Stjärndamm av Lars Wilderäng, är den avslutande delen i Stjärntrilogin. E-boken kom till mig som recensionsexemplar från Massolit förlag. Se mina tidigare recensioner för första och andra delen: Stjärnklart och Stjärnfall.
Presentation från förlaget:
"Den civilisation som sakta men säkert byggdes upp igen, 10 år efter Nedsläckningen, är nu krossad. Inga kulor i världen kunde skydda dem mot den fiende som var nära att förinta dem alla. Och som visade sig vara värre än den mest fasansfulla mardröm.
Några av de få överlevande har åter samlats på Carlstens fästning, fångade som råttor och omringade av hotfullt svarta ögon. Det måste finnas ett sätt att stoppa det här hotet, om det så är det sista de gör. Frågan är bara hur de ska ta sig ur sin fångenskap, och om det finns fler överlevare där ute?"
Vilket nöje det har varit att läsa och skriva om dessa böcker! Längtan efter avslutande delen i denna svenska dystopiska trilogi har verkligen varit enorm och blev för egen del sannerligen inte heller den här sista gången besviken. För några år sedan skulle jag aldrig någonsin ha trott på att en roman med vampyr- och zombieliknande varelser (ja t.o.m någon sorts zombiemassaker) i handlingen skulle gå hem hos mig. Hursomhelst, ibland kan man tydligen överraska sig själv.
Efter en lite trevande start tog handlingen en vändning efter sisådär hundra sidor, detta med en tillbakablick då två nya karaktärer introducerades, vilka kom att spela roll i fortsättningen. Tvåmastade skutan "Friheten" anlände och gav historien fartvind, satt uppriktigt sagt som klistrad och hetsläste därefter fram till del 6; "80 år senare" (detta efter epilogen som är del 5 - alltså ingen avslutande epilog). Sista delen, efter epilogen, var nog det enda som kändes avigt, verkligen alldeles för mycket på för litet utrymme, kan jag tycka. Men dessförinnan ett rasande upptempo med dramatiskt händelseförlopp fulladdat med spännande action-avsnitt (perfekta kapitelavslut gjorde dessa helt klart extra effektfulla).
Var för Stjärndamm faktiskt nöjd med allt vad gäller händelseutvecklingen och hur alla dessa svårt utsatta karaktärer agerande i alla möjliga sorters kniviga situationer. Bland huvudkaraktärerna har förstås Gustaf Silverbane blivit min storfavorit, tätt följd av Anna Ljungberg som vägde upp med sin expertis. Har man läst hela serien, från början till slut (vilket jag starkt rekommenderar att göra), har man lärt känna romankaraktärerna väl och faktiskt känns det nästan lite sorgligt att lämna dem.
De väl avvägda miljöbeskrivningarna flöt in fint i handlingen och det kan väl inte råda någon som helst tvekan om att de som känner igen sig på svenska västkusten (faktiskt även lite Norge och Skottland i Stjärndamm) dessutom känner något alldeles extra för denna bokserie? Beskrivna kustlandskap och människornas livssituation där, utan vare sig el eller moderna bekvämligheter (till råga på allt någon sorts zombieapokalyps runt knuten) gav mig stor behållning, roades kungligt.
Förutom själva underhållningen i sig med dessa böcker, har jag uppskattat underliggande ändamål och mening. Utan en viss specialkunskap bakom berättandet skulle aldrig det här ha blivit så bra som det blev. Ett samhällsengagemang kan verkligen se ut och levereras på väldigt många sätt (mer eller mindre uppenbart). Att såsom den här bokserien är skriven kunna nå ut till en bredare läsekrets borde ju vara alldeles förträffligt.
Stjärntrilogin har för mig fått stjärnstatus och sista delen Stjärndamm knöt ihop det hela på ett tjusigt sätt, så missa nu heller inte den.
Finns att köpa på:
Adlibris: Inbunden / E-bok
Bokus: Inbunden / E-bok / Mp3-bok
Science Fiction Bokhandeln: Inbunden
Andra bokbloggare om Stjärndamm:
Syrlig - kortnoveller m m (obs! en recension för samtliga böcker i trilogin)
Bokhuset
MsHisingen
Mitt Bokliga liv
Vill verkligen läsa denna serie! Har varit nyfiken på den länge. De låter så bra :D
SvaraRaderaSkrid till verket - för den ÄR bra! :D
RaderaGår ju inte att missa trean när man läst de två andra. Dax för bokinköp tror jag visst :-)!
SvaraRadera