"Midsommargryning", Lars Wilderäng

Midsommargryning, Lars Wilderäng. Massolit Förlag. Antal sidor: 351. Utgivningsår: 2013.

 

"Ordet på meddelandeblanketten var klart och tydligt. Midsommargryning.

Året är 2023. När bakfulla svenskar vaknar på midsommardagens morgon är all telefon- och internettrafik bruten och snart börjar flyglarmen att tjuta. I TV och radio meddelar överbefälhavaren att Ryssland inlett nya aggressioner mot Sverige och att den svenska regeringen tvingats avgå. Är detta en skrämmande upprepning av det för Sverige fatala mellandagskriget 2012? Står Sverige rustat för att möta anfallet eller ska nya landområden gå förlorade? På vems sida står egentligen den svenska militären?

Midsommargryning är den rafflande uppföljaren till Lars Wilderängs säkerhetspolitiska thriller Midvintermörker."

Gjorde en omläsning av uppföljaren till Midvintermörker. Passande att läsa i år, då handlingen i denna framtidsvision (publicerad 2013) utspelar sig under midsommartid 2023. Verklighetens säkerhetsläge är ju även minst sagt oroande, detta att som enda nordiska land fortfarande stå utanför Nato när hotet från Ryssland stegras. Vad än det envetna utestängandet kan tänkas bero på? Egentligen. Bortom rubrikerna.

Idag:

#BREAKING Germany's Scholz urges Turkey's Erdogan to 'clear path now' for Sweden NATO membership pic.twitter.com/yhvzF4MLPj

— AFP News Agency (@AFP) June 22, 2023

Känner att det även borde ligga i de Baltiska staternas intresse att trycka på ytterligare för att Turkiet och Ungern ska släppa in Sverige i alliansen så snabbt som möjligt. Men det kanske görs, vi vanliga får såklart inte veta allt som sker.

Allvarstid. Jo, alla bör nog också läsa Försvarsberedningens rapport Allvarstid, har själv inte gjort det än, även om det skulle höra till vår medborgerliga plikt att göra. Man både vill och inte vill. Men visshet är bättre än ovisshet, ovisshet skapar mer rädsla.

Nog om det!

Midsommargryning är spännande, har ett rasande ruschigt tempo och ett intressant scenario som väcker viktiga (i nuläget nödvändiga) insikter. Tyvärr är det ganska svårt att hänga med i svängarna. Alla detaljbeskrivningar för teknik, vapen, m.m., allt militärt fackspråk känns överbelastande och ointressant för mig som inte är militärt överintresserad på det sättet. Karaktärsbeskrivning och karaktärsutveckling är ytlig och lämnar i övrigt mycket att önska. Men det ena positiva utbytet man får av att läsa boken tar ut det andra negativa. Så är det ju, även om läsekretsen kunde ha breddats betydligt om det där möpiga hade tonats ner något. I mitt tycke är Midsommargryning snäppet bättre skriven än första boken Midvintermörker.

Fördelen med den här sortens fiktion (skriven av någon med fördjupad sakkunskap) handlar om att fler blir mer säkerhetsmedvetna, får bättre insikt om sådant som rör krigssituationer, allt som ryms inom begreppet beredskap, om risker och det vi i värsta fall har att hantera framöver. Bättre att vara beredd än att bli överraskad.

Scenario Midsommargryning: Republiken Gotland är de facto en marionett till Ryssland. För ett decennium sedan invaderade Ryssland Gotland och det s.k. mellandagskriget ägde då rum (grundsscenario från första delen Midvintermörker). I ett fredsfördrag tvingades Sverige till begränsningar inom det militära området nationellt. Rysslands ultimatum för att lätta på oljesanktioner mot ett ekonomiskt försvagat Sverige är att Gotland erkänns som en självständig republik. Efter att det svenska försvaret haft en militärövning inleds en verklig offensiv för att återta Gotland. Parallellt för att lyckas med detta genomför militären även en statskupp.

Även: Bokmärkt

En smakebit på søndag