk semesterboende för "skrivande människor i Sverige med hjärtat till vänster". Badhuset där ska tydligen vara en kopia av Vladimir Lenins favoritbad i S:t Petersburg. Lenin stöpte Sovjetunionen till en förtryckarstat, Stalin satte Lenins teorier i praktiskt utövande genom massmord. Ansökningar för vistelser under hela år 2023 på denna fasansfulla plats fylld med symboler hämtade från kommunistiska diktaturer skulle vara dem tillhanda senast 15 december 2022, så ni som är sugna på en sådan kulturvänstervistelse i "överdådiga Leninland" är liksom för sent ute. Grundaren där i Varberg menar att Lenin ska stå symbol för uppror och "att välta systemet över ända". Får mig att tänka på Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi som sa sig vilja "göra kaos med alla". Sann leninistisk anda där i Miljöpartiet verkar det som.

Apparently “Leninland” is pushing what sounds like a literary Gulag in the Swedish media press. Fucking hell. https://t.co/W1VQwA7ncB pic.twitter.com/aTmQx5qysa

— Simon Harley (@simonharley) November 3, 2022

Det finns ingen hejd på kulturvänsterns hyllningar av gangsters och diktatorer. 

Sins of the Amish

Dokumentärserie (2022) i två delar.

Åldersgräns: 18 år.

Sins of the Amish finns på Viaplay.

Misty Griffin, som är en av berättarna i dokumentären, har också skrivit en memoarbok (som inte finns översatt): Tears of the Silenced.

Fruktansvärt men förstås nödvändigt att synliggöra, för att vi andra ska förstå de problem som finns med religiös extremism och för att fler (framförallt barn som tvingas växa upp under sådana förhållanden) ska ha större möjlighet att komma iväg från detta fullständigt förfärliga.

Ett från omvärlden isolerat land

 

"Att förstå lite engelska var ett bevis på att man var äldre. Ungdomar som aldrig hade sett några elapparater som det stod »on« och »off« på kände inte ens till sådana enkla engelska ord. Det var visserligen tillåtet att studera några andra språk som tagalog, tyska, swahili och tjeckiska, men det var alltför svårt att hitta läroböcker och lärare, och dessutom gavs inga tillfällen att höra vad folk som hade studerat något av de språken hade att säga, så det hade inte dykt upp någon som ville försöka sig på sådana studier. Det var förbjudet att sjunga utländska sånger i mer än fyrtio sekunder på offentliga platser. Inte heller fick man publicera några översatta romaner."

Sid. 66; Sändebudet av Yoko Tawada

Genom den norska bokbloggen Betraktninger ~ tanker om bøker kan vi även denna söndag bjuda på och ta del av smakbitar ur böckerna vi läser eller har läst. Med detta utbyte kan vi ge och få bra boktips.

En smakebit på søndag 27/8

(Den 21 aug 2023: "Engelska språket rensas bort i Ryssland")

Denna besynnerliga tid!

Badhus är tydligen inte vad det en gång var.

Ingrid och Ivar på badhuset

av Katerina Janouch

(ill. Reinis Petersons)

För det här med "woke" förstår jag inte - Rimbo badhus numera tydligen (skärmdumpar från deras facebooksida):

Jösses vilken tur att man inte motionssimmar längre. Fy tusan för att behöva gå till såna knasiga simhallar.

via GIPHY

Läst i sommar?

Dags för Helgfrågan i Mias bokhörna. Denna gång med frågan:

 

"Hur har det gått med läsningen i sommar?"

Sådär, inte så jättebra. Bl.a. på grund av inflammation av iris (irit) i juli. Men nu går det bra igen. Läste fem böcker i maj (varav två fiktion), tre i juni (samtliga fiktion), endast en (fiktiv) i juli, och nu då i augusti än så länge tre (varav en fiktion): Ungernrevolten, Skymning i Amerika och nyligen utlästa Ishjärta. Sen har det väl blivit några delvis lästa också förstås. Helt godkänd läsning denna sommar, trots ögat och lite annat.

Boktriss!

Bokbloggen Mias bokhörna har en måndagsutmaning som kallas Boktriss. Hoppa in i alfabetet och ge dina böcker extra uppmärksamhet! En ny bokstav för varje vecka och vår uppgift är att tipsa om: 1. En bok där författarnamnet (för- eller efternamn) börjar med den aktuella bokstaven, 2. En bok där titeln börjar på bokstaven, 3. En bok där det finns något på omslaget som börjar på bokstaven.

