"Kvinnan i hissen och andra mystiska historier" av Helene Tursten

Alfabeta bokförlag om; Kvinnan i hissen och andra mystiska historier av Helene Tursten:

"Helene Tursten, deckarförfattaren bakom kriminalinspektör Irene Huss, berättar här spökhistorier och andra kusliga historier. Författaren har själv ett förflutet som sjuksköterska och har arbetat på flera av Göteborgs gamla sjukhus. Där fick hon lära sig att varje sjukhus med självaktning har minst ett eget spöke. I Kvinnan i hissen och andra mystiska historier delar Helene med sig av de historier hon själv fick höra under kusliga nätter på mörka avdelningar. Hon berättar också om en otäck natt på ett skotskt slott och om en märklig helg i Köpenhamn. Dessutom får vi möta Irene Huss när hon utreder en kvinnas mystiska död."

Nu är det som så, att jag bland de övriga bloggetiketterna placerar även etiketten "Feelgood" för denna härliga novellsamling. Feelgood är ju ett ganska flytande begrepp, men jag tror att det för Kvinnan i hissen passar rätt bra. Enkelt, lättsamt och okomplicerat berättas här vardagsnära spökhistorier; det är trivsamma och mysiga berättelser, light-ruskiga och hjärtevarma. Ett troligen utmärkt boktips för alla lättskrämda som oftast väljer bort skräckgenren; för det är nog ytterst tveksamt om man kan kalla detta skräck... mysrys passar kanske bättre (om det nu fanns en sådan genre, förstås).

Hur det än är, tycker jag detta är fantastiska noveller! Förstår bara inte varför den här boken verkar vara så dåligt uppmärksammad... men nu blev den ju det åtminstone något mer, på det här pyttelilla sättet, via min bokblogg. :)

Novellerna som ingår + mina små kommentarer inom parentes därefter:

Kvinnan i hissen, I   (handling i sjukhusmiljö)
Kvinnan i hissen, II   (som ovan)
Brinnande hat   (bilsemester i Skottland på 70-talet)
Eldfängd jul   (stressig julafton...)
Ränderna går aldrig ur...   (handling i sjukhusmiljö)
Hur vi blev av med spöket på avdelningen   (-"-)
Inte utan byxor   (-"-, så fin - favorit!)
Från andra sidan Cyberspace   (pensionerade Sven får hjälp från andra sidan)
Värdshusets arvtagerska   (sommarsemester på Gotland)
Kärlekens vatten   (en tur till Köpenhamn i mitten av december)
Hämnd, min syster   (extra lång "bonus"-novell med kriminalinspektör Irene Huss)

Tycker så väldigt mycket om Turstens spökhistorier i sjukhusmiljö (blev bl.a påmind om den sommar jag själv jobbade natt - delvis ensamarbete på enheten - som undersköterska). Men även de andra novellerna som bl.a utspelar sig i Skottland och Köpenhamn, samt den sista deckarnovellen med Irene Huss, är oerhört bra.

Boken gavs ut 2003 och antalet sidor är lätthanterliga 190. Rekommenderar denna varmt.

Läst oktober

1. Rörelsen (2:a del av trilogi), John Ajvide Lindqvist (bibliotekslån)
2. Elva dagar i Berlin (3:e del av trilogi), Håkan Nesser (bibliotekslån)
3. Den onda viljan (serie: Kommissarie Sejer #9), Karin Fossum (ur egen bokhylla)
4. Spökhanden (Novellix-novell), Selma Lagerlöf (bibliotekslån)
5. Två sällsamma berättelser (noveller), Aurora Ljungqvist (bibliotekslån)
6. Sandfågeln, Susanne Nygren (annat lån)
7. Evig natt, Michelle Paver (bibliotekslån)
8. Bunkern, Hanna von Corswant (bibliotekslån)
9. Feberflickan, Elisabeth Östnäs (bibliotekslån)
10. Yuko, Jenny Milewski (E-bok, bibliotekslån)
11. Kvinnan i hissen (novellsamling), Helene Tursten (bibliotekslån)
12. Från de döda (novell), Ola Hansson (bibliotekslån)

"Yuko" av Jenny Milewski

Denna höst utgavs av bokförlaget Styxx Fantasy Yuko av Jenny Milewski. En skräck- och spökhistoria; bokens baksida:

"Malin flyr bruksorten för Linköping och studier på ekonomilinjen. När kontraktet på ett eget studentrum landar i brevlådan kan det nya livet börja. Men snart upptäcker Malin att allt inte är som det ska i studentkorridoren på Ryds Allé 23. Vad hände egentligen med den japanska utbytesstudenten som bodde i hennes rum och varför står hennes saker kvar i källarförrådet? Och varifrån kommer de märkliga hårtussarna i badkarsavloppet?

