"Utan att släppa blicken från mig öppnade han munnen, som visade upp bergskedjor av tänder, och gav ifrån sig ett konstigt ljud, som slutade med en uppåtriktad glidning, som en fråga."
Sådär ja, då var veckans mening på plats, igår hade jag ingen som helst lust att skriva blogg, men här är den nu, från Sirius (1944) av Olaf Stapledon. Och så blev det en passande bokbild som ovan också i samband med tandborstning av smarta hundens snygga garnityr igår. Beundrar den hundens perfekta bergskedjor av tänder något omåttligt.
Varje lördag bloggen Mina skrivna ord Veckans mening. Avsikten är att lyfta fram en mening som fått oss att stanna upp. Meningen kan vara humoristisk, tänkvärd, träffsäker eller vadsomhelst.
Vems tänder är det? En människas eller en hunds?
SvaraRaderaEn hunds. Bra beskrivning. En hunds kindtänder är ganska lika berg.
Raderasonen borstar tänderna på katten, tandkrämen smakar anklever...
SvaraRaderaDå blir tandborstning till en högtidsstund för kisse skulle jag tro. :D
Raderaär det en collie? i så fall har jag smakat på de där tänderna. tror inte ens att de var borstade. tack för smakebiten!
SvaraRaderaNej, en sheltie, finaste hundrasen om du frågar mig. Att smaka på oborstade hundtänder låter inte så lite oaptitligt.
Radera