Veckans bokstav är K:

Författarnamn:

Kalle Kniivilä. T.ex. Landet som vaknade – berättelser från Ukraina och Putins värsta fiende : Aleksej Navalnyj och hans anhängare. Mycket bra böcker! Läser gärna fler böcker av Kniivilä.

Titel:

Fakta: Konspirationsfeber av Kent Werne

Fiktion: Koryféerna : en konspirationsroman av Lena Andersson

Också mycket bra böcker! Läser även gärna mer av både Werne och Andersson. Läs Lena Anderssons fenomenalt välskrivna och träffsäkra krönika i SvD (otroligt klok människa). Klimatalarmism fungerar dåligt som metod för att engagera folk i den viktiga klimatfrågan. Har jag sagt länge. IPCC nya ordförande menar även han att den alarmistiska klimatrapporteringen är kontraproduktiv (”Världen kommer inte att gå under” – medierna missade klimatgeneralens budskap | Näringslivets medieinstitut (naringslivets-medieinstitut.se)).

Jag håller inte alltid med Lena Andersson. Men jag uppskattar verkligen att det finns någon som tänker självständigt och kritiskt. Utanför den mycket trånga åsiktskorridor där alla trängs.
SvD 12/8 pic.twitter.com/s4vIRZ9kPm

— Gösta Broholmer 😺 (@GostaBroholmer) August 12, 2023

På bokomslag:

Krigare. Flykten, Leif Selander. Flykten är andra delen i bokserien "Den hårda vägen", författarens första bokserie heter "Väringasagan". Välskrivna historiska äventyrsromaner i vikingamiljö, baserade på verkliga händelser. Väringagardet var romerska kejsarens livvakts- och elitgarde.

Är du en Krigare?

Eller någon som Kapitulerar, utan strid?

En dag i augusti

Coops avdelning med varor för bakning tapetserar nu denna sensommar med propaganda för hijab. Tolkar man det rätt om vi nu anmodas utveckla positiva känslor för de kvinnoförtryckande delarna av islam genom matlagning och bakning med leende kvinnor i hijab? Både public service och tv4 promotar hedersförtryckande tyg, allt oftare ses hijabanvändare för att antagligen försöka ge islamiseringen en skjuts framåt (Camilla Hamid och Zeina Mourtada anlitas tröttsamt mycket för detta), allt enligt Muslimska brödraskapets tillvägagångssätt för att montera ned demokratin och ersätta den med politisk islam. Och för varje bränd koran har man gått ut med att bygga en ny moské i Sverige, vilket kan snabba på radikaliseringen. Även läkare som normaliserar hijab anlitas av tv4.

Broschyren man såhär i sommartid 2023 ivrigt hängt upp på Coop för att promota fundamentalistisk islam innehåller recept till julbaket(!). Ja, ni läste rätt, "jul", bl.a. saffransbullar med mandelmassa, eller piffiga små gröna "Julgransmaränger". Till och med matvarubutikerna i Sverige vill underkasta sig islam, de plockar fram vad de har, oavsett vad det är? 

 

Fler moskéer, mer radikal politisk islam, ökat kvinnoförtryck. Förunderligt att svenska feminister verkar vara positiva till sådan radikal islam, d.v.s. slöja, hur konstigt man än kan tycka det är.

Nåja, nu ska jag försöka mig på att läsa en bok med japansk touch, en vinnare av en The National Book Award 2018: Sändebudet av Yoko Tawada.

"Ungernrevolten", Artur Szulc

Ungernrevolten, Artur Szulc. Förlag: Historiska Media. Antal sidor: 160. Utgivningsdatum: 2023-06-12.

"Den 23 oktober 1956 går tiotusentals ungerska studenter och arbetare ut på Budapests gator för att protestera mot diktaturen och det sovjetiska herraväldet.

Sedan andra världskriget fungerade landet som sovjetisk lydstat men i och med Josef Stalins bortgång 1953 hade förtrycket gradvis minskat. Arbetarupproret i Polen, som lett till politiska reformer, inspirerade ungrarna och snart var revolten ett faktum. Stadens enorma Stalin-staty revs och radiohuset stormades. Aldrig tidigare hade Moskva utmanats så öppet och massivt.

Upproret pågick i tolv dramatiska dagar innan frihetskampen slutligen krossades av sovjetarmén.

I Ungernrevolten leder Artur Szulc läsaren genom revoltens upptakt, dess intensiva förlopp och tragiska följder. Inblickar från politiska samtal i Moskva, Washington och Budapest varvas med skildringar av tappra gatustrider och europeisk solidaritet."

