"Alpha" av KG Johansson

Alpha av KG Johansson. Tira Tiger Förlag (2020). Antal sidor: 288.

Recensionsexemplar (häftad).

 

"Kriget mot jinnerna är över. Coral Ramsay har vuxit upp och doktorerat, hemma på Hawai’i. Men en dag kommer en ung man på besök. Det är Dreas Argeloos, ynglingen som hjälpte Coral att överlista jinnerna. Fyra jinner, eller fyra aspekter av den groteska dödsmaskinen jinn, är hårt bevakade fångar på planeten Ceti Alpha. Dreas ber Coral att lämna allt och följa med till Alpha.

Jinnerna är maskiner och har fortfarande ett enda mål: att förinta allt biologiskt liv. Någonting kommer att hända och Coral måste än en gång mäta sig mot de obegripliga maskinintelligenserna."

Liv vill leva.

Alpha, andra delen i Jinntrilogin, plockar upp gåtan med maskinintelligenserna. Coral blir alltså värvad som forskare att tillsammans med en medarbetare, danska Karen, undersöka de fyra tillfångatagna jinnerna. Men något oväntat händer.

Efter en lite trög start fängslar historien återigen. Tycks aldrig bli besviken på den här författarens science fiction. Ibland känns inget så uppfriskande som ett rejält enigma, och håller ni med om det så rekommenderas KG Johanssons gedigna sf, utan tvekan. Erfaret och proffsigt välskrivet såklart. Ofta svåra och komplexa ämnen blir läsvänliga och begripliga.

Ämnena är intressanta och undersöks grundligt genom engagerande diskussioner och mystiska händelser. Lyckad kombination av fantasifull spänning, astronomi, filosofiska tankar kring uppladdning av mänskligt medvetande, artificiell intelligens som löper amok, och mycket mera. Det mänskliga vsv maskin, människan och tekniken, existentiella frågor i allmänhet, mycket sådant blir intresseväckande på det här viset levererat i romanform.

Karaktärerna och miljöerna då? Ja, i Alpha får man främst lära känna Coral som vuxen, även om Dreas fortfarande är viktig för intrigen. Maskiner, människor och andra biologiska varelser... fängslande framställda samtliga. I ett universum som myllrar av liv skapas idérika miljöer, både kusliga och fascinerande, nya eller återkommande, bok för bok. I Alpha återkopplas till skeenden och karaktärer i tidigare delar av serien, ända tillbaka till Samvetsmakaren. Men allt förklaras och jag antar att man med behållning kan läsa boken fristående.

Sammanfattningsvis: Som vanligt underhållande, innovativt och intressant, även om det den här gången blev en viss startsträcka innan jag rycktes med i storyn.

Alpha ingår i en sf-bokserie med tre trilogier: "Samvetsmakartrilogin"; Samvetsmakaren, Under den döende stjärnan, Omega. "Noisytrilogin"; Beatrice, Ett slags frihet, Arkitekterna. "Jinntrilogin"; Jinn, Alpha, Megaomega. Har precis börjat läsa Megaomega, avslutande delen i trilogin och avslutande delen i bokserien som startade med Samvetsmakaren. Lite vemodigt känns det allt på något sätt, men det går nog över.