I Aldous Huxleys framtidsscenario Du sköna nya värld styr gentekniken. Människan framställs och klonas av var sort i rätt mängd via "kläckning" och fostras på anstalt. Mödrar och fäder existerar inte utan är bara något man har hört talas om, något gammalt föråldrat och lite skämmigt.
Det finns här inget lidande eller olyckor, inga olyckliga människor, inget åldrande, inga gamla och sjuka, ingen oro eller sorg. Livet framlevs i ett sorglöst ytligt rus utan djupa känslomässiga förbindelser. Allt är här och nu, livet levt för stunden.
Konsumtion av fabriksframställda artiklar och lyckomaximering genom diverse känsloförnimmelser är det väsentliga. Kastsamhället består av Alfa och Beta (personer som innehar höga samhällspositioner) samt Gamma, Delta och Epsilon (vilka är de arbetare som genom gentekniken utformats att inte ha förmågan att tänka själva). Samhällsfunktionen upprätthålls ytterligare genom tidig indoktrinering, propaganda och lyckodrogen "soma". Lyckopillren soma konsumeras flitigt och det ständiga medicinintaget eliminerar kvarvarande eller tillfälligt uppkomna otillbörliga känslor. Sådana negativa känslor hör naturligtvis inte hemma i detta sinnenas paradis, vilket alltid skall levas utan eftertanke för vad som varit, eller konsekvenstänkande inför vad som komma skall. Alla vet här sin plats, alla trivs, alla är nöjda.
Du sköna nya värld skrevs redan 1932. I vår tid associerar man till genmanipulering och kloning; överproduktion för överkonsumtion; spel, sport, lättsam underhållning som ett opium för folket; medicinering för att skära bort minsta oro och sorg. Världen där ett oacceptabelt åldrande genom kemisk väg har tryckts bort, ett åldrande som ses som något fult och inte som något vackert, en del av livet. Denna "sköna nya värld" är ingen utopisk plats utan en oerhört otäck dystopisk sådan.
Får nog se till att plocka fram den på läsplattan snart :)
SvaraRaderaDen boken är verkligen ett mästerverk på många sätt. Tyckte mycket om den :)
SvaraRadera