"Du sköna nya värld" av Aldous Huxley

I Aldous Huxleys framtidsscenario Du sköna nya värld styr gentekniken. Människan framställs och klonas av var sort i rätt mängd via "kläckning" och fostras på anstalt. Mödrar och fäder existerar inte utan är bara något man har hört talas om, något gammalt föråldrat och lite skämmigt.

Det finns här inget lidande eller olyckor, inga olyckliga människor, inget åldrande, inga gamla och sjuka, ingen oro eller sorg. Livet framlevs i ett sorglöst ytligt rus utan djupa känslomässiga förbindelser. Allt är här och nu, livet levt för stunden.

Konsumtion av fabriksframställda artiklar och lyckomaximering genom diverse känsloförnimmelser är det väsentliga. Kastsamhället består av Alfa och Beta (personer som innehar höga samhällspositioner) samt Gamma, Delta och Epsilon (vilka är de arbetare som genom gentekniken utformats att inte ha förmågan att tänka själva). Samhällsfunktionen upprätthålls ytterligare genom tidig indoktrinering, propaganda och lyckodrogen "soma". Lyckopillren soma konsumeras flitigt och det ständiga medicinintaget eliminerar kvarvarande eller tillfälligt uppkomna otillbörliga känslor. Sådana negativa känslor hör naturligtvis inte hemma i detta sinnenas paradis, vilket alltid skall levas utan eftertanke för vad som varit, eller konsekvenstänkande inför vad som komma skall. Alla vet här sin plats, alla trivs, alla är nöjda.

Du sköna nya värld skrevs redan 1932. I vår tid associerar man till genmanipulering och kloning; överproduktion för överkonsumtion; spel, sport, lättsam underhållning som ett opium för folket; medicinering för att skära bort minsta oro och sorg. Världen där ett oacceptabelt åldrande genom kemisk väg har tryckts bort, ett åldrande som ses som något fult och inte som något vackert, en del av livet. Denna "sköna nya värld" är ingen utopisk plats utan en oerhört otäck dystopisk sådan.

Andra bokbloggare om Du sköna nya värld:
enligt O

"Frankenstein: eller den moderne prometeus" av Mary Shelley

Frankenstein: eller den moderne prometeus av Mary Shelley.

"Mary Shelleys legendariska roman Frankenstein, i nyöversättning av Måns Winberg och med efterord av John-Henri Holmberg. Alla har vi stött på – om inte annat i filmparodier – varianter av historien om den galne vetenskapsmannen och hans ohyggliga skapelse, en varelse konstruerad av mänskliga likdelar som väckts till liv med hjälp av elektricitet, och uttrycket "Frankensteins monster" ingår som ett begrepp i vardagsspråket – men alla har nog inte stiftat närmare bekantskap med den ursprungliga källan till dessa spektakulära idéer: Mary Shelleys högst seriösa roman från 1818."

Bävade länge att skriva ner några ord om denna klassiker, som nu äntligen blivit läst. Bävan beror på att det finns så många åsikter och tolkningar, man kan läsa in så mycket, bara man vill. Som vanlig enkel läsare känns det då futtigt att försöka sig på ett bokomdöme (jantelagen härskar! Vem är då jag som anser mig få skriva om - eller ens sätta betyg på - ett storverk som detta?). Det får därför bli något enkelt, så det ändå blir gjort.

Förlaget Bakhålls upplaga (vilken var den som lästes) hade ett efterord skrivet av John-Henri Holmberg, och detta gav en bred förklaring till både författarens turbulenta livshistoria (vilken såpa!), dennes verk och ett utvik om att Frankenstein faktiskt kan anses vara den första moderna science fiction-romanen. För vidare analys av romanen skulle man sen gärna vilja hänvisa till detta efterord. Glöm att det räcker med att ha läst eller sett någon av alla dessa efterkonstruktioner i form av ungdomsböcker eller filmer, originalet har en enormt större dimension som inte alls existerar i dessa.

Med dagens ögon är romanen ålderdomligt skriven, därför är det kanske inte det allra lättaste att läsa och ta till sig vad den har att säga, men jag lovar; det är värt det!


Andra bokbloggare om Frankenstein:
Skriva läsa leva
Mitt bokliga liv

Läst oktober

1. Rasputins dotter av Kathryn Harrison (ur egen bokhylla)
2. Daisy i kedjor av Sharon Bolton (bibliotekslån)
3. Handen av Henning Mankell (Kurt Wallander #12) (ur egen bokhylla)
4. Frankenstein: eller den moderne prometeus av Mary Shelley (bibliotekslån)
5. Grottan av Eva Ullerud (epub-novell; ur egen bokhylla)
6. Kalldrag av Markus Sköld (E-bok; bibliotekslån)

"Kalldrag" av Markus Sköld

Sådant som skrämmer kan vi denna höst finna i romanen Kalldrag av Markus Sköld.

"Kalldrag handlar om familjen Frisk -- Therese, John och dottern Sara -- som flyttar från Stockholm till brukssamhället Gränshammar i Bergslagen.

Therese har tröttnat på sitt jobb som ekonom i Stockholm. När hennes man John får chansen att bli VD för orten Gränshammars stålindustri, går hon med på att ge orten några år för att fundera på vad hon vill göra av sig själv. De flyttar in i direktörsvillan som ligger vid foten av Lyktberget, bara en liten bit från ett gruvhål.