Steg för steg förvandlas tillvaron i korridoren till ett skrämmande kaos för Malin och hennes korridorsgrannar. Snart ställs de inför en verklighet där tentaångest och kärleksproblem överskuggas av en betydligt större utmaning. Att överleva.

Yuko är en gastkramande spökhistoria där greppen från 90-talets klassiska college-skräck ställs mot asiatisk spöktradition. Under studenternas förtvivlade kamp mot det obehagliga väcks frågor om kulturell förståelse och människans eviga jakt efter mening."

Tyckte särskilt mycket om det tänkvärda kring kulturell förståelse. Det som handlade om japansk kultur och språk var riktigt intressant och spännande, skulle verkligen ha velat att just det hade utvecklats mer och fått tagit mer plats i handlingen.

Var det då en skrämmande berättelse? Jo, så där lite lagom. Som film skulle den säkert bli jätteruskig.

Språket i Yuko var ganska enkelt och karaktärerna har ett ungdomligt naivt lättsinne som kanske kan bidra till att man får lust att kategorisera den här boken som en YA/ungdomsroman.

"Evig natt" av Michelle Paver

Evig natt [en arktisk spökroman] av Michelle Paver. Okej, nu har jag fått en ny toppfavorit! Sådant händer verkligen inte ofta, men Evig natt var helt enkelt en roman för mig. Oerhört vacker, ödslig och så underbart kuslig! Saknar ord helt enkelt.

Beskrivning från Bokförlaget Semic:

"Året är 1937 och 28-årige Jack lever ett hopplöst liv i London - han är fattig, ensam och har fått ge upp sina drömmar om att studera vidare. Men så får han sitt livs chans: han blir erbjuden att vara med som radiotelegrafist på en arktisk expedition. Fem män och åtta polarhundar korsar Barents hav, ser midnattssolen och slår läger i en avlägsen, obebodd vik i Spetsbergen i Norge, Gruhuken. De jagar, dricker whisky och lever ett liv som är ljusår ifrån den smutsiga dimman i London.

Men den arktiska sommaren är kort. När nätterna åter blir mörka känner Jack ett krypande obehag. Han ser en mörk gestalt stiga upp ur havet, men vågar inte berätta om det för sina vänner. Inbillade han sig bara? Mörkret tilltar. En efter en tvingas expeditionens medlemmar att ge sig av, och till slut är Jack ensam kvar. Hur ska han klara fyra månader ensam i mörkret? Den eviga arktiska natten kan man inte fly ifrån, och snart fryser havet. Då kan Jack inte lämna lägret. Men Jack är ju inte helt ensam på Gruhuken - något vandrar i mörkret därute ..."

Historien är skriven i form av Jacks dagboksanteckningar, hans upplevelser kryper på så vis nära inpå (man läser romanen med klar fördel sent om kvällen). Det här är psykologisk spänning på hög nivå, det är rent, enkelt rakt, briljant välskrivet. Hela boken igenom finns ett driv som gör den svår att lägga ifrån sig. Äntligen en spökroman som skrämmer, och det krypande obehaget byggs rysligt väl upp på ett mycket proffsigt sätt.

Av bokens efterord framgår tydligt att författaren gjort en gedigen research inför Evig natt, bl.a rest till Spetsbergen ett par gånger för att själv uppleva miljöerna, bekanta sig närmre med hundrasen siberian husky, vandra med snöskor i mörkret och bli varse hur polarmörkret känns (inte nämnt; men jag skulle tro - av egen erfarenhet - att hon även upplevt ett spektakulärt norrsken). Dessutom ligger en välgjord undersökning bakom vad gäller hur det var i Spetsbergen i början av 1900-talet, t.ex förekomsten av vetenskapliga expeditioner dit under den tiden.

Det finns en lockelse i vildmarksupplevelser och i sådant som är kusligt. Lägger man sen ihop dessa båda blir det för mig något rent fantastiskt, högsta betyg känns då på något vis inte nog.

