Fortsätt till huvudinnehåll

En smakebit på søndag: Ingenting är sant och allting är möjligt

På söndagarna har vi möjligheten att dela med oss av vad vi läser (eller har läst) genom kortare utdrag ur böckerna som boktips.

Länkar brukar samlas hos bokbloggen Flukten fra virkeligheten eller Betraktninger.

Mina smakbitar kommer från Ingenting är sant och allting är möjligt : det nya Rysslands surrealistiska själ av Peter Pomerantsev.


Sidan 45-46:

"Jag lärde känna Benedict på Scandinavia, en av favoritrestaurangerna hos de utlandsryssar som kom hit för att lära Ryssland västerländska manér under de där årtiondena efter kalla krigets slut, då när det fortfarande låg något härligt i luften: advokater från Londons största advokatbyråer, revisorer från de fem stora revisionsbyråerna, riskkapitalister. Restaurangen ligger ett stenkast från Tverskaja, Moskvas dyraste shoppinggata, på en liten innergård med stora gröna träd. Ägarna är svenskar, och när den öppnade var allt importerat från Stockholm: servitörerna, kockarna, burgarna, pommes fritesen - allt flögs in."

[...]

Sidan 58:

"Det tog ett tag för dem som arbetade på RT att inse att det var någonting som inte stod helt rätt till, att den "ryska synen" lätt kunde betyda "Kremls syn på saken", och att påståendet "det finns ingenting som heter objektiv journalistik" betydde att Kreml hade full kontroll över sanningen. När allt hade kommit igång som det skulle visade det sig att bara runt tvåhundra av de drygt tvåtusen anställda var personer med engelska som modersmål. De fungerade som projektets stavningskontroll och skyltfönster utåt. Bakom kulisserna satt ett litet gäng ryska producenter och fattade de egentliga besluten. Mellan de oförargliga sportreportagen kom de mjuka intervjuerna med presidenten. ("Varför är oppositionen mot er så liten, herr president?" var en av de legendariska frågorna.)"

[...]

Sidan 60:

"Men de flesta stannar kvar - de som drivs av ett sådant ideologiskt hat mot väst att de inte märker (eller bryr sig om) att de blir utnyttjade, de som är så angelägna om att vara med i teve att de skulle arbeta varsomhelst, och de som helt sonika tänker: "Ja, ja, alla nyheter är fejk, det är bara ett spel - eller hur?" Personalomsättningen på RT är alltid hög, i och med att de som tjafsar emot sållas bort, men det råder ingen brist på nykomlingar. På kvällarna hänger de på Scandinavia, där de får sällskap av andra nyinflyttade utlänningar, kommunikationsexperterna och marknadsföringskonsulterna."


Boken är från 2015 (svensköversatta utgåvan från 2016), sedan dess har det förstås hunnit rinna mycket vatten under broarna. Men hur stor koll har vi egentligen, på vad som varit, och vad som blivit?


(Scandinavia Restaurant tycks vara en restaurang som stängde 2018? RT = Russia Today, en rysk nyhetskanal ägd av ryska staten).


Kommentarer

  1. Putin och hans hov är inte att leka med. Tack för smakbiten!

    SvaraRadera
  2. Det är nog tyvärr fortfarande mycket som stämmer i den här boken.

    SvaraRadera
  3. Putin är otäck på alla sätt och vis...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är fullkomligt fasansfullt. Se även dokumentären ”Spionen Vladimir Putin” (samtliga tre delar på SVT).

      Radera
  4. P och gänget är nog inte att leka med. Tack för smakbiten.

    SvaraRadera
  5. Spennende smakebiter. Man blir både fascinert og rystet, men kanskje mest skremt. Å tenke på hvor mye makt Putin og hans kumpaner har gjør meg svimmel.
    Virker som en viktig bok.

    SvaraRadera
  6. en märklig man och ett märkligt land.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Kommentarsspam undanbedes (raderas alltid). Försök hålla en vänlig, saklig och god ton i kommentarsfältet. Tack!

Populära inlägg i den här bloggen

En smakebit på søndag: Disekvilibrium

Den här söndagen är det Astrid Terese med bokbloggen  Betraktninger ~ tanker om bøker   som förestår  En smakebit på søndag . Mari och Astrid Terese turas om varannan helg att stå som värdinnor för dessa smakbitar som vi hämtar från böckerna vi läser. På så vis blir det fina boktips varje söndag. Idag blir det förstklassig svensk fantastik som smakbit. Kommer närmare bestämt från den suveränt bra novellen Mama Sema i novellsamlingen  Disekvilibrium av Oskar Källner. Sju noveller ingår och boksläppet sker den 23 april. Sidan 10: "Mama Sema lät blicken glida över dem. Det var mest turister från stan. De var inte lika många som i fjol. Och de spenderade inte lika mycket pengar. En tillfällig ekonomisk regression kallade regeringen det. De skyllde på den galaktiska marknaden.     Hon fnös. Som om Nyumbani bara var ett oskyldigt offer för andra världars dåliga beslut. Som om det inte fanns tillräckligt med skrupelfria politiker här hemma.   ...

En smakebit på søndag: Allting växer

Den här söndagen är det Astrid Terese med bokbloggen  Betraktninger ~ tanker om bøker   som förestår  En smakebit på søndag . Mari och Astrid Terese turas om varannan helg att stå som värdinnor för dessa smakbitar som vi hämtar från böckerna vi läser. På så vis blir det fina boktips varje söndag. Hämtar idag smakbiten ur Allting växer   av Lyra Koli. Sidan 40 (Jossi i VR-rummet, som nu är mottagningsrummet vid vårdcentralen):   " – Sammanfattningsvis, sa han och slog ihop de fräkniga händerna, så verkar det som att du behöver lite tid för att ta tag i din hälsa, så jag sjukskriver dig som A1 tills vidare.    Jossi svalde och nickade. A1 var den psykiatriska motsvarigheten till B1 som innebar förkylningar och liknande. Men risken fanns alltid att man halkade ner till A2, och att ingenting hjälpte där heller så att man gled vidare utför och kanske till och med nådde A4 och förklarades tills vidare obotlig. Hon hade läst om några sådana fa...

En smakebit på søndag: Döden under ytan

Den här veckan är det bokbloggen  Flukten fra virkeligheten  som återigen håller i smakbitarna. Genom dessa små textcitat hämtade från böckerna vi läser blir det bra boktips varje söndag. Lagom till söndagsfrukost ute i befriande morgonsvalka (och bland ettriga stickmyggor... "inga rosor utan taggar") avslutades idag den psykologiska spänningsromanen  Döden under ytan  av Anne-Marie Schjetlein. Smakbiten kommer från sidan 12: "Midsommar låg fyra veckor bort. Utanför sjukhuskroppen blommade körsbärsträden och spred hopp om en lång skön sommar. Det var klämfredag efter Kristi himmelsfärdsdag och för hundrade gången önskade sig Andreas bättre arbetsvillkor. Inom vården rullade schemat på utan tanke på helgdagar.    Andreas tuggade färdigt innan han svarade på Jonas fråga om hur de skulle fira midsommar. Smaken av strömming och potatismos var salt och sträv på tungan, törsten skulle visa sig frampå eftermiddagen.    "Det blir nog ganska...