Vad de inte vet är att gruvan har en mörk historia. För drygt sextio år sedan sprängde en grupp gruvarbetare av misstag in sig i en naturlig grotta under marken och släppte lös någonting som tog gruvarbetaren Pär Klang i besittning. Han blev galen och slog ihjäl fyra av sina kamrater med en gruvhacka. Sedan försvann han in i berget och ingen har sett honom vid liv sedan dess. Däremot går det historier om att folk har sett hans vålnad vandra omkring på Lyktberget.

Therese trivs inte särskilt bra i Gränshammar. Det händer märkliga saker i huset, ljud och lukter hon inte kan förklara. Familjens katt börjar bete sig aggressivt. Dessutom känner hon sig uttittad och har svårt att relatera till människorna på orten. Det är bara en person hon trivs med: blomsterhandlaren Mia. John blir mer och mer engagerad i jobbet och lämnar Sara och Therese ensamma, kommer hem senare och senare från jobbet. Det knakar i äktenskapets fogar.

Samtidigt blir den halvalkoholiserade stålverksarbetaren Kenta mer och mer orolig för utvecklingen på verket. En ny VD riskerar att införa förändringar, han kanske till och med får för sig att sparka folk. Ett hat börjar byggas upp mot John Frisk som gör honom mottaglig för samma ondska som för sextio år sedan besatte Pär Klang.

Therese börjar forska i händelserna i gruvan för att ta reda på vad som händer i huset. Hon inser att alla som kommit i kontakt med gruvan eller direktörsvillan på något sätt har dött.

Kalldrag är en ryslig historia om utanförskap, gengångare och onda väsen som aldrig borde släppts fria."

Författarnamnet kände jag inte tidigare till, titeln dök dock lite här och var upp nyligen efter att boken gavs ut i augusti innevarande år (Hoi Förlag). Klart man blir nyfiken då det rör sig om skräck- och spökhistorier! Fattas bara. Debutromanen Där ute i mörkret (2012) kände jag heller inte till, blev så ruskigt lockad av den här presentationen.

Kalldrag är en väldigt typisk rysare, lätt igenkännbar på många sätt. Även om något sorts nyskapande saknas rekommenderas den verkligen till alla som emellanåt (liksom mig) uppskattar en lättläst kuslig rysare av bladvändarkaraktär.

Gamla gruvhål i skogen är klart både läskiga och inger respekt, både historia och fara förknippas med dessa platser i skogarna. Gruvhål har förstås också av mer samvetslösa individer genom tiderna använts som avstjälpningsplatser för grovsopor, något som kanske återupptas nu när grovsophämtning dragits in i vissa kommuner? Vore kanske idé att de som eventuellt planerar att hiva sopor till skogs får sig till livs denna spökhistoria i avskräckande syfte? Gamla gruvhål är absolut läskiga, med eller utan sopor.
Att läsa om olyckor i samband med amatörmässiga grottdykningar ger mig kalla kårar! Ledlinor som trasslar sig fast, skuggor, och att inte kunna ta sig ut ur en grotta utan sikt, den tilltagande klaustrofobin... skulle absolut bli en fullkomligt hemsk rysare även där sådana äventyrliga dyk-tokerier ingår (så icke i Kalldrag dock).

Den skrämmande brygden i Kalldrag består bl.a av ingredienserna: Gamla skrönor och historia kring en nedlagd gruva, ond bråd död, försvinnanden, utanförskap, spökerier och illasinnade väsen; lägg därtill sen; en ung familj med barn som flyttar från storstan ut till det lilla brukssamhället. Från; stadsbrus, artificiellt ljus dygnet runt, anonymitet och modernitet, till; tystnad, knarrande trappor, fallerande elinstallation, nattmörka skogar, ortsbefolkningens nyfikenhet och misstänksamhet. Till råga på allt krisar äktenskapet i den lilla familjen, dottern börjar kommunicera med någon via mystiska meddelanden, katten skiftar beteende från söt till demonisk, och så var det då det där infernaliskt heta kaffet som Therese ständigt bränner sig på.

Therese får man en klar bild av, men tyvärr är både maken och dottern väldigt skissartat framställda, och maken försvann mot slutet väldigt lättvindigt, hastigt och lustigt. Hade nog velat ha dessa karaktärer lite mer tydligt och nyanserat framställda. Alkoholistens bedrövliga leverne hade jag däremot gärna sluppit få ta del av så detaljerat äckligt dock, knappast sen trovärdigt att någon så utan repressalier kan gå bärsärkagång i ett samhälle och på en arbetsplats.

Hur som helst gillade jag denna rysliga historia om utanförskap, gengångare och onda väsen. Vill absolut även läsa Där ute i mörkret, om jag nu får tag i den.


Andra bokbloggare om Kalldrag:
hyllan
Bokföring enligt Monika
Beroende av böcker
Maddes Bokhylla
Vargnatts bokhylla

"Daisy i kedjor" av Sharon Bolton

Daisy i kedjor av Sharon Bolton:

"Berömda mördare har fanklubbar.
Hamish Wolfe är inte annorlunda. Han kommer att sitta inspärrad resten av livet för att ha kidnappat och mördat tre kvinnor - och får mängder av beundrarbrev varje dag. Han är snygg, karismatisk och har en stor övertalningsförmåga. Hans beundrare är säkra på att han är oskyldig. Och på att han är deras drömmars man. 