"Två sällsamma berättelser" av Aurora Ljungstedt

Två sällsamma berättelser av Aurora Ljungstedt finns eventuellt att införskaffa som begagnad eller låna på bibliotek. Vill man däremot köpa en bok där berättelserna ingår, lär dessa även finnas med i En jägares historier från 1861 (denna nya upplaga är utgiven 2013 av Hastur Förlag).

De två berättelserna har titlarna; "En gubbes minnen" (som uppges vara ett fristående utdrag ur romanen med samma namn) och; "Harolds skugga" (återgiven i fullständigt skick. Texterna i Två sällsamma berättelser (utgiven av Aleph Bokförlag 2002) skall vara hämtade från "Samlade berättelser af Claude Gérard" (pseudonym), band 1, Albert Bonniers förlag 1872.

Bokens baksida:

"Två sällsamma berättelser av en bortglömd mästarinna:
   Till ett säteri i Östergötland kommer den mystiske doktor Testa. Därmed börjar märkliga saker hända. En ung kvinna lever som en sömngångare, en man vågar inte säga vad han såg i en spegel och utanför ett fönster ser en greve hur han själv kommer att bli mördad. Scenen där gårdens patron undertecknar sitt testamente är ett kusligt mästerstycke som bör läsas och inte beskrivas.
   Harold har dragit sig undan världen i en idyllisk och drömlik dal i Kolmården. Men bland traktens folk sägs det att han står i förbund med djävulen och inte är densamme på dagarna som på nätterna. En jägare blir bekant med Harold och får veta hemligheten med hans dubbelliv.

Aurora Ljungstedt (1821-1908) var på sin tid en av landets mest framgångsrika och uppskattade författare. Hennes spännande, mystiska och mardrömslika berättelser är fortfarande njutbar läsning och förtjänar att räddas från glömskan de fallit i."

I denna utgåva, (2002) från Aleph Bokförlag, finns teckningar av Jonas Anderson och en presentation av Rickard Berghorn.

Tycker så mycket om alla de metoder denna - under sin livstid så uppskattade - författare använde för att få berättelserna riktigt kusligt skrämmande! Hon åstadkom det medelst beskrivningar som bygger upp stämningar suggestivt, genom att spela på överkänslighet för förnimmelser, göra vaga antydningar och med tvetydigheter; betydelser med dubbla bottnar; man kan läsa in så mycket mer än det rent uppenbara (allt detta så vanligt förr, men tyvärr inte lika vanligt för senare tids tillkommen skräcklitteratur). Man har nämnt att hon åstadkom stor verkan med små medel - och det är nog just det jag gillar. Klassisk skräck är inte lika grovkornig och rå, inte lika rakt på sak, än dess moderna motsvarighet. Det är det försiktigt insmygande kusliga, det inlindade - som rättmätigt tillskriver läsaren förmågan att själv utläsa vad som antyds (en förmåga vi ju faktiskt besitter!) - som gör den så fantastisk. Blir så glad när nutida författare i skräckgenren tar fasta på åtminstone några av dessa metoder för att uppnå skräckeffekt. Aurora Ljungstedt behärskade det verkligen, och skulle nog kunna vara en klar förebild. Hoppas man.

"Spökhanden" av Selma Lagerlöf

Spökhanden av Selma Lagerlöf, en nätt liten sak på blott 22 sidor från Novellix, är i egentlig mening inte så mycket spökhistoria/skräck, utan mer som en kort men effektiv relationshistoria med övernaturliga inslag. Som sådan är den mycket bra, med ett tydligt budskap som går fram.

Det hela handlar om avslöjade falskspel, där en spökande hand visar sig för Ellen. Ellens fästman spelar också falskt i dramat, men blir i sin tur inte utsatt för spökerier. Istället blir han den som efter Ellens avslöjande lockar henne åter till planerna på ett kommande äktenskap dem emellan, på så vis tar han också tillbaka makten.

Väldigt mycket 1800-tal och en tänkvärd liten berättelse som ger en inblick i det förflutnas landskap, där inskränkta valmöjligheter gav upphov till generöst med falskspel blivande makar emellan.

"Rörelsen" av John Ajvide Lindqvist

Rörelsen - den andra platsen av John Ajvide Lindqvist, är uppdelad i tre delar; "Utanför", "Innanför" och slutligen; "Bortanför". De första två delarna av boken var helt fantastiska (därav det slutliga och förvånansvärt höga betyget), men sen flippar det ur fullständigt. Tyvärr!

