"Kungshjärta", Lars Wilderäng

Kungshjärta, Lars Wilderäng. Förlag: Norstedts. Antal sidor: 443. Utgivningsår: 2022.

"Året är 2019. En svensk agent vid Kontoret för särskild inhämtning försvinner spårlöst på uppdrag i den militäriserade ryska exklaven Kaliningrad vid Östersjöns ostkust. Hanna Hjerta vid avdelningen för Särskilda omständigheter dras från rutinuppdrag i Sverige och skickas för att försöka hitta agenten eller alternativt sopa igen spåren efter honom - ett uppdrag som borde vara enkelt. Men när det förflutna ruvar på hämnd och revansch dras Hanna in i en konspiration och ett förräderi som hotar regionen på ett sätt ingen kunnat förutse och insatserna blir personliga.

Kungshjärta är en actionfylld spion- och agentroman om internationella skeenden bortom rubrikerna och den fristående uppföljaren till succén Drönarhjärta. Lars Wilderäng, författaren till Stjärnklart, Höstsol och Redovisningsavdelning Marviken, lyckas gång på gång hamna obehagligt nära verkligheten i sina romaner. En bok i Ian Flemings och tidiga Tom Clancys anda."

Andra fristående delen i den här bokserien hade bland annat en intressant skildring av Kaliningrad oblast, rysk enklav på andra sidan Östersjön som jag faktiskt inte haft så mycket kunskap om förrän just i år efter Rysslands anfallskrig och terrorattacker i Ukraina.

Kungshjärta är för övrigt en väl fungerande och bra spänningsroman, inte direkt någon kortfattad historia och inte så lite brutal. En sidoberättelse från historisk tid och kommer att flätas in i nutid med oväntad twist. Därmed får man också historisk inblick vad gäller Kaliningrad på ett smidigt sätt. Mycket av det jag tidigare skrev om Drönarhjärta gäller också för Kungshjärta.

I stort sett läst de flesta böckerna av Wilderäng och har för egen del mest gillat Stjärnklart-trilogin (dystopisk science fiction), Redovisningsavdelning Marviken (kontrafaktisk science fiction) och Är du förberedd? En handbok för krisen, med mentala och fysiska råd av Lena & Lars Wilderäng (fakta om krisberedskap). Alla kan nog finna sina egna favoriter, men samtliga böcker är intressanta, ger fördjupade insikter och har den där viktiga ingrediensen som gör att man blir nyfiken på verklighetsbakgrund, vilket såklart ofta leder till vidare kunskapssökning. Romanerna/bokserierna kan upplevas rätt olika sinsemellan, men där finns alltid ett gediget samhällsengagemang i botten. 

Missa heller inte författarens välrenommerade blogg (Cornucopia? – Evig tillväxt i en ändlig värld?), den är givande att följa, själv uppskattar jag särskilt det som handlar om Ukraina, just det innehållet framställs alltid på ett medmänskligt solidariskt, respektfullt och sakligt sätt. Ibland skriver hustrun Lena Wilderäng som gästbloggare, dessa inlägg är också särskilt intressant läsning. Hennes erfarenheter och kunskaper om det ryska är nog för övrigt en rätt viktig del i Hjärta-serien skulle jag tro.

Romanen har även ett personligt och fint skrivet efterord som tar upp viktiga tankar om tiden efter den 24 februari, då Ryssland inledde invasionen av Ukraina.

Mer här på bloggen: En smakebit på søndag och Veckans mening