"Maskiner som jag" av Ian McEwan

Maskiner som jag av Ian McEwan. Översättare: Meta Ottosson. Förlag: Brombergs (2019). Antal sidor: 320.

Bibliotekslånad (inbunden).

Citerad baksidestext:

"Kan maskiner uppleva känslor som empati, sorg och djup kärlek? Eller är frågan snarare - kan vi människor verkligen det?

London 1980. Charlie hoppar mellan jobb och har ingen egentlig riktning i livet. Hans granne och flickvän Miranda är hans raka motsats, ambitiös och målinriktad.

   Miranda visar sig dock bära på en mörk hemlighet. Allting avslöjas och dras till sin moraliska spets när Charlie köper roboten Adam. Han är så nära en människa man kan komma både till det yttre och inre. Snart kastas Adam, Miranda och Charlie in i ett triangeldrama med förödande konsekvenser.

Maskiner som jag är ett rafflande moraliskt dilemma som håller upp en spegel framför oss människor. Obönhörligt avslöjas vad som kan hända när vi uppfinner sådant som ligger bortom vår kontroll."

Kontrafaktisk roman (man skulle väl kunna kalla det science fiction?) som beskriver en intressant samhällsutveckling. Den hade jag velat veta mer om, men får tyvärr bara några spridda pusselbitar (se nedan). Varför det? Antagligen för att fokuset skall ligga på de frågor som ställs, d.v.s. vad det innebär att vara människa, vad liv är, om en maskin kan förstå det mänskliga och handla därefter, själva utforskandet av det mänskliga medvetandet (spännande!), mänsklig moral, syn på sanning och lögn. Å ena sidan är det väl ändå en slags fängslande spekulativ science fiction, å andra sidan en relationsroman med karaktärer som är svåra att förstå sig på.

Storyn fascinerar. Helt klart vill man veta hur det kommer att gå, med än det ena och sen det andra. Snyggt, smart och välformulerat, men gillade inte hur karaktärerna framställdes. Hade som sagt även velat ha mer kring samhällsutvecklingen, den socioekonomiska situationen i en sådan värld. En automatiserad värld med hög arbetslöshet är ju inte ett helt osannolikt framtidsscenario. 5G står för dörren, kanske rentav 6G, en klimatomställning kommer dessutom att krävas. Hur blir det? Människans försörjningsbehov kommer ändå att kvarstå. Ibland förstår jag inte varför sånt här inte diskuteras mera, det kommer till slut inte vara möjligt låtsas leva kvar i föreställningen om att arbetslivet är exakt såsom det varit förut, när det inte kan vara det. Att beskriva verkligheten fiktivt kan inte hålla i längden. Varken nu eller sen.

I den här världen 1982 är EG redan EU, Brexit är en realitet. Storbritannien förlorar Falklandskriget, John F Kennedy blev aldrig mördad och Jimmy Carter är president för andra gången, vann över Ronald Reagan. John Lennon är inte död och Beatles återförenas. Självkörande elbilar används, AI har automatiserat samhället - arbetslöshet och hemlöshet har nått oanade höjder (basinkomst diskuteras). Och såklart: intelligenta humanoida robotar (androids) finns tillgängliga på marknaden (13 Eva och 12 Adam). En Adam införskaffas av Charlie, något som visar sig få oanade konsekvenser i hans liv. Ta reda på hur!

Det här var den första bok jag läst av Ian McEwan. Troligen inte den sista. Maskiner som jag får en stark trea av mig.