Bokens sista och avslutande del är bara alltför groteska. Det kyliga råa våldet sätter den också i en klass för sig, något man har svårt att klara av. Alltför överkänslig kanske? Kommer jag trots detta att läsa den (preliminärt till hösten 2017) planerade fortsättningen; X - Den sista platsen? Troligen. Svårt att fatta? Troligen.

Ska försöka förklara...

Rörelsen är helt klart en "tematisk fortsättning", men även uppges den vara en prequel till Himmelstrand. En prequel skall ju vara en föregångare i fiktionen (efterföljare i verkligheten). Med tanke på det i kombination med den handling som beskriver "fältet" såsom man får ta del av det i Rörelsen, är det ofrånkomligt att man blir ganska nyfiken på hur det hela skall jämkas samman i den sista platsen.

Huvudperson, tillika berättare, skall föreställa en fiktiv version av bokens författare. Det handlar om en ung vuxens relation till andra och om den gränsöverskridande översinnliga dragningskraften; vilka olika individuella gränser som de som ger efter för den attraktionen är beredda att passera.

Det jag gillade som allra mest med Rörelsen var beskrivningen av det tidstypiska för åren 1985-86. Visst blandas sen verklighetens Palmemord in i handlingens fiktion, men hur det blandas in i det hela får man först veta mot slutet, förstås. Handlingens existentiella air, det där något som anas bortom den synliga världen/verkligheten, tilltalar självklart också, gör det extra spännande.

Till vilken grad önskar vi utforska mörkret? Vilka gränser är vi beredda att överskrida för att få en glimt av det som finns bortom den synliga världen? Om vi får tillträde till det okända, tänk om det inte gör oss till bättre människor, mer tillfreds med tillvaron, utan tvärtom till alltmer olyckliga människor, ondskefulla och känslolösa till vår natur? Och samhälleliga utopin; är den ens möjlig att delvis föreställa sig i verkligheten? Tänk om... säkert en rätt vanlig början innan en berättelse börjar ta form hos den som skriver, eller till de tankar som blir kvar hos läsaren efter att ha läst en bok.

Rörelsen är; väldigt annorlunda, riktigt spännande, oerhört svår att lägga ifrån sig, generös med tidstypiskt från 80-talet, tankeväckade vad gäller det mellanmänskliga, existentiella och samhällsfenomenen... för mig blir det den behållning som överskuggar det man verkligen ogillade, d.v.s det känslokalla, våldet och det där verkligen groteskt motbjudande, som inte utelämnar något.

Läst september

1. Matnostalgi: rätterna vi minns och de vi helst vill glömma, Joanna Drevinger (bibliotekslån)
2. Spår i snön (Novellix), Jonas Karlsson (bibliotekslån)
3. Illdåd (Serie: Ulvbjörn #3), Dick Harrison (bibliotekslån)
4. De försvunna, Caroline Eriksson (Rec.ex. från Forum bokförlag / E-bok / ur egen bokhylla)
5. Huset Ushers undergång (Novellix-novell), Edgar Allan Poe (ur egen bokhylla)
6. Den stumma flickan (Serie: Sebastian Bergman #4), Michael Hjorth och Hans Rosenfeldt (E-bok / bibliotekslån)
7. Vem var Alice?, T.R. Richmond (bibliotekslån)
8. Kaninhjärta, Christin Lungqvist (bibliotekslån)
9. 13 Svarta sagor (novellsamling - olika författare) (ur egen bokhylla)
10. Inga gudar jämte mig (Serie: Svenska mord #2), Caroline Eriksson (bibliotekslån)
11. Fågelbarn, Christin Ljungqvist (bibliotekslån)
12. Ingenting (Novellix-novell), Jonas Karlsson (bibliotekslån)
13. Djävulen hjälpte mig (Serie: Svenska mord #1), Caroline Eriksson (bibliotekslån)

"Ingenting" av Jonas Karlsson

Beskrivning från förlaget Novellix av novellen Ingenting av Jonas Karlsson:

..."I den nya novellen Ingenting dyker en dag plötsligt fyra män i kostym och hatt upp på Hornsgatan i Stockholm. Vilka är de och vad vill de? Frågorna hopar sig i den mystiska berättelsen, som långsamt får en att börja undra över vem det egentligen är som blir förd bakom ljuset; huvudpersonen eller läsaren själv?"