Vem skulle gå med i en sådan fanklubb?
Maggie Rose är advokat och bästsäljande true crime-författare, lika tillbakadragen som hon är framgångsrik. Hon tar bara de fall hon vet att hon kommer vinna. Hamish vill ha Rose som sin advokat. Han vill att hon ska förändra hans öde. Hon är övertygad om att hon är immun mot den charm som den här sortens man kan besitta."

Är väl inte direkt ensam om att inte riktigt fatta hur dömda interner (som t.o.m begått riktigt hemska grova brott) lockar till sig beundrare, vilka dessutom rentav söker kontakt med den kriminelle... helt enkelt ofattbart. När jag sen läste Mariette Lindsteins senaste bok Sekten som återuppstod, fanns där i handlingen en advokat som utan vidare lät sig duperas av en fängslad psykopat. Funderade på hur ännu mer orimligt det måste vara att någon - som verkligen borde kunna tänka klarare om saken - inom rättsväsendet, polisen eller kriminalvården också skulle sälla sig till en sådan "fanklubb". Ibland leder den ena boken till den andra och, efter gott boktips, ledde det den här gången till Daisy i kedjor av den hyllade brittiska deckarförfattaren Sharon Bolton. Första boken jag läser av Bolton och det lär heller inte bli den sista.

I förgrunden har vi den f.d. kirurgen Hamish Wolfe som sitter av sitt livstidsstraff som brutal seriemördare, där offren har varit överviktiga unga kvinnor; kriminalaren Peter Weston som höll i polisutredningen som ledde till anhållandet av Hamish; samt Maggie Rose som blir Hamish advokat. Dessa, samt ytterligare åtskilliga andra inblandade, tycks ruva på hemligheter om sin person och/eller ett ibland väldigt dunkelt och råkallt förflutet, fyllt av förnedring, svek och lögn.

Ack så spännande... bra driv och korta kapitel; brev, mejl, tidningsartiklar, dokument och rapporter; små glimtar som låter läsaren ana att allt och alla inte är vad de först tycks vara. Misstänksamheten vacklar åt olika håll genom läsningens gång, att lägga ifrån sig boken blir en utmaning. Man får sympatier som övergår i antipatier; mystiken tätnar och löses upp, fram och tillbaka.
I denna utmärkta psykologiska thriller finns massor av dolda mörka hemligheter. Dessa uppenbaras en liten bit i taget och får läsaren att undra över sanningen bakom allt som händer, vilka de olika inblandade personerna är/har varit, deras relationer till varandra. Det hela leder fram till en dramatisk effektfull avslutning som överraskar ytterligare. Trots fenomenalt skickligt skrivet (och troligen väldigt bra översatt!) kanske inte i allt så trovärdigt, men sådant är ju inte svårt att ha överseende med för den här typen av fängslande fiktion.
De utmärkta beskrivningarna av karaktärerna och stämningarna (ibland väldigt kusliga båda) bidrar även de självklart till att hålla spänningshalten uppe på hög nivå rakt igenom.

Romanen verkar inte ingå i någon sorts bokserie, vilket kan uppfattas ganska befriande vad gäller deckare, de flesta sådana tycks ju ingå i just bokserier med någon återkommande brottsutredande gestalt i förgrunden. Hur som helst skall Daisy i kedjor vara den 8:e boken av författaren utgiven i svensk översättning av förlaget Modernista.

Andra bokbloggare om Daisy i kedjor:
Maddes Bokblogg
Beas bokhylla

"Mannen mellan väggarna" av Emma Ångström

Mannen mellan väggarna av Emma Ångström:

"Kort efter att en barnfamilj flyttar in i ett hyreshus på Tegnérgatan sker ett mord i samma byggnad. Det är ett av de märkligaste morden i Stockholms historia. En kvinna försvinner från sitt hem och hittas två veckor senare av sin man i hallen i deras gemensamma bostad.
Alla är förbryllade. Var har kroppen varit gömd? Och hur har gärningsmannen kommit in och ut ur lägenheten?
Samtidigt sker allt underligare saker. En hund hittas död på gatan, mat försvinner ur kylskåpen och en outhärdlig stank sprids i huset. Och när den lilla flickan i den nyinflyttade familjen leker Anden i glaset knackar det plötsligt i väggarna."

Kan ha svårt att placera den här "rysaren" (som det uppges vara), ibland uppfattas den som ungdomsroman ibland inte, ibland tror man på spökhistoria ibland inte, övernaturligt?, skräck/rysare?, psykologisk thriller för ungdomar?, nej inte riktigt det heller, men vad är det? Skulle nog svara rätt och slätt; spänningsroman för unga vuxna... tror jag.

