Och så var det bara en av Agatha Christie. Läste boken som bibliotekslån (inbunden).
Tio personer är på olika vis inbjudna till en ö kallad Negerön. Ingen av dem känner varandra sedan tidigare, ej heller känner någon av dem till den Una N. Owen/U.N.O-./Mr Owen som kallat dem dit. Då de ankommer till ön möts de upp av paret herr och fru Rogers som strax innan anställts av den anonyme Owen. Den enda kontakten med fastlandet sker via motorbåt som skall komma med post och livsmedel varje morgon. Mr Rogers meddelar att Herr Owen skall anlända nästkommande dag. Då gästerna på kvällen serveras middag blåser det upp till oväder utanför fönstren. Middagsgästerna lägger märke till tio små figuriner, tio precis som i den olycksbådande ramsa som finns inramad på väggarna i gästernas rum. Därefter börjar märkliga saker ske och ön blir isolerad från fastlandet, ingen kan ta sig därifrån. De påföljande morden kan inte betyda något annat än att någon av de som befinner sig på ön är mördaren, men vem? Samtliga har något skumt i sitt förflutna, som de helst vill bortförklara. Alla misstänker varandra, ingen litar på någon.
Huvudkaraktärer:
Smart konstruerad mordgåta fylld av spännande mystik och dramatik, där miljön för handlingen förstärker effekten. Smårysligt och fängslande berättat av deckardrottningen nummer ett, utan konkurrens.
Det var bara till att börja med som det upplevdes svårt att lära känna alla huvudkaraktärer på en gång, men när de väl hamnat på den där ön, utanför den fiktiva engelska byn Sticklehaven, hade man full koll på alla. Att det gick så fort ändå kan väl bara betyda att karaktärsbeskrivningarna är skickligt utförda och att de tio personerna var intressanta.
Romanen är snabbläst och texten luftigt indelad fram till den långa, mer kompakta, epilogen. Det blir först där som det - på ett lite annorlunda vis - avslöjas vem U.N.O/mördaren var. Hade inte kunnat lista ut vem, men som en riktigt bra Christie-deckare försöker man förstås genom händelsernas gång lista ut vem det kan vara, man misstänker och avskriver. Klart underhållande och klurigt, såklart ser man då mellan fingrarna med att inte precis allt är direkt trovärdigt.
Kunde inte låta bli att dra paralleller till Harper's Island, den var ju så bra! För den serien måste ju bara inspiration ha hämtats från Agatha Christies dramatiska mordhistoria, eller?:
Romanen i sig lär ha filmatiserats ca tio gånger. Konstigt nog har jag själv helt missat att se någon av dessa filmatiseringar, men blev klart nyfiken på denna brittiska miniserie (BBC One) från 2015, som skall ha visats i Sverige som två filmer (ursprungligen tre delar):
And Then There Were None (Am. titel 1940) utgavs första gången 1939, i svensk översättning året därpå. Romanen har sålts i ca 100 miljoner exemplar och är en av världens mest sålda böcker, alla kategorier. Av Agatha Christies fantastiska produktion bör man absolut inte missa Och så var det bara en. Riktigt bra var den!
Andra bokbloggare om Och så var det bara en:
Tusen sidor
"Tio små tennsoldater åt supé i Rio. En satte i halsen, och så var de bara nio.
Så inleds den klassiska barnramsan som gett namn till Agatha Christies stilbildande mästerverk från 1939.
Tio främlingar har blivit bjudna till en herrgård på en isolerad ö utanför Englands sydkust. Gårdens okände ägare dyker själv aldrig upp, men låter snart sina gäster förstå att var och en kommer att bestraffas. Moraliskt är de alla skyldiga till mord som de aldrig har stått till svars för. När den första döda kroppen hittas, samtidigt som det står klart att all kontakt med omvärlden är bruten, inleds en mardrömslik kamp på liv och död.