Utmärkt bok om Ungernrevolten för dig som föredrar en mer kortfattad och lättläst text. Bra med rubriksatt kapitelindelning och att boken i stort sett följer revolten kronologiskt, inklusive före och efter (fram till järnridåns fall), detta ger ett extra driv i läsningen. För jag visste heller inte innan riktigt hur det var, att det blev så ruskigt brutalt var mer än jag kände till. Intressant också att få jämförelsen mellan Polens och Ungerns utveckling innan Sovjetunionens upplösning. Författaren har även skrivit böcker om Polen och är väl insatt i landets historia (tidigare läst titeln Warszawaupproret 1944, och Polens historia finns på min minneslista att läsa).

Vid gränsen till Ungern 1984

Gör kopplingar till nuet och Ryssland-Ukraina, och den fortfarande uteblivna resningen av det ryska folket mot regimen där i Ryssland. Men förstås, det kan komma tvärt. Antingen sker det, och det blir en glasnost 2.0? Eller så blir Ryssland fullt ut ett slags slutet Nordkorea 2.0. Tänker när jag läser boken att med Ungerns historia borde landet idag ha samma insiktsfulla och fullt ut stödjande inställning som Polen har till Ukrainas svåra situation.

Var i Österrike sommaren 1984, besökte den av Ungern/Sovjetunionen skarpt bevakade landsgränsen. Otäck känsla vid järnridån som etsade sig fast i minnet, minsta överträdelse menades resultera i att vederbörande blev ihjälskjuten, på fläcken. Vet inte om det stämde, men så sa man då i Österrike. Och ju mer man läser om Sovjetunionen, innan glasnost och sönderfallet, ju mer förstår man att det säkert stämde.

Även: En smakebit på søndag

Torsdagstips med spionerifokus

Helgfrågan i Mias bokhörna ersätts fr.o.m. varje torsdag mellan v. 28-33 av en sommaredition med en återkommande fråga:

"Tipsa om en bok, en film, ett utflyktsmål, en tv-serie, en teater, en maträtt eller något annat skoj."

Börjar med ett boktips: Guide till spionernas och underrättelsetjänsternas Sverige

Finns så mycket jag vill läsa i den här guiden med massor av unikt material, där en del är sådant som tidigare varit hemligstämplat och dolt. Dokument, hemliga foton, spionkartor... Mycket spännande! Än så länge bara i sin helhet läst kapitlet om japans militärattachékontor i Stockholm, om makarna Onodera. Tidigare helt okänt för mig.

Frun Yuriko lär under representationstillfällen, middagar och högtider då paret lämnade attachékontoret, ha gömt hemliga kodböcker under en obi, en sorts bred gördel av ett 3.5 m. långt band av siden, tillhörande en traditionell kimono.

Efter en genombläddring noteras mer intressant, t.ex. om...

...Blå Fågeln, samlingsplatsen för agenter på Strandvägen 1 i Stockholm.

...Sovjetunionens ambassad på Östermalm mellan 1936 till 1971. Och om den legendariska ambassadören Madame Kollontaj (vars dagböcker jag tidigare skrivit om på bloggen, bland annat här). Om Säpos observationsplats, bevakningen av sovjetiska ambassaden från en lägenhet på Villagatan 24.

...svenskt spionage i Baltikum.

...FRA:s signalspaningsvilla på östra Lidingö.

...sovjetiska spionen Stig Wennerström (som jag tidigare skrivit om här på bloggen).

...militärsäkerhetstjänsten B-byrån.

...socialdemokratin och IB:s utrikes- och inrikesunderrättelsetjänst och IB-affären såklart.

...Östtysklands propagandacentral DDR-kulturcentrum, Östtyskland som det land inom östblocket med störst förutsättningar att påverka det svenska samhället. DDR-Kulturcentrum på Stockholms Norrmalm visade upp östtysk kultur i skyltfönstren, en utställning lär ha handlat om dockan John Blund (tyska Sandmann), känd från SVT:s program Halvsju med Lennart Swahn. Både docka och filmer kom från DDR ursprungligen.

(I samband med detta kom jag att tänka på Drutten och Gena, dockfilmsseriens sovjetiska variant visades i Halvsju. SR ska sen ha köpt två dockor från den sovjetiska televisionen och SVT producerade egna program med början 1973 kallat Drutten och Krokodilen i bokhyllan i efterföljaren till Halvsju som kallades Sveriges Magasin. Sverige har varit så väldigt rött, så väldigt länge, så är det då egentligen så svårt att inse att färgen är svår att tvätta bort från public service? Undra om ps någonsin kommer att bli politiskt neutral, egentligen tror jag inte det är möjligt.)

...sovjetiska och ryska ambassaden på Kungsholmen.