Spännande och lättläst är det dock, en riktig sträckläsarbok kan den nog ses som. Spänningen ligger i att man hänger kvar och läser vidare för att få kläm på hur allt hänger ihop egentligen, få förklaringar till det där bakom väggarna t.ex., och mycket annat också. Den mystiska mannen bakom väggarna får man bit för bit förklaring till, men en hel del annat hänger i luften både oförklarat och outrett när boken är utläst, vilket känns lite ofullständigt. Hur var det egentligen med Alvas mormor, de eventuella spökerierna, mormoderns tavlor, de paranormala förmågorna, Alvas far?... Kanske meningen att man skall dra sina egna slutsatser, upp till var och en att tolka och fylla i? Möjligen.
Tycka vad man vill sen om Alvas iskalla attityd inför andra människors känslor (förutom mannen mellan väggarna!) och våldsamma händelser, men hennes utanförskap och utsatthet känns trovärdigt framställd.

Upplevde romanen inte direkt vara så där ryslig som beskrivits, snarare ruskig på ett rått och grymt sätt, saknade de övernaturliga inslag jag förväntade mig i början av läsningen. Det bestialiska slutet tyckte jag inte alls om, och det förutom alla outredda detaljer... kanske kommer det en fortsättning?

Andra bokbloggare om Mannen mellan väggarna:
Bokpool
Maddes Bokblogg
Johannas deckarhörna
Läsa & Lyssna

Läst september

1. Skymningstankar och nattvakor (antologi) Red. Henning Berger (bibliotekslån)
2. Lappin och Lapinova av Virginia Woolf (Novellix; bibliotekslån)
3. Emma. Ett fragment av Charlotte Brontë (Novellix; bibliotekslån)
4. Horatio Sparkins av Charles Dickens (Novellix; bibliotekslån)
5. Knackningar av Johan Theorin (Novellix; bibliotekslån)
6. Tuschritningen och tre andra historietter av Hjalmar Söderberg (Novellix; bibliotekslån)
7. Aprilviolerna av Hjalmar Söderberg (Novellix; bibliotekslån)
8. Samlaren av John Fowles (bibliotekslån)
9. Rött uppror av Pierce Brown (ur egen bokhylla)
10. Lignumkorset - En resa i tid och rum av Viktor Nilorak (E-bok; recensionsexemplar från Type and Tell)
11. Spöket på Canterville av Oscar Wilde (E-bok; bibliotekslån)
12. Snäckorna av Karin Boye (Novellix; bibliotekslån)
13. Nattsidan av Joyce Carol Oates (Novellix; bibliotekslån)
14. Det sällsamma fallet Benjamin Button av F. Scott Fitzgerald (Novellix; bibliotekslån)
15. En dåres anteckningar av Nikolaj Gogol (Novellix; bibliotekslån)
16. Walden av Henry David Thoreau (bibliotekslån)
17. Mannen mellan väggarna av Emma Ångström (bibliotekslån)

"Skymningstankar och nattvakor" (olika författare)

Skymningstankar och nattvakor - svenska sällsamheter 1 (red. Rickard Berghorn) är en samling utvalda klassiska noveller från svensk skräcklitteratur. Samlingen publicerades 2014.

Presentation från Aleph Bokförlag:

"På en grushög längst inne i valvet satt den vansinniga och höll i sin famn ett halvmurket benrangel, kring vilket några gulgråa, ursprungligen vita tyglappar fladdrade för luftdraget… Och den galna satt och vyssjade benranglet som ett litet barn och sjöng så gott hon kunde sina barndomsvisor, och i hennes förr så vilda ögon glänste nu den renaste, lycksaligaste modersglädje. 

Moderskärlek bortom dödens och förståndets gränser. Vilse i ett märkligt palats irrgångar. En skuldtyngd man som förföljs av en inbillad eller spökande skarprättare. Gengångare som manifesterar sig i storstadens vimmel…

Fanns det någon svensk skräcklitteratur att tala om på 1800-talet och början av 1900-talet? Den allmänna uppfattningen svarar nej, trots att genren under samma tid var mycket populär i andra länder. Men det finns oväntat många guldkorn att hitta, bara man letar. Detta är första boken i Alephs serie ”Svenska sällsamheter”."

Antologin omfattar 10 noveller av: Aurora Ljungstedt, Zacharias Topelius, Selma Lagerlöf, Helena Nyblom, Henning Berger, Ola Hansson (2 noveller), C.J.L. Almqvist, Clas Livijn, + ett anonymt skillingtryck.

Absolut en novellsamling för alla som gillar skräckgenren, spökhistorier och rysare. Kan också tycka att det nästan vore obligatoriskt för skräckförfattare att ta del av den här sortens klassiska noveller, vilket de kanske också gör, vad vet jag. Här finns massor av användbart stoff som går att modernisera.

Det ålderdomliga, såsom i novellerna; Palatset (C.J.L. Almqvist), Dubbelgångaren (Henning Berger), Moderna spöken och Husvill (Ola Hansson) samt Samvetets fantasi (Clas Livijn), är mer eller mindre trögläst med dagens mått mätt. Palatset började bra, men sen... "orientalisk gotik" var nog inget för mig, skumläste andra halvan av novellen. Dubbelgångaren var ganska rörig, men hade verkligen en kuslig episod som utspelade sig ute på en dimmig hed (s. 132) - minnesvärd. Moderna spöken kändes överbelastad och tung, hade dock sin tjusning med t.ex. de berättade barndomsminnena, stämningsfullt. Husvill var liksom föregående, dock tänkvärt slut som vägde upp det hela och novellen betydde mer efter en stunds eftertanke. Samvetets fantasi fungerade inte alls att läsa, gav upp läsningen helt efter bara ett par sidor.

