The Great Dictator

The Great Dictator. Final Speech:

"I’m sorry, but I don’t want to be an emperor. That’s not my business. I don’t want to rule or conquer anyone. I should like to help everyone — if possible — Jew, Gentile — black man — white. 

We all want to help one another. Human beings are like that. We want to live by each other’s happiness — not by each other’s misery. We don’t want to hate and despise one another. In this world there is room for everyone. And the good earth is rich and can provide for everyone.

The way of life can be free and beautiful, but we have lost the way. Greed has poisoned men’s souls, has barricaded the world with hate, has goose-stepped us into misery and bloodshed. We have developed speed, but we have shut ourselves in. Machinery that gives abundance has left us in want. Our knowledge has made us cynical. Our cleverness, hard and unkind. We think too much and feel too little. More than machinery we need humanity. More than cleverness we need kindness and gentleness. Without these qualities, life will be violent and all will be lost.

The aeroplane and the radio have brought us closer together. The very nature of these inventions cries out for the goodness in men — cries out for universal brotherhood — for the unity of us all. Even now my voice is reaching millions throughout the world — millions of despairing men, women, and little children — victims of a system that makes men torture and imprison innocent people. To those who can hear me, I say — do not despair. The misery that is now upon us is but the passing of greed — the bitterness of men who fear the way of human progress. The hate of men will pass, and dictators die, and the power they took from the people will return to the people. And so long as men die, liberty will never perish.

Soldiers! don’t give yourselves to brutes — men who despise you — enslave you — who regiment your lives — tell you what to do — what to think and what to feel! Who drill you — diet you — treat you like cattle, use you as cannon fodder. Don’t give yourselves to these unnatural men — machine men with machine minds and machine hearts! You are not machines! You are not cattle! You are men! You have the love of humanity in your hearts! You don’t hate! Only the unloved hate - the unloved and the unnatural! 

Soldiers! Don’t fight for slavery! Fight for liberty! In the 17th Chapter of St Luke it is written: “the Kingdom of God is within man” — not one man nor a group of men, but in all men! In you! You, the people have the power - the power to create machines. The power to create happiness! You, the people, have the power to make this life free and beautiful, to make this life a wonderful adventure. Then - in the name of democracy — let us use that power — let us all unite. Let us fight for a new world — a decent world that will give men a chance to work — that will give youth a future and old age a security. 

By the promise of these things, brutes have risen to power. But they lie! They do not fulfil that promise. They never will! Dictators free themselves but they enslave the people! Now let us fight to fulfil that promise! Let us fight to free the world — to do away with national barriers — to do away with greed, with hate and intolerance. Let us fight for a world of reason, a world where science and progress will lead to all men’s happiness. Soldiers! in the name of democracy, let us all unite!"

 

—

"Jag beklagar, men jag vill inte vara kejsare. Det är  inte min sak. Jag vill inte härska över eller erövra någon. Jag skulle vilja hjälpa alla — om möjligt — judar, icke judar — svarta människor — vita.

Alla vill vi hjälpa varandra. Mänskliga varelser är sådana. Vi vill leva av varandras lycka — inte av varandras elände. Vi vill inte hata och förakta varandra. Här i världen finns det plats för alla. Och den goda jorden är bördig och kan ge mat åt alla.

Livet kan vara fritt och vackert, men vi har gått vilse. Girigheten har förgiftat människornas själar — har barrikaderat världen med hat — har fört oss i paradmarsch rätt in i olyckor och blodsutgjutelse. Vi har utvecklat farten, men har stängt oss själva inne. Maskinerna, som skänker oss överflöd, har gjort oss nödlidande. Våra kunskaper har gjort oss cyniska; vår intelligens har gjort oss hårda och ovänliga. Vi tänker för mycket och känner för litet. Mer än maskiner behöver vi mänsklighet. Mer än intelligens behöver vi vänlighet och  mildhet. Utan de egenskaperna blir livet fyllt av våld och allt går förlorat.

