Påskliljans död?

"En person som protesterar kan tystas. Tio måste hanteras. Hundra flyttar gränsen för vad som anses möjligt."

Och kanske måste även fler våga bli som Rosa Park, denna modiga kvinna.

Det här inlägget raderades tidigare av Blogger för att det inte följde deras riktlinjer. De vände på det hela och kallade min kärleksretorik för "hatretorik", för att inlägget var motsatsen till oikofobiskt.

Sverige var en idyll.
Ett tryggt, enat och blomstrande land där dörrarna stod olåsta och framtiden kändes självklar.

Vi har en skyldighet att göra allt vi kan för att återskapa det Sverige som gått förlorat.

Berätta stolt om det hemland vi en gång hade, de förtjänar att veta 🇸🇪 pic.twitter.com/30OtDVsddE

— Hybrid Warfare (@HybridWarfareX) March 16, 2026

Inlägget tog upp problemet med en politisk ideologi förklädd till religion, en kvinnoförnedrande ideologi som försöker sprida sig globalt och som tidigare inte funnits i vår del av världen. KvinnoKraft 4.0 skriver om sådant här på sin sajt, en sajt som inte ännu stängts ned av medlöpare till ideologins försök till globalt maktövertagande genom terror och tystande genom hot, så gå gärna in där och informera er. Själv kan jag alltså återigen inte skriva om den här sortens saker på min lilla pytteblogg. Det har funnits en tid då yttrandefriheten varit mer generös, men nu verkar man ha inskränkt den på nytt. Bojkott kan ingen kontrollera eller stoppa, så det kan vi fortfarande alla använda för att säga stopp och belägg när det rör sig åt helt tokigt håll. Nu ska det bli spännande att se om Blogger återigen raderar detta inlägg efter att jag uppdaterat innehållet. Vilka intressanta tider vi lever i hörrni.

Och: Njut av påskliljorna! Låt dem inte vissna bort.