Maigrets jul av Georges Simenon. Översättare: Katja Birmann. Förlag: Albert Bonniers (1975; Delfinserien). Även utgiven som e-bok, alt. pocket, alt. inbunden 2017; Atlantis Bokförlag AB. Originaltitel: Un Noël de Maigret (1951). Antal sidor: 100.
Bibliotekslånad (inbunden).
Under juldagsmorgonens frukost kommer två grannar på besök från huset på andra sidan gatan. Kan Margret hjälpa dem att forska kring något mystiskt som inträffat i närheten av den ena kvinnans lilla fosterbarn Colette? Någon utklädd till tomte har varit inne i hennes rum, lossat på några stavar i parkettgolvet, lämnat en stor dyr docka till flickan och sen bara försvunnit. Vem är det och vad var han ute efter? En besynnerlig historia börjar nystas upp när Maigret tar tag i mysteriet. Maigrets fru blir på samma gång bekymrad över den lilla flickan som tvingas leva med en styvmor som verkar så fullständigt hjärtlös och kall, kvinnans man som är barnets farbror är ständigt bortrest. Fadern är hemlös alkoholist och hennes biologiska mor död i en bilolycka. Fru Maigrets omtanke om det förbisedda barnet är så fint berättad. Tyckte dessutom väldigt mycket om miljöbeskrivningarna från Paris under den tiden. Om de flesta av Maigret-böckerna (belgisk författare) utspelar sig i Frankrike känner jag inte till.
Själva deckargåtan i sig är ganska snårig och komplicerad, det krävs rätt god koncentration till att passa ihop alla bitar. För det är raskt marscherat, mycket händer på kort tid i denna kortroman på blott 100 sidor. Men som sagt, den var både lite småsorglig och fin. Gillade verkligen Maigret och hans fru. Det här är en gammal klassisk bokserie jag kommer att fortsätta med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kommentarsspam undanbedes (raderas alltid). Försök hålla en vänlig, saklig och god ton i kommentarsfältet. Tack!