Bra då? Och inte alls speciellt oåtkomligt genom alltför ålderdomlig stil, var: Nyårsfesten (Aurora Ljungstedt); blev inte besviken på Ljungstedt här heller, levererade verkligen kvalitetsskräck, enligt mig bästa novellen i samlingen, 5/5! Gråpappersansiktet (skillingtryck); helt okej spökhistoria varken mer eller mindre. Bruden (Z. Topelius); finlandssvensk skräckromantik, smålustig och ovanlig liten novell av Z. Topelius(!) - oväntat. Spökhanden (Selma Lagerlöf), Lagerlöf visade sin skicklighet även i denna novell. Nocturne (Helena Nyblom); kändes väldigt modern, lättläst och välskriven, gillade beskrivningar av miljöer och stämningar oerhört mycket, får ta reda på mer som skrivits av Nyblom!

Ja det var väl allt...

Nej, förresten! Förordet och presentationerna som föregick varje novell, skrivna av redaktören Rickard Berghorn, får jag inte glömma. Informativt, intressant, kunnigt och engagerat, på alla sätt och vis, men att via en publicerad novellsamling (svensk skräcklitteratur på 1800-talet och början av 1900-talet) behöva ta upp en konflikt/irritation mellan kollegor (red ut det inbördes istället, kan man tycka), hör väl inte till saken? Har liksom inte något som helst intresse för vilka påståenden någon nutida skräckförfattare framfört i intervjuer. Hybris må väl vara förlåtligt, även då det drabbar skräckförfattare. ;)

Så, slutligen, gillar du att läsa skräck eller tycker det är ganska mysigt att andäktigt läsa en härlig spökhistoria emellanåt, missa inte Skymningstankar och nattvakor.

"Horatio Sparkins" av Charles Dickens

Horatio Sparkins av Charles Dickens - en novell från Novellix:

"Familjen Malderton vill inget hellre än att framstå som societetens högdjur och blir därför överförtjusta när den elegante, men mystiska Horatio Sparkins, uppvaktar deras ogifta dotter. En efter en försöker familjemedlemmarna imponera på nykomlingen. Men vem är egentligen den sofistikerade ynglingen? Inte verkar han vara advokat och inte heller läkare. Men nog måste han vara någon...

Med en stor portion humor beskriver Charles Dickens, en av världens mest lästa och berömda författare, den nyrika världens sociala strävan och dubbelmoral. Novellen gavs ut första gången 1836 och är en för Dickens typisk samhällsskildring av ett samtida London. Novellen har aldrig tidigare översatts till svenska."

En toppennovell, underbar (spot on) humor och sen ett tillika perfekt slut, väntat men ändå slagfärdigt. En klassisk kortis som roar - rekommenderas.

"Knackningar" av Johan Theorin

Knackningar av Johan Theorin - en novell från Novellix:

"Molly har precis förlorat sin enda väninna Judith och livet som ensam pensionär fylls av alltfler tomma likörflaskor och sena nätter framför TV:n. Därför kan hon till en början inte urskilja var de regelbundna knackningarna i huset kommer ifrån. Inte har de väl hörts tidigare? Sakta blir hon övertygad om att någon i huset verkar kämpa för sitt liv, men polisen hävdar bestämt att ingen har anmälts saknad. Molly kan ändå inte släppa tanken på att knackningarna kan vara ett rop på hjälp. Och så gnager den där tidningsnotisen om den döda kvinnan i Råsjön."

Novell skriven för förlaget Novellix. En rysruskig liten historia som är klart läsvärd.

"Sekten som återuppstod" av Mariette Lindstein

Sekten som återuppstod av Mariette Lindstein:

"Sofia Bauman försöker skapa sig ett nytt liv efter två år i sekten ViaTerras våld. Vägen tillbaka blir svårare än hon trott. Hon möts av fördomar och misstänksamhet och plågas av mardrömmar. Inom henne växer ett begär efter vedergällning.

Franz Oswald, sektens ledare, sitter i häktet i väntan på rättegång. Ändå är han varken orolig eller ångerfull. Med hjälp av sin advokat, Anna-Maria Callini, börjar han väva ett nät som sträcker sig långt utanför fängelsets grå väggar och vars enda syfte är att hämnas på Sofia Bauman.

När Sofia bestämmer sig för att tala ut om sekten förvandlas hennes liv långsamt till en mardröm. Enda utvägen är att än en gång lämna allt och starta ett nytt liv någon helt annanstans.

Men Oswald skyr inga medel. Hans nät verkar innefatta allt och alla i Sofias omgivning och sträcka sig över städer, oceaner och kontinenter. Och i kölvattnet av hans slutliga hämnd återstår den avgörande frågan. Kan man någonsin bli helt fri från en sekt?"

Om första delen Sekten på Dimön (som nyligen fick pris som Bästa deckardebut 2015 - stort Grattis, så värd det!) var otäck, så var nu den här andra uppföljaren Sekten som återuppstod faktiskt ännu värre - hur det nu kan vara möjligt?