Och så var de bara en är en av de mest sålda böckerna genom tiderna, alla kategorier. Det är den första i raden av Agatha Christie-deckare som bygger på en barnramsa."
Tio personer är på olika vis inbjudna till en ö kallad Negerön. Ingen av dem känner varandra sedan tidigare, ej heller känner någon av dem till den Una N. Owen/U.N.O-./Mr Owen som kallat dem dit. Då de ankommer till ön möts de upp av paret herr och fru Rogers som strax innan anställts av den anonyme Owen. Den enda kontakten med fastlandet sker via motorbåt som skall komma med post och livsmedel varje morgon. Mr Rogers meddelar att Herr Owen skall anlända nästkommande dag. Då gästerna på kvällen serveras middag blåser det upp till oväder utanför fönstren. Middagsgästerna lägger märke till tio små figuriner, tio precis som i den olycksbådande ramsa som finns inramad på väggarna i gästernas rum. Därefter börjar märkliga saker ske och ön blir isolerad från fastlandet, ingen kan ta sig därifrån. De påföljande morden kan inte betyda något annat än att någon av de som befinner sig på ön är mördaren, men vem? Samtliga har något skumt i sitt förflutna, som de helst vill bortförklara. Alla misstänker varandra, ingen litar på någon.
Huvudkaraktärer:
- Mrs Ethel Rogers - kokerska och hembiträde
- Mr Thomas Rogers - butlern
- Anthony James Marston - ansvarslös ung man med utseendet för sig
- General John Gordon Macarthur - pensionerad krigshjälte
- Emily Caroline Brent - äldre religiös dam
- Lawrence John Wargrave - pensionerad domare
- Edward George Armstrong - doktor
- William Henry Blore - privatdetektiv och f.d. polis
- Philip Lombard - legosoldat
- Vera Elizabeth Claythorne - tjänstledig ung lärare som tagit arbete som sekreterare
Smart konstruerad mordgåta fylld av spännande mystik och dramatik, där miljön för handlingen förstärker effekten. Smårysligt och fängslande berättat av deckardrottningen nummer ett, utan konkurrens.
Det var bara till att börja med som det upplevdes svårt att lära känna alla huvudkaraktärer på en gång, men när de väl hamnat på den där ön, utanför den fiktiva engelska byn Sticklehaven, hade man full koll på alla. Att det gick så fort ändå kan väl bara betyda att karaktärsbeskrivningarna är skickligt utförda och att de tio personerna var intressanta.
Romanen är snabbläst och texten luftigt indelad fram till den långa, mer kompakta, epilogen. Det blir först där som det - på ett lite annorlunda vis - avslöjas vem U.N.O/mördaren var. Hade inte kunnat lista ut vem, men som en riktigt bra Christie-deckare försöker man förstås genom händelsernas gång lista ut vem det kan vara, man misstänker och avskriver. Klart underhållande och klurigt, såklart ser man då mellan fingrarna med att inte precis allt är direkt trovärdigt.
Kunde inte låta bli att dra paralleller till Harper's Island, den var ju så bra! För den serien måste ju bara inspiration ha hämtats från Agatha Christies dramatiska mordhistoria, eller?:
Romanen i sig lär ha filmatiserats ca tio gånger. Konstigt nog har jag själv helt missat att se någon av dessa filmatiseringar, men blev klart nyfiken på denna brittiska miniserie (BBC One) från 2015, som skall ha visats i Sverige som två filmer (ursprungligen tre delar):
And Then There Were None (Am. titel 1940) utgavs första gången 1939, i svensk översättning året därpå. Romanen har sålts i ca 100 miljoner exemplar och är en av världens mest sålda böcker, alla kategorier. Av Agatha Christies fantastiska produktion bör man absolut inte missa Och så var det bara en. Riktigt bra var den!
Andra bokbloggare om Och så var det bara en:
Tusen sidor
Tycker väldigt mycket om den här! :)
SvaraRaderasett den gamla filmen för hundra år sedan
SvaraRadera