...sovjetiska spionen Stig Bergling (som t.ex. ges fokus i romanen Spionerna på Säpo). Under en intervju med en rysk journalist, för en oppositionell Kremlkritisk tidning (Novyje Izvestija) år 2001, ska Bergling ha försökt få journalisten att förmedla ett budskap till Kreml. Borde ha varit 64 år då ju (född 1937). Den gamle spionen hade tydligen förhoppningar om att få nya underrättelseuppdrag för Ryssland efter att ha varit villkorligt frigiven från 1997. Märklig människa! Vidare (sid. 233):

"Några år senare ringde Bergling till Smirnov [journalisten]. Han beklagade sig över hur dåligt behandlad han hade blivit av Ryssland och hoppades kunna få någon form av rysk pension. Han berättade att han hade förberett ett personligt brev till Rysslands president Vladimir Putin. Bergling utgick, felaktigt, från att Smirnov tillhörde den ryska säkerhetstjänsten FSB eller den militära underrättelsetjänsten GRU och på något sätt skulle kunna få brevet förmedlat till adressaten. Trots att Smirnov förklarade att han inte hade några kontakter i Kreml och inte heller några som helst kopplingar till vare sig den ryska säkerhets- eller underrättelsetjänsten, skickade Bergling brevet till honom."

Brevet hade han tydligen signerat med titeln överste i GRU, något som alltså hans hanterare tidigare skulle ha utlovat honom som en militär grad. Om brevet kom i väg på annat sätt är det ingen som vet, inte heller om han fick svar. Stig Bergling avled 2015.

...de polska tavelförsäljarna.

...den sovjetiska fiskeflottan.

...spionvandring i Stockholm.

...sovjetiska TIR-bilarna under 80-talet, lastbilar anpassade för spionage?

...historien bakom Must.

...och mycket mer!

Toppa sen med en rolig och sött charmig spionhistoria, inklusive nagelbitarslut:

My Spy går på Viaplay: My Spy - Film online på Viaplay

Just J

Bokbloggen Mias bokhörna har en måndagsutmaning som kallas Boktriss. Hoppa in i alfabetet och ge dina böcker extra uppmärksamhet! En ny bokstav för varje vecka och vår uppgift är att tipsa om: 1. En bok där författarnamnet (för- eller efternamn) börjar med den aktuella bokstaven, 2. En bok där titeln börjar på bokstaven, 3. En bok där det finns något på omslaget som börjar på bokstaven.

Veckans bokstav är J:

Författarnamn:

Janouch, Katerina. T.ex. om samhälle, kultur och politik: Bilden av Sverige, Bilden av verkligheten och Flykten från folkhemmet. Romanserien om journalisten Dea Wilenius: Blodsådd och Ingen kvinnas land. Satirserie: Helt oacceptabelt, Sveriges lilla röda och Kortslutning i lögnfabriken. Skulle vilja läsa alla dessa titlar jag nämner, men tyvärr tycks biblioteket placerat författaren i frysboxen efter år 2020. Åsiktskorridoren har smalnat av, taket sänkts, blivit mer trångt och klaustrofobiskt. Man måste inte hålla med om precis allt folk har åsikter om, men bara därför ska de väl inte helt utestängas? Slår man in på den vägen blir nog ett samhälle bara alltmer ängsligare, undfallande och tystare. Övertygad om att det inte är någon positiv utveckling att visa den sortens svaghet, en svaghet som kan utnyttjas. Intressant intervju med författaren som spelades in för precis 5 år sedan, den 14 augusti 2018:

Titel:

Jorden runt på 80 dagar, Jules Verne.

Darkness Publishing:

"Phileas Fogg, brittisk gentleman och medlem av Reformklubben, slår vad om att han kan resa jorden runt på åttio dagar. Med sig tar han sin franske betjänt, Jean Passepartout. De många oförutsedda saker och faror de möter på vägen beror på fransmannens nyfikenhet och äventyrslust. Samtidigt misstänks Fogg för att ha rånat Banken av England på en jättesumma och de jagas hack i häl av den engelske detektiven Fix. Till sist är det fransmannen som kommer på hur de ska överlista alla."

På bokomslag:

Julskyltning. En julsaga i Stowford, Anne Marie Ryan. En bok som skulle anlända till biblioteket idag och som reserverats i en köplats. Sen är det förstås helt okej att ha åsikter om att det är en aning konstigt att läsa julig bok redan innan sommaren är över. Också.

