Fortsätt till huvudinnehåll

Urban naturlära



Kom och tänka på en för länge sedan nedskriven text nu, som jag egentligen inte har en susning om varifrån den kommer från början? Med tanke på att "municipalsamhällen" nämns i texten nedan så borde den ju vara skriven innan 70-talet, för därefter upphörde väl detta. Iofs är det förstås inte meningen att låta rösten som för ut denna "naturlära" besitta sakkunskap i någon större utsträckning.

"Naturen är det som betecknas med grön färg på alla kartor. Den är också grön i verkligheten vilket man kan se om man tittar ut genom ett fönster eller studerar ett färgfotografi. På vintern lär naturen vara vit, detta föranleder dock inte ändring av nämnda kartor. Naturen består av mark, luft, vatten och PLM-produkter. Den kan användas som underlag för atomkraftverk, parkeringshus och municipalsamhällen.

Där naturen inte används till något nyttigt, kallas den för grönområde. Ur naturen får vi vissa råvaror, såsom mat, massaved och makadam. I de hål som därvid uppstår lägger vi gamla järnsängar, potatisskal och bildäck. Detta kallas "kretsloppet i naturen". I naturen förekommer också lappar, campingturister och djur.

Djur är en sorts avancerade kvicksilverföreningar, som i vissa fall har rörelseförmåga. En del djur kan flyga, är de små behöver man inte bry sig om vad de heter, det är bara att spreja. Är de större kallas de fåglar, och mot dem har ännu inget effektivt motmedel framställts, utan bara långsamt verkande medel. Fåglar förekommer främst i motorer på jetplan, i tjockoljebälten samt i små drivor nedanför kraftledningar och fyrtorn.

I naturen finns också små gröna djur som inte rör sig, de kallas för växter. Till växterna hör bland annat julgran, pelargon och hö. Stora växter kallas träd, av dem får vi grillkol och plywood. Står det mer än fem träd ihop på en liten yta kallas det skog. I skogen går man vilse. I skogen finns även varg, bisamråtta och björn. Björnen är ett lömskt djur som alltid överfaller försvarslösa jägare. Många bisamråttor delar på en dampäls. Vargen finns inte.

Marken kallas det som naturen står på. I marken finns det olja och gas, som kommit dit från läckande cisterner och ledningar. Oljan pumpar man ibland upp och häller tillbaka i cisternen (jfr "kretsloppet i naturen"). I marken sticker växter ner ena änden och suger upp vatten som annars kommit till nytta. Detta vatten kallas grundvatten och är en DDT-lösning. På marken finns vidare motorvägar och rullstensåsar. Kring motorvägarna flockas blyhaltiga växter och hörselskadade bönder. Vatten är ofta en löddrande, gråbrun vätska som förekommer i flera former. Vatten i form av regn består av en blandning av salt- och svavelsyra, vilket beror på att vattnet påverkats av luftens naturliga sammansättning. Dessa ämnen underlättar, genom sitt idoga arbete, framtida rivning av kyrkor och andra sten- och järnkonstruktioner. De håller även pH-värdet i våra sjöar på en tillräckligt låg nivå för att inte fiskarna ska bli aggressiva. Fiskarna är ett slags ofta döda djur som lever i vattnet och förorenar det.

Vatten som naturligt flyter fram där betydelsefulla avloppsledningar går blir ofta berikade av flera sällsynta kemikalier. En av de populäraste kemikalierna kallas för fosfat. Det är en ofarlig kemikalie som möjliggör skumbad i det fria. Dessutom sätter det fart på naturen. Sjöar som skulle behöva 1000 år för att växa igen, klarar detta på 3 år. Detta är en form av strukturrationalisering..."



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En smakebit på søndag: Disekvilibrium

Den här söndagen är det Astrid Terese med bokbloggen  Betraktninger ~ tanker om bøker   som förestår  En smakebit på søndag . Mari och Astrid Terese turas om varannan helg att stå som värdinnor för dessa smakbitar som vi hämtar från böckerna vi läser. På så vis blir det fina boktips varje söndag. Idag blir det förstklassig svensk fantastik som smakbit. Kommer närmare bestämt från den suveränt bra novellen Mama Sema i novellsamlingen  Disekvilibrium av Oskar Källner. Sju noveller ingår och boksläppet sker den 23 april. Sidan 10: "Mama Sema lät blicken glida över dem. Det var mest turister från stan. De var inte lika många som i fjol. Och de spenderade inte lika mycket pengar. En tillfällig ekonomisk regression kallade regeringen det. De skyllde på den galaktiska marknaden.     Hon fnös. Som om Nyumbani bara var ett oskyldigt offer för andra världars dåliga beslut. Som om det inte fanns tillräckligt med skrupelfria politiker här hemma.   ...

En smakebit på søndag: Allting växer

Den här söndagen är det Astrid Terese med bokbloggen  Betraktninger ~ tanker om bøker   som förestår  En smakebit på søndag . Mari och Astrid Terese turas om varannan helg att stå som värdinnor för dessa smakbitar som vi hämtar från böckerna vi läser. På så vis blir det fina boktips varje söndag. Hämtar idag smakbiten ur Allting växer   av Lyra Koli. Sidan 40 (Jossi i VR-rummet, som nu är mottagningsrummet vid vårdcentralen):   " – Sammanfattningsvis, sa han och slog ihop de fräkniga händerna, så verkar det som att du behöver lite tid för att ta tag i din hälsa, så jag sjukskriver dig som A1 tills vidare.    Jossi svalde och nickade. A1 var den psykiatriska motsvarigheten till B1 som innebar förkylningar och liknande. Men risken fanns alltid att man halkade ner till A2, och att ingenting hjälpte där heller så att man gled vidare utför och kanske till och med nådde A4 och förklarades tills vidare obotlig. Hon hade läst om några sådana fa...

En smakebit på søndag: Döden under ytan

Den här veckan är det bokbloggen  Flukten fra virkeligheten  som återigen håller i smakbitarna. Genom dessa små textcitat hämtade från böckerna vi läser blir det bra boktips varje söndag. Lagom till söndagsfrukost ute i befriande morgonsvalka (och bland ettriga stickmyggor... "inga rosor utan taggar") avslutades idag den psykologiska spänningsromanen  Döden under ytan  av Anne-Marie Schjetlein. Smakbiten kommer från sidan 12: "Midsommar låg fyra veckor bort. Utanför sjukhuskroppen blommade körsbärsträden och spred hopp om en lång skön sommar. Det var klämfredag efter Kristi himmelsfärdsdag och för hundrade gången önskade sig Andreas bättre arbetsvillkor. Inom vården rullade schemat på utan tanke på helgdagar.    Andreas tuggade färdigt innan han svarade på Jonas fråga om hur de skulle fira midsommar. Smaken av strömming och potatismos var salt och sträv på tungan, törsten skulle visa sig frampå eftermiddagen.    "Det blir nog ganska...