"Ingen sa något mer. Ledaren fimpade cigaretten och tog genast fram ett nytt filter och tobak som han plockade med en stund. Han satte cigaretten i munnen. Tände och kisade genom röken mot mig. Ska jag inte låtsas om er? frågade jag. Han skakade på huvudet, men nu tittade han inte längre på mig. Bara stod där och rökte med blicken i fjärran. Men , sa jag. Det blir ju konstigt när jag ser er hela tiden. "

Novellix nr 65 är väl ingenting? Jo visst är Ingenting mer än ingenting, för det är en ganska finurlig bagatell faktiskt; besynnerlig och lite småknäpp. Inte bland det bästa jag läst av Jonas Karlsson, men ändå tänkvärd idag när det inte står så högt i kurs att bara vara så där alldeles vanlig; inte det allra minsta speciell och utmärkande. Det tycks ju så viktigt i en tid när alla vill synas och höras att på något annorlunda vis, åtminstone sticka ut ur mängden, för att vara någon spännande värd att uppmärksamma, istället för just; ingenting.

"Jag stod kvar i snön som föll. Knappt en människa ute.
   Bara den isande vinden."

"13 Svarta sagor" (olika författare)

13 Svarta sagor är en novellsamling, publicerad innevarande år, från Swedish Zombie (ett litet oberoende förlag som intresserar sig för rysare, skräck och mörk science fiction - lysande, inte sant?).

Boken beskrivs från förlaget på följande vis:

"Rysare och skräcknoveller att läsa då mörkret sänker sig. Författarna tar dig med till skymningszonen där vampyrer, vålnader och andra monster strövar fritt. Tretton mardrömmar att sluka eller njuta en och en."

Den häftade boken omfattar 193 sidor och innehåller alltså 13 skräcknoveller skrivna av 12 olika författare.

Fördelen med novellsamlingar som den här skrivna av olika författare, är naturligtvis att var och en kan upptäcka nya favoriter efter eget smak och tycke. Så här tyckte jag:


Gastkramad av Lova Lovén: En storasyster som konfronterar sin lillasysters dödsorsak; gastar... som kommer på natten aldrig på dagen, inte kan ta dig när du sover... så gillar de kött och när du har ont.


Dödspatrullen av Katarina Emgård: Mörk dystopi-novell där befolkningsökningen kontrolleras med dolda fällor konstruerade nattetid av dödspatruller.


Köttkvarnen av Mattias Lönnebo: Köttkvarnen från loppis som får liv på natten... gnisslar; tikelili, tikelili, tikelili. Lilla Fabian, som i förväg förstår att något är fel med köttkvarnen, lyckas inte övertyga sina föräldrar.


Djuptjärn av Elisabeth Östnäs: Nyårsklockor klämtar år 1800 och mannen som sitter invid brasan, frusen med en pläd om sina ben, tänker tillbaka på tiden då han var ung. Det var sommar och han lämnade Uppsala för en tjänst som informator till två barn, vid en herrgård ute på landsbygden. Någon mörk och dunkel hemlighet från det förflutna vilar över platsen och människorna. Mystiska och oförklarliga fenomen uppenbarar sig för den unge informatorn, som blir alltmer orolig. Finns det en gengångare som irrar runt på godset?
Min kommentar: Klassisk skräck och en helt fantastisk berättelse, gillade allt med denna novell och skulle bara vilja läsa mer i samma anda - ett "wow" är på sin plats här, verkligen! :)


Den sjunde av Love Kölle: Människohandel som en avancerad sorts affärsidé.


Flockdjur av Mikael Strömberg: En man tar sig till sjukhus efter misslyckat självmordsförsök. På sjukhuset finns den överläkare som i sin hemmiljö njuter av att hånande tala vitt och brett, utan minsta tanke på sekretess, om sina olycksdrabbade patienters öden. Läkarens uppmärksamma och dagboksskrivande dotter blir brutalt misshandlad i en mobbingsituation. Då flickan tas omhand och transporteras till sjukhus hittar man dagboken i hennes ryggsäck. I slutet av händelseförloppet finns där ett flockdjur, som blir fråntagen allt över en natt...
Min kommentar: Fyndigt!