Flygplanet och radion har fört oss närmare varandra. Själva det innersta i dessa ting ropar efter det goda hos människan — ropar efter universellt broderskap — efter allas vår enhet. Just nu når min röst fram till miljoner världen runt — miljoner av misströstande män, kvinnor och små barn — offer för ett system som förmår människor till att tortera och inspärra dem som är oskyldiga. Till dem som kan höra mig, säger jag: »Misströsta inte.» Den olycka som har drabbat oss är bara en övergående verkan av girigheten, av bitterheten hos människor som fruktar för de mänskliga framstegens väg. Människornas hat kommer att gå över och diktatorer dör och den makt de rövade till sig av folket, kommer att återgå till folket. Och så länge som människor dör, kommer friheten aldrig att gå under.

Soldater! Överlämna er inte  åt dessa odjur — som föraktar er — förslavar er — som bestämmer över era liv — säger till er vad ni ska göra — vad ni ska tänka och känna! Som drillar er — utfodrar er — behandlar er som boskap och använder er till kanonföda. Överlämna er inte åt dessa onaturliga människor — maskinmänniskor med maskinhjärnor och maskinhjärtan! Ni är inte maskiner! Ni är människor! Med kärleken till mänskligheten i era hjärtan! Hata inte! Endast de, som inte är älskade, hatar — de som inte är älskade och de onaturliga!

Soldater! Kämpa inte för slaveriet! Kämpa för friheten! I sjuttonde kapitlet av Lukas' evangelium står det skrivet att Guds rike är invärtes i eder — inte hos en enda människa eller en grupp av människor, utan hos alla människor! Hos er! Ni, folket, har makten — makten att skapa maskiner. Makten att skapa lycka! Ni, folket, har makten att göra livet fritt och vackert — att göra livet till ett underbart äventyr. Låt oss då — i demokratins namn — använda den makten — låt oss alla förenas. Låt oss kämpa för en ny värld — en god värld som ger människorna en möjlighet att arbeta — som kommer att ge ungdomen en framtid och ålderdomen trygghet.

Genom att utlova detta har odjuren förvärvat sig makt. Men de ljuger! De håller inte det löftet. De kommer aldrig att göra det! Diktatorer befriar sig själva men de förslavar folken. Låt oss nu kämpa för att befria världen — för att rasera nationella gränser — för att tillintetgöra girighet, hat och ofördragsamhet. Låt oss kämpa för en förnuftets värld — en värld där vetenskap och framsteg kommer att leda till lycka för oss alla. Soldater, i demokratins namn, låt oss förenas!"

Den amerikanska satiriska och allegoriska parodin Diktatorn (The Great Dictator) hade New York-premiär den 15 oktober 1940 (premiär i Sverige först den 19 november 1945). USA hade då ännu inte dragits in i kriget mot Nazityskland, detta skulle ske drygt ett år senare efter Japans anfall mot Pearl Harbor den 7 december 1941. Filmen parodierar (från ett dåtida perspektiv) Adolf Hitler och Nazityskland, Benito Mussolini och fascistiska Italien.

"När jag hade hunnit halvvägs med »Diktatorn» (»The Great Dictator»), började jag få alarmerande meddelanden från United Artists. Hays' byrå hade gett en vink om att det skulle bli bråk med censuren. United Artists' engelska kontor var också mycket oroligt för en antihitlersk film och tvivlade på att en sådan skulle kunna visas i Storbritannien. Men jag var fast besluten att fortsätta, för Hitler måste göras till åtlöje. Om jag hade känt till de tyska koncentrationslägrens fasansfulla verklighet, skulle jag inte ha kunnat göra »Diktatorn»; jag skulle inte ha kunnat driva med nazisternas mordiska vansinne. Men jag var besluten att förlöjliga deras mystiska svammel om en renblodig ras."

Ur Min självbiografi, Charles Chaplin.