Början på en bräcklig vapenvila 1956

 

  "Utkomsten av mötet blev alltså att Kreml gick med på ett vapenstillestånd. Den sovjetiska ledningen hade flackat runt i flera dagar utan att veta vilket ben man skulle stå på. Till sist lutade de flesta åt en politisk lösning förutsatt att Ungerns socialistiska grundkonstruktion hölls intakt och att landet stannade kvar i Warszawapakten. Marsalk Zjukovs uttalande inför sovjetiska journalister följande dag var förmodligen inget spel för gallerierna: ”I Ungern har situationen förbättrats. En regering som vi har förtroende för har bildats.”
   Tjugo minuter efter ett på eftermiddagen den 28 oktober deklarerade Imre Nagy vapenvila."

Sid. 99; Ungernrevolten, Artur Szulc

Ungernrevolten var ett folkligt uppror mot Ungerns regering som då styrdes av kommunistiska Ungerska arbetarpartiet, upproret var också riktat mot det inflytande Sovjetunionen hade över landet. Ungernrevolten pågick mellan den 23 oktober och 4 november 1956. Fråga gärna era föräldrar eller far- och morföräldrar hur de minns Ungernrevolten, för vad gäller Norden var det särskilt i Sverige som det blev en ungerskvänlig stämning med solidaritet för Ungerns folk i samband med revolten.

Genom den norska bokbloggen Betraktninger ~ tanker om bøker kan vi även denna söndag bjuda på och ta del av smakbitar ur böckerna vi läser eller har läst. Med detta utbyte kan vi ge och få bra boktips.

En smakebit på søndag 13/8

Ps. Missa för övrigt inte kantarellåret i år, aldrig varit med om något liknande trots att skogarna minskat betydligt p.g.a. avverkning häromkring. Gårdagens plock som kanske kan inspirera någon:

Opioidkrisen

Läste ni Patrick Radden Keefes bok Säg inget, den om mord och terror på Nordirland? Såg att en ny bok hade kommit ut av samma författare: Smärtans imperium (2022):

"Länge prydde namnet Sackler väggarna på världens mest prestigefyllda universitet och museum. Tack vare sina stora donationer förknippades den stenrika dynastin med ärevördiga institutioner som Harvard, Oxford och Louvren.

Vad som skapat förmögenheten var inte lika känt. Men när det stod klart att familjens företag Purdue Pharma låg bakom det smärtstillande läkemedlet Oxycontin hamnade namnet Sackler i mediernas fokus. Sedan 1999 har mer än en halv miljon människor dött i den så kallade opioidkrisen – vilket ansvar bar de som hade producerat och berikat sig på det preparat som drivit på epidemin?

I den hyllade Smärtans imperium berättar Patrick Radden Keefe historien om Sacklerdynastin och dess väg till framgång via en rad våghalsiga satsningar inom läkemedelsindustrin. Med skamlös marknadsföring och cyniska säljmetoder spreds Oxycontin över hela USA, och släkten Sackler blev en av världens mest förmögna. Men priset – lidande, beroende och död – betalades av de utsatta människor som litade på deras produkter.

Patrick Radden Keefe, som slog igenom med Nordirlandboken Säg inget, har med Smärtans imperium skapat ett journalistiskt storverk. Det är en omskakande berättelse om sjuka affärer och en familjs omättliga girighet."

Boken handlar alltså om en del av det som skapat opioidkrisen, var inte riktigt insatt i vad det handlade om förrän jag läste Malin Ekmans bok Skymning i Amerika. Och så såg jag detta fruktansvärda (Kensington, Philadelphia, USA):

Hur kunde det bli såhär illa? Varför verkar det bara få fortgå? Och vad ska ett land göra för att inte hamna där? Vilket oerhört lidande och vilken dystopisk misär. All hemlöshet, sjuka och handikappade som lämnas vind för våg, folk som ligger och dör av drogmissbruk på gatorna. Och andra som bara går bara förbi sopor och elände som om det var något fullt normalt... Hemskt!

Död p.g.a. narkotika har blivit den vanligaste dödsorsaken för människor under 50 år i USA. Hela 2/3-delar av dessa dödsfall är orsakade av opioider. Enligt Läkemedelsverket har förskrivning av opioider som Oxycontin ökat tiofaldigt mellan 2006 och 2018 i Sverige, någon senare uppgift har jag inte hittat (där ingår heller inte illegalt införda opioider).