Med Franz Oswald inom lås och bom ett par år, kanske Sofia Bauman kan komma tillrätta med sitt liv igen...? Icke! Sektledaren styr både sin advokat, kriminella kontakter och vissa fortsatt hängivna anhängare med järnhand från fängelset, för att t.ex. maniskt göra livet surt för Sofia och för att planera återupprättandet av sekten ViaTerra. Brottslingens rättigheter och offrens rättslöshet, då de t.ex drabbas av avskyvärda trakasserier, får här en nästan filmisk framställning som är otroligt obehaglig. Gissa hur det sen blir när fängelsevistelsen tar slut...

Trakasserier har nog under internet-åldern nått en ny nivå. Så som det framställs i denna fiktiva psykologiska thriller ger det mig en påtaglig känsla av att det säkert kan gå till på liknande sätt även i verkliga livet idag bland ungdomar som råkar illa ut. Mardrömslikt var ordet. Det går verkligen kalla kårar igenom mig när jag läser om just de där psykningarna, trakasserierna, det obegripliga hatet, förföljelserna och hotelserna, allt lidande och den djupa rädsla det medför, en skrämseleffekt som etsar sig fast och aldrig riktigt helt släpper taget, som till och med kan forma människors framtid för alltid. Det är kusligt, på allvar, och rent bedrövligt att en del blundar för eller vänder ryggen åt sådant här, också i verkligheten, även idag. Så visst är också denna uppföljare - liksom föregångaren - en viktig bok på ett annat plan, utöver som en rent ruggigt spännande roman, lika svår att lägga ifrån sig som första delen.

Bland karaktärerna var det advokat Anna-Maria Callini jag blev mest konfunderad över. Det är klart att det för en spänningsroman måste till en förstärkning vad gäller olika sorters personligheter, men man undrar verkligen om en välutbildad vuxen person skulle kunna bli så duperad och förblindad av en annan människa, såsom hon blir av psykopaten Franz Oswald?

Romanen väcker tankar, sådant är förstås också alltid ett plus i kanten.

Visst kan det ändå upplevas som storyn successivt bara blir alltför vedervärdig, det ena värre än det andra, tills det blir rent groteskt. Tur då att det finns sådant som väger upp, t.ex. karaktärer som Simon och Jacob - jordnära, empatiska och lugna typer - samt, förstås, att den hund som förekommer i berättelsen klarar sig lindrigt undan (så outhärdligt när djur far illa, även i fiktiv romanform, har så sjukt svårt för sånt) och till sist romanens epilog - som jag gillade.
Summan av kardemumman var att jag därmed kände mig ganska tacksam för den där motvikten, den behövdes då sannerligen.

Om jag rekommenderar boken? Absolut!

Andra bokbloggare om Sekten som återuppstod:
Bokpool
hyllan
Västmanländskans bokblogg

Läst augusti

1. Inkräktarna av Linus Karlén (E-bok; recensionsexemplar - Nomen förlag; books-on-demand) 
2. Nortons filosofiska memoarer av Håkan Nesser (bibliotekslån)
3. Osynlig Makt av John Fredrik Hansson (recensionsexemplar - förlag: Kräm Kommunikation) 
4. Johanssons liv, arbetsglädje och återuppståndelse: noveller och dikter av Henrik Johansson (recensionsexemplar - Rastlös förlag) 
5. Stjärndamm av Lars Wilderäng (E-bok; recensionsexemplar - Massolit Förlag) 
6. Sekten som återuppstod av Mariette Lindstein (bibliotekslån)
7. Kings Hope av Hans Olsson (recensionsexemplar - Zakuli förlag)
8. Blom av Hjalmar Söderberg (Novellix; bibliotekslån)
9. Vad det såg ut som av Helena von Zweigbergk (Novellix; bibliotekslån)
10. Funkislampa av Jerker Virdborg (Novellix; bibliotekslån)
11. Oanade konsekvenser av Elizabeth George (bibliotekslån)

"Stjärndamm" av Lars Wilderäng

Stjärndamm av Lars Wilderäng, är den avslutande delen i Stjärntrilogin. E-boken kom till mig som recensionsexemplar från Massolit förlag. Se mina tidigare recensioner för första och andra delen: Stjärnklart och Stjärnfall.

Presentation från förlaget:

"Den civilisation som sakta men säkert byggdes upp igen, 10 år efter Nedsläckningen, är nu krossad. Inga kulor i världen kunde skydda dem mot den fiende som var nära att förinta dem alla. Och som visade sig vara värre än den mest fasansfulla mardröm.

Några av de få överlevande har åter samlats på Carlstens fästning, fångade som råttor och omringade av hotfullt svarta ögon. Det måste finnas ett sätt att stoppa det här hotet, om det så är det sista de gör. Frågan är bara hur de ska ta sig ur sin fångenskap, och om det finns fler överlevare där ute?"

Vilket nöje det har varit att läsa och skriva om dessa böcker! Längtan efter avslutande delen i denna svenska dystopiska trilogi har verkligen varit enorm och blev för egen del sannerligen inte heller den här sista gången besviken. För några år sedan skulle jag aldrig någonsin ha trott på att en roman med vampyr- och zombieliknande varelser (ja t.o.m någon sorts zombiemassaker) i handlingen skulle gå hem hos mig. Hursomhelst, ibland kan man tydligen överraska sig själv.

