En smakebit på søndag: Näst sista sanningen

Den här söndagen är det Astrid Terese med bokbloggen Betraktninger ~ tanker om bøker som förestår En smakebit på søndag. Mari och Astrid Terese turas om varannan helg att stå som värdinnor för dessa smakbitar som vi hämtar från böckerna vi läser. På så vis blir det fina boktips varje söndag.

Hmm, ja, jag hade faktiskt inte förberett någon smakbit för idag, trodde det var sommaruppehåll i och med att de uteblev förra söndagen (nåja, uteblev och uteblev... vi som skrev inlägg hittade ju uppenbarligen varandra ändå, utan "link party" by InLinkz😀). Brukar i vanliga fall skriva ihop smakbits-inläggen på lördagarna, men klart en trots det försöker leverera(!), även om det blir något mer snabbt ihophafsat denna gång.

Har fastnat för ännu en bok av Philip K Dick, inte så mycket kvar att läsa i den nu, så smakbiten hämtar jag från närmare slutet (sidan 170) i Näst sista sanningen (utkom för första gången på svenska - originaltitel; The Penultimate Truth - för snart ett år sedan, att den inte blivit översatt förr är mig en gåta):

"Till mrs Lantano, som stod vid sidan av, sa han: "Ni har verkligen fina barn." Och när han såg David Lantanos fru tänkte han på sin egen Rita, fortfarande kvar där nere, i den hopplösa tanktillvaron. För evigt, tydligen, eftersom inte ens de mer anständiga individer som levde på ytan, män som David Lantano och - om han hade förstått det hela rätt - boplexbyggaren Louis Runcible: inte ens dessa män hade några planer, något hopp, något alls att erbjuda tankborna."

Och andras bidrag hittas idag här