Läkemedelsföretags girighet och privatläkare som skriver ut stora mängder narkotikaklassade läkemedel verkar dock inte vara hela sanningen där i USA. Ingredienser skeppas från Kina, droger tillverkas i Mexico, tas över gränsen via migranter hotade av våldsamma karteller. Flera delstater i USA har dessutom legaliserat vissa tidigare illegala droger, vilket man först och främst kan tycka verkar fullkomligt befängt. Hoppas vi aldrig får sådär här, att aldrig legaliseringsivrarna får sin vilja igenom och att faran med opioider tas på allvar, att man förstår vikten av att se över så att sjukvård, rehabilitering och Utförsäkringskassans sjukförsäkring återigen fungerar, såsom det borde fungera. Vilket det verkligen inte fullt ut gör numera. Stora resurser slukas för annat idag. Annat verkar vara viktigare.

"Skymning i Amerika", Malin Ekman

Skymning i Amerika : Berättelser om ett annat USA av Malin Ekman. Förlag: Volante. Antal sidor: 286. Utgivningsdatum: 8 juni 2023.

"Attackerna på demokratin dominerar nyhetsflödet från USA. Men bortom Donald Trump och stormningen av kongressen i januari 2021 finns en parallell berättelse – och den förklarar varför den konservativa rörelsen trots allt blivit så framgångsrik.

Det handlar om brottsstatistik, social misär och en liberal politik som misslyckats på väsentliga områden. Det handlar om nyhetsmedier och techbolag som väljer bort politiskt känsligt innehåll. Det handlar om hur radikal vänsterideologi, långt ifrån den breda medelklassens värderingar, rivit isär Demokraterna och blivit norm på många av elitens institutioner.

Det handlar om krossade amerikanska drömmar.

Malin Ekman är hyllad USA-korrespondent för Svenska Dagbladet. I Skymning i Amerika reser hon genom landet och fäster blicken på det som annars sällan ryms i rapporteringen. Aktivister som ockuperar stadsdelar i Seattle. Karteller som utnyttjar människor som drömmer om ett liv på den amerikanska sidan gränsen. Privatskolor på Manhattan där överklassens barn delas upp efter hudfärg – i antirasismens namn.

Fram träder en annan berättelse om USA."

Helt utmärkt välskriven reportagebok för att bättre förstå vad som hänt och händer där, men kan också ge en tankeställare inför vad som hänt och händer här hos oss. Detta är verkligen skärpt journalistik när den är som allra bäst, proppfull med insikter om dagens USA, om människorna, politiken, yttrandefrihet och demokrati. Nyanserat utan vinkling och cherry picking. Bredd och djup med en rakt igenom ärlig och saklig framställning. Högt i tak och det lyssnas aktivt på alla, utan förutfattade meningar och bortsortering. Många sanningar kommer fram då, och verklighetsbilden kan bli mer gemensam. Tycker mig annars uppleva att alltfler journalister istället väljer den snäva vägen, den smala åsiktskorridoren. En riskabel väg för fria demokratiska länder.

Går igenom kapitlen med några ord om varje:

Mardrömmen på västkusten om fentanylberoendets zombieliknande existenser, misären, hemlösheten, brutaliteten.

Politiker i det blå om t.ex. Bernie Sanders och idéer om socialistiskt projekt, en radikaliserad vänster.

Protester utan klass om aktivister, om Black Lives Matter-rörelsen, ockuperade zoner med nedmonterade poliskårer, kriminalitet och upplopp. Om aktivism inom media, kultur och institution som motverkar sitt syfte och istället förstärker det man säger sig vilja bekämpa.

Den nya väckelserörelsen om den märkliga väckelserörelsen och identitetspolitikens frammarsch, populism, vad det beror på och vad det fört med sig, t.ex. i skolorna.

Mitt i verkligheten om polariserande frågor. Uppror mot socialism, rädslan för kommunistiska idéer, stödet för Trump bland latinamerikaner.

Pestens tid om påverkan av pandemin. Hur det var under pandemin och hur den präglade utvecklingen efteråt.

Delade uppfattningar om olika verklighetsbeskrivningar. Twitter och Elon Musk. Twitter files. Den allmänna känslan av Trump som ett existentiellt hot mot demokratin, vad det ledde till. Misstro, censur, fulspel och vinkling. Om ändamål som helgar medlen. Hur påstådda "goda krafter" underminerar demokratin genom att det offentliga samtalet styrs och stryps:

"På samma demokratitema finns en historia som få journalister valt att fördjupa sig i. Den om vad som inte sägs, om hur statliga myndigheter, techbolag och de demokratiska partietablissemanget agerat i gemensamt intresse och kontrollerat vilket material som nått allmänheten och vilket som tystats, tagits bort eller misstänkliggjorts. Och om hur nyhetsmedierna möjliggjort förfarandet." Sid. 209

Livet på gränsen om migranterna i syd, kartellerna, smugglingen av droger, den farliga flykten mot USA. Om muren som inte förlängdes. Om Bidens förhållningsätt.