Efter en lite trevande start tog handlingen en vändning efter sisådär hundra sidor, detta med en tillbakablick då två nya karaktärer introducerades, vilka kom att spela roll i fortsättningen. Tvåmastade skutan "Friheten" anlände och gav historien fartvind, satt uppriktigt sagt som klistrad och hetsläste därefter fram till del 6; "80 år senare" (detta efter epilogen som är del 5 - alltså ingen avslutande epilog). Sista delen, efter epilogen, var nog det enda som kändes avigt, verkligen alldeles för mycket på för litet utrymme, kan jag tycka. Men dessförinnan ett rasande upptempo med dramatiskt händelseförlopp fulladdat med spännande action-avsnitt (perfekta kapitelavslut gjorde dessa helt klart extra effektfulla).
Var för Stjärndamm faktiskt nöjd med allt vad gäller händelseutvecklingen och hur alla dessa svårt utsatta karaktärer agerande i alla möjliga sorters kniviga situationer. Bland huvudkaraktärerna har förstås Gustaf Silverbane blivit min storfavorit, tätt följd av Anna Ljungberg som vägde upp med sin expertis. Har man läst hela serien, från början till slut (vilket jag starkt rekommenderar att göra), har man lärt känna romankaraktärerna väl och faktiskt känns det nästan lite sorgligt att lämna dem.

De väl avvägda miljöbeskrivningarna flöt in fint i handlingen och det kan väl inte råda någon som helst tvekan om att de som känner igen sig på svenska västkusten (faktiskt även lite Norge och Skottland i Stjärndamm) dessutom känner något alldeles extra för denna bokserie? Beskrivna kustlandskap och människornas livssituation där, utan vare sig el eller moderna bekvämligheter (till råga på allt någon sorts zombieapokalyps runt knuten) gav mig stor behållning, roades kungligt.

Förutom själva underhållningen i sig med dessa böcker, har jag uppskattat underliggande ändamål och mening. Utan en viss specialkunskap bakom berättandet skulle aldrig det här ha blivit så bra som det blev. Ett samhällsengagemang kan verkligen se ut och levereras på väldigt många sätt (mer eller mindre uppenbart). Att såsom den här bokserien är skriven kunna nå ut till en bredare läsekrets borde ju vara alldeles förträffligt.

Stjärntrilogin har för mig fått stjärnstatus och sista delen Stjärndamm knöt ihop det hela på ett tjusigt sätt, så missa nu heller inte den.


Finns att köpa på:
Adlibris: Inbunden / E-bok
Bokus: Inbunden / E-bok / Mp3-bok
Science Fiction Bokhandeln: Inbunden

Andra bokbloggare om Stjärndamm:
Syrlig - kortnoveller m m (obs! en recension för samtliga böcker i trilogin)
Bokhuset
MsHisingen
Mitt Bokliga liv

"Johanssons liv, arbetsglädje och återuppståndelse: noveller och dikter" av Henrik Johansson

Johanssons liv, arbetsglädje och återuppståndelse av Henrik Johansson. Den brokiga samlingen av noveller och dikter är utgiven av förlaget Rastlös, och boken kom till mig som recensionsexemplar. Har inte läst något tidigare av författaren men förlaget skickade ut extra med anledning av ett litteraturstöd av Kulturrådet och att Henrik Johansson under bokmässan i Göteborg
(i år - 22-25 september - med tema och fokus på yttrandefrihet) kommer att delta med en uppläsning från litteraturscenen. Hade redan fått lite förhandsinformation om boken genom andra bokbloggare och var redan helt klart nyfiken. Var det sådär annorlunda som förväntat? Absolut!

Beskrivning hämtades från bokus:

"En mjölbagge vaknar upp och är förvandlad till bagare. En kock grävs upp ur sin grav för att arbeta av sina skulder. En förtvivlad djurrättsaktivist tappar tron på sitt eget engagemang. Människor kämpar på jobbet, ger upp, sugs ut, svettas, vinner och skrattar.

Döden möter vi genom Lilja som hoppade från bron eller dog i kriget. Vi ser den i barnen som difterin tog och i det lilla som finns kvar inom den arbetslöse.

Skrattet hittar vi i bagarnas dans och i naiva besök på Arbetsförmedlingen.

Johanssons blick söker, fokuserar på olika saker, men skärpan finns där hela tiden. Han sträcker ut sitt berättande: från 1800-talets statare till en framtida författarskola."

Förutom noveller och dikter finns här även något slags mellanting. Det är humoristiskt och (o)roande berättat, en mardrömsaktig kafkaesk stämning (flört finns både åt Förvandlingen och till obegripligheterna som upplevs i Processen) vilar över det hela - skickligt!
Delvis har sättet att skriva en lekfull stil jag gillar väldigt mycket, där ingår svart humor/galghumor, samhällssatir; verklighet och absurd fantasi blandas friskt; och så den där sagan, visst är det väl ändå något speciellt med sagor? Så visst gillade jag även Henrik Johanssons novell Burger Princess. 

Tyckte riktigt bra om detta sammelsurium av texter som var både smart och fyndigt med vass udd.

