Presidenten i palatset

  "Presidenten fnös till.
   Rikast i ett land med fattiglappar. Rikedom var relativ, och relativt sett innebar det att han var ännu rikare. Sanktionerna hade knappt låst något av hans utländska kapital, inte ens på bankkontona i Schweiz. De gick helt enkelt inte att spåra till honom, via alla bulvaner, skalbolag och falska identiteter. Han kanske inte kunde komma åt dem nu, men på sätt och vis hade sanktionerna bara gjort honom rikare. Det kapital som fanns i Ryssland var bara desto mer värt i en värld med sanktioner. Dessutom förde han hela tiden ut pengar ur landet, sanktionerna till trots. Särskilt de svenska bankerna i Pribaltika hade varit hjälpsamma där, både för honom och hans närmaste, även om de aldrig förstått vem som egentligen kontrollerade kapitalet. Fast den vägen var kanske stängd nu.
   Varje mord han fått GRU att genomföra utomlands, varav de flesta aldrig upptäcktes av väst då de ofta verkade vara slumpmässiga olyckor och drabbade ryska affärsmän och expats, skickade också signaler till hans bulvaner och ombud. Det var hans pengar, inte deras. Sedan genomförde man även en del mer spektakulära mordförsök för att skicka signaler om vad som händer landsförrädare i hans värld.
   Ingen kunde vara trygg någonstans i världen. Hans klor nådde överallt."

Sid. 211, kapitel "Palats, Krasnodar kraj, sent fredag kväll 27:e september 2019"; Kungshjärta, Lars Wilderäng

Genom den norska bokbloggen Betraktninger ~ tanker om bøker kan vi även denna söndag bjuda på och ta del av smakbitar ur böckerna vi läser eller har läst. Med detta utbyte kan vi ge och få bra boktips.

Funderade förresten lite på detta med Schweiz, och att Sverige ibland förväxlas med landet. Benämningen Little Moscow är ju även intressant i sammanhanget. Såg nyligen en schweizisk komikers satirvideo (https://www.swissinfo.ch/eng/multimedia/switzerland-says-sorry--oligarchs--paradise/47820090), och visst väcker den tankar! Videon är engelsktextad.