Grå gryning om ekonomin, om effekter av Ukrainakriget. Om DeSantis, Trumps MAGA-shower, åtalet mot Trump. Om hur både republikaner och demokrater menar att landet står och faller med vem som blir president.

Om detta, och mycket mycket mera. Oerhört intressant.

Enligt en studie av Reuters Institute litar bara 26% på nyhetsmedia i USA. En annan studie (Rasmussen Reports) visar att 56% - främst bland republikaner och oberoende väljare - anser att media "verkligen är det amerikanska folkets fiende". Och visst kan man väl tycka att det är en god anledning att ta till sig följande vad gäller nyhetsmedia, då inte bara i USA utan också här hos oss tycker jag (även om vårt politiskt rödgröna public service i början av året hävdade det motsatta, att Svenskarnas förtroende för SVT ökar till toppnivå - SVT Om oss):

"I bästa fall inspireras de amerikanska nyhetsmedierna av den svenska journalisten Erik Fichtelius begrepp konsekvensneutralitet, och börjar söka efter - och rapportera - sanningen oavsett vilka intressen den gynnar eller missgynnar." Sid. 222

Konsekvensneutralitet och sanning, ja tack!

Även: Veckans mening, Två böcker och en film

Boktriss!

Bokbloggen Mias bokhörna har en måndagsutmaning som kallas Boktriss. Hoppa in i alfabetet och ge dina böcker extra uppmärksamhet! En ny bokstav för varje vecka och vår uppgift är att tipsa om: 1. En bok där författarnamnet (för- eller efternamn) börjar med den aktuella bokstaven, 2. En bok där titeln börjar på bokstaven, 3. En bok där det finns något på omslaget som börjar på bokstaven.

Veckans bokstav är I:

Författarnamn:

Isaac Asimov, t.ex. Stiftelseserien (inte läst bokserien/trilogin, men kan rekommendera dokumentären om författaren Isaac Asimov – ett meddelande till framtiden.

Stiftelseserien ska även ha filmatiserats. Läste en recension om att filmatiseringen var "otroligt moderniserad och PK-anpassad", så läser klart hellre trilogin.

Titel:

I ljusets makt, Leigh Bardugo. Inte läst, och har heller inte sett filmatisering. Boken ska vara bra vad jag förstår, filmatiseringen har jag inte sett något tyck och tänk om - någon som sett?

På bokomslag:

Is och ishacka; Herr Nymans detektivbragd, David Nessle. Den här har jag läst, garanterat trevlig bok.

Nimitzhändelsen

  "Mest känd är den så kallade Nimitzhändelsen (Flir1) från den 14 november 2004, tagen över Stilla havet utanför San Diego i Kalifornien. Då upptäcktes ett okänt flygande föremål av en radaroperatör på USS Princeton som kontaktade två jaktplan från hangarfartyget USS Nimitz som befann sig på övning i området. När piloterna kom fram upptäckte de ett ovalt föremål, lågt över vattnet som verkade få havet att koka. Föremålet var stort som ett Boeing 737 men hade inga vingar eller andra kännetecken. En av piloterna, David Fravor, närmade sig i en cirkelrörelse men lyckades aldrig komma riktigt nära. 
   Efter en stund  steg föremålet i en cirklande rörelse, vilket fick Fravor att försöka dyka mot det men utan att lyckas. I stället gav sig föremålet i väg med en enorm hastighet och var utom synhåll på mindre än två sekunder. Radar ombord på USS Princeton visade att föremålet lämnat området med tre gånger ljudets hastighet."

Sid. 74; Verklighetens Arkiv X av Clas Svahn

Genom den norska bokbloggen Betraktninger ~ tanker om bøker kan vi även denna söndag bjuda på och ta del av smakbitar ur böckerna vi läser eller har läst. Med detta utbyte kan vi ge och få bra boktips.

En smakebit på søndag 6/8

Granskande journalister

"I arbetet med avslöjandet av Twitterfilerna har han rekryterat fristående journalister vars gebit är att granska den, enligt Musk, smala åsiktskorridoren och vänsterns hot mot yttrandefriheten."

Heja Musk! Många verkar väldigt irriterade på denne Elon Musk (som kallar sig själv "en radikal mittenväljare"), men jag tycker han har sina ljusa stunder ganska ofta faktiskt.