Eftersökte tidigare här på bloggen nutida arbetarprosa, efter att ha läst ett par noveller av Maria Sandel (1870-1927), och den här lilla boken av Henrik Johansson svarar väl upp emot vad jag sökte.


Finns att köpa på:
Bokus: Häftad
Adlibris: Häftad
Syndikalistiskt forum: Häftad

Andra bokbloggare om Johanssons liv, arbetsglädje och återuppståndelse:
Mest Lenas Godsaker
C.R.M. Nilsson
Mina skrivna ord

"Osynlig Makt" av John Fredrik Hansson

Osynlig Makt av John Fredrik Hansson. Kort beskrivning för handlingen är hämtad från bokus:

"DE VERKAR MITT BLAND OSS, DOLDA BAKOM SKICKLIGT KONSTRUERADE DIMRIDÅER...  

Marcus Eriksson - f.d. elitsoldat i Afghanistan och kriminalpolis i Malmö - lider av posttraumatiska stressyndrom. Hans liv har hittills varit ett rent helvete. När det äntligen ljusnar får han ett makabert hotbrev, som leder till att hans vänner och tidigare poliskollegor, Peter och Sara, startar en privat utredning. Medan de gräver i Marcus förflutna upptäcker de att allt inte är vad det först ser ut att vara. Snart framträder en bild av en maktkonstellation med en agenda och historik som är långt mer skrämmande än vad de kunnat ana. De inser att de inte kan lita på någon, att fienden finns mitt bland dem."

Rafflande spänning och extrem bladvändare är några beskrivande ord som först och främst kommer till mig då jag skall försöka sammanfatta läsupplevelsen av den här boken. Skulle verkligen bli mycket förvånad om inte det här blir en given succé bland alla som suktar efter fartfyllda spänningsromaner späckade med action. De hela 640 sidorna var utlästa på en vecka och den lässvacka som för mig i stort sett hållit i sig sedan april blev därmed till slut botad.

"Blodsbandskrönikan" kallas nu den här planerade trilogin som inleds med Osynlig Makt, med det kan man förstå att det finns historiska kopplingar till handlingen, en handling som sen även sträcker sig förbi vår nutid och in i en nära framtid. Här vävs verkliga historiska personer och verkliga samtida händelser (t.ex. Estoniakatastrofen) in i en fiktiv historia på ett fantasieggande men ändå ganska trovärdigt sätt. Mycket kretsar kring att allt (och alla) inte är vad det tillsynes först verkar vara, här finns en tankelek kring en världsomspännande konspiration, en dold makt som styr händelseutvecklingen, förlorade och återfunna hemligheter från det förflutna, mystiska förvecklingar och upptäckter.

Äntligen fann jag här en roman som kan leva upp till att kunna påminna om Umberto Ecos (i mitt tycke) fantastiska böcker. Fiktiva konspirationsteorier, tanken om mäktiga hemliga sällskap som verkar (och har verkat genom sekler) i det fördolda, är sannerligen underhållande, tankeväckande, skrämmande... när verklighet och fantasi blir sammanvävt på ett snillrikt balanserande sätt ställer man sig självklart frågan: Tänk om det till viss del vore sant? Tanken svindlar. Kan naturligtvis även associera lite till Dan Browns böcker, om man nu skall fortsätta drista sig till att jämföra med annat bland spänningsromaner som gjort liknande intryck.

Okej, förutom ovanstående, som för just mig är så lockande, skall givetvis något nämnas även kring karaktärerna, relationerna och miljöbeskrivningarna.

Också när det kommer till karaktärerna gäller att allt verkligen inte är vad det först kan tyckas vara, i väldigt hög utsträckning. Genom läsningens gång vacklar man ständigt kring vad som döljer sig under ytan, om de verkligen är vad de utger sig vara. I verkligheten såväl som i fiktionen kan ju det vi visar utåt dölja väldigt mycket, i Osynlig Makt drivs just detta till max på ett väldigt effektivt sätt som utan tvekan bidrar till att öka spänningen. Peter var en karaktär jag fattade extra tycke för med en gång, men men... vem vet, kanske det är något skumt med honom också, lär väl visa sig i kommande uppföljare. Bästa "biroll" stod bonden Erik med maka för, såklart. Gillade verkligen hur dessa karaktärer realistiskt beskrevs och tycktes kliva fram livs levande ur romanen.
Den som gillar beskrivna relationer i böcker behöver antagligen heller inte sakna något, tror jag. Kan nog bli lite intressant att läsa om hur även dessa kommer att utveckla sig fortsättningsvis.
Miljöskildringarna fungerar utmärkt exteriört, interiört blir det för min del alltför mycket ingående i detalj modernt och flärdfullt mäklarsnack, det blir liksom lite "vita hem-häxan slår till" över det hela.

Således ingen tvekan om att man ser fram emot de uppföljande delarna i Blodsbandskrönikan. Ibland har man turen att få läsa en bok som verkligen i högsta grad gör skäl för att kallas just spänningsroman, och här har ni den, helt ärligt mitt absolut bästa boktips just nu: Osynlig Makt.


Finns att köpa på:
Bokus: Pocket, E-bok
Adlibris: Pocket, E-bok

Andra bokbloggare om Osynlig makt:
Boklysten
Västmanländskans bokblogg
Zellys Bokhylla