Såna där granskande fristående journos skulle verkligen vi i Sverige också behöva. Den politiska slagsidan bland journalisterna här hos oss känns som den blivit så kraftig så man tror majoriteten av dem numera önskar Magdalena Andersson som diktator i en socialdemokratisk enpartistat.😅

Meningen ovan är för övrigt hämtad ur Skymning i Amerika - Berättelser om ett annat USA av Malin Ekman. Intressant att inse vi har liknande tendenser här som där.

via GIPHY

Varje lördag presenterar bloggen Mina skrivna ord Veckans mening. Avsikten är att lyfta fram en mening som fått oss att stanna upp. Meningen kan vara humoristisk, tänkvärd, träffsäker eller vadsomhelst.

"Ett samtal från sin son", David Eriksson

Ett samtal från sin son, David Eriksson. Förlag: Ekström & Garay. Antal sidor: 270. Utgivningsdatum: 2023-06-20.

Recensionsexemplar

"Benny, sextiotvå, är minsann busschaufför, inte någon rackarns bussförare. Och inte för att han är en sådan som skryter, men han är rätt duglig på det. Det är snart jubileum, då har han kört i trettio år här i Stockholm.

Antal trafikolyckor? Noll.

Antal förseningar? Noll.

Det är förstås ingen slump. Det är resultatet av hårt arbete, disciplin och en flexibilitet som många års erfarenhet kan ge.

Men Benny kan erkänna att han har en fördel. För såvitt han vet har ingen annan chaufför förmågan att se några sekunder framåt i tiden.

Hur hade ditt liv blivit om du visste något tio sekunder fram i tiden som ingen annan visste? Denna gåva – eller förbannelse? – definierar Benny och har lett till spruckna förhållanden. Men Benny har inte gett upp. När hans son Alex hamnar på sjukhus efter att ha lånat pengar av fel typ av människor ser Benny sin chans att få vara till hjälp. Om Alex nu vill ha hans hjälp?

Ett samtal från sin son är en bok med både skratt och svärta, en berättelse om en förälders strävan att återfå kontakten med sin familj. Men minst lika mycket om vikten av att amortera ordentligt. För att då inte tala om hatet mot självkörande bilar och digitala skärmar."

Lättsamt humoristisk, med en aning svärta, är berättelsen om 62-årige Benny, busschaufför med en övernaturlig gåva som han i stort sett lyckats hålla hemlig. Men en trafiksituation kastar till slut misstankar mot den beskedlige mannen. Dessutom kommer därefter sonen i knipa och behöver hans hjälp, den nu vuxne sonen som han dessutom så gärna vill återfå en bättre relation till, till vilket pris som helst... Fast allt är nu inte såsom det först verkar vara, finns en annan sanning bakom sonens behov av ekonomisk hjälp? I fiktionen kommer verkligheten fram och får synas, den sortens fiktion är extra värdefull, till den sorten hör Ett samtal från sin son.

Trevlig sommarläsning, korta kapitel som varvar ett då och ett nu för att bygga ihop en helhet som leder fram till ett snyggt avslut. Mycket igenkänning för både äldre (får väl tänka jag numera tillhör dit) och yngre generation. Tänkte senast häromdagen att man känner sig oerhört tacksam över att ens barndom var under tiden innan teknologin tog över (och allt annat konstigt jag inte heller helt förstår). 😉

Härligt språk med kluriga formuleringar och träffsäkra samtidsbetraktelser för tiderna som handlingen berör (från 1965 fram till nutid). Empatiskt tecknade karaktärer, kände såklart sympati för Benny och även Viviann och hennes besvärliga livssituation (som så många numera delar, men så få längre uppmärksammar).

Gillade verkligen David Erikssons debutroman Höjden av förändring, och bok nummer två höll samma klass. Relationsromaner är normalt inte var jag brukar läsa, och vid de tillfällen det sker är jag mer kräsen än de flesta. Men detta var bra och rentav mycket bra! En snäll må bra-bok med mycket humor, vänlighet och omtanke, något jag känner man kan behöva ge plats för i dessa oroliga dystra tider.

Även: En smakebit på søndag, Veckans mening (Fyrtiofyra centimeter, Det ultimata testet)

Sammanställning juli

Lästa böcker

Ett samtal från sin son, David Eriksson. Rec.ex.

Läst delvis

Gotland befriat - men till vilket pris?, Björn Andersson och Tommy Jeppsson

Den omhuldade islamisten : åren då radikaliseringen tog fart i Sverige, Magnus Sandelin

Filmer, tv-serier, dokumentärer

Film: Nosferatu (1922)

Film: UFO Sweden (2022)

Dokumentärserie (dansk): Mörklagt: Spionchefens hemligheter (2022)

Dokumentärserie (ukrainsk-tysk): Ukraina – krigets första år (2023)