Kidnappad av Eva Holmquist: Kvinna vaknar upp i ett sterilt sjukrum och har inget minne av vad som hänt. Hålls kvar, men lyckas till sist fly och ta sig hem, vad väntar där för sanning?


Befallaren av Fred Andersson: Efter att ha sagt upp sig från sitt jobb för att skriva en bok tar sig Lars ut till den beryktade ön Loke där en mystisk sekt lär ha funnits (eller fortfarande finns?).


Följeslagare av Christina Nordlander: 6-åriga Sanna råkar ut för en olycka på gymnastiken, får en hjärnskakning och helt plötsligt blir hon varse sin "följeslagare", en slags vänlig ljusvarelse/skyddsängel. Sanna möter på sjukhuset, där hon hamnat efter olyckstillbudet, en några år äldre pojke som sitter i rullstol. Även pojken Kim visar sig se dessa ljusgestalter som följer människorna, men Kim börjar planera något...
Min kommentar: Fantasy och bara lite rysare - men absolut bra som komplement (och lite motvikt) i samlingen. Underbart vacker och finstämd berättelse som utan tvekan ger mersmak!


Marken där är sank av Alexandra Nero: Gammal sjöbotten blir tomtmark, en varelse väcks upp ur sin slummer i dyn. En sjukskriven ensamstående far förhandlar med varelsen för att lätta sin dotters börda.


Boeuf Bourguignon av Ida Tellestedt: Betty får rådet av sin läkare att göra något roligt, kanske ställa till med fest. Betty bestämmer sig för att laga Boeuf Bourguignon till en "fransk afton" i hemmet. Men vad är det egentligen Betty planerar?
Min kommentar: Tyckte mycket om det tidstypiska med Bettys stressituation och övriga tidsmarkörer i den här berättelsen. Inte lika förtjust i hur ingående detaljerat det beskrivs om hur huvudråvaran införskaffas och behandlas, för att sen hamna i grytan.


Pappas store pojke av Johan Grindsäter: Lilla Theo med monstret under sängen, och hur han med "monstrets" hjälp lyckas bli kvitt sin plågoande.
Min kommentar: En förträffligt charmig och söt rysare med perfekt knorr på slutet!


Hungrig skugga av Love Kölle: Hungriga skuggvarelser som i det fördolda/maskerade livnär sig på människornas sorg och ångest. Frank är ett mänskligt närande offer.


En antologi på temat "superhjältar" är av förlaget till 13 Svarta sagor i planeringsstadiet. Releasedatum är ännu inte satt, men självklart blir man nyfiken på den, och såklart kommer jag att hålla utkik.

Novell: "Spår i snön" av Jonas Karlsson

"Vi rusade uppför åkern längs med spåren bort mot Barbros hus. Här och där syntes droppar av blod. Jag sprang med Kasper som hoppade genom den höga snön och höll kopplet som ett streck mellan oss. Bröstet värkte av den plötsliga ruschen. Jag hoppades att jag inte skulle vara för sent ute."

”[…] historien är förtjusande, varsamt skildrad och med en skärpa för detaljer och människors kamp för att hitta sin plats, trots livets motgångar.” UNT

”En alldeles utmärkt novell som bär, liksom isen i den frusna bäcken, över svarta djup till ett överraskande slut.” HD

Novellix

Handling: Historiens berättarröst tillhör en man som vintertid är ute och rastar sin hund. Han minns tillbaka då paret Martin och Barbro, två stockholmare, flyttat dit till den lilla byn för att bosätta sig i det gamla fallfärdiga missionshuset från 30-talet. Först intog folk på bygden en smått fientlig inställning till de nyinflyttade med sina storstadsmanér. Så småningom började man dock se Martin "som vem som helst" medan Barbro, som förde en mer tillbakadragen tillvaro, blev isolerad och alltmer säregen. Paret gled ifrån varandra och pojken Axel kommer in i bilden. I nutid är Axel 11 år, pojken tycks som en udda fågel och lever lite i sin egen värld. Berättaren och hans hund följer mot skolan spåren i snön efter Axel, den väg som leder genom skogen längst med ån.

Att lyckas i det korta formatet klarar Jonas Karlsson väl, på sitt alldeles egna speciella vis, och Spår i snön är inget undantag. På bara 30 sidor är det här en bra konstruerad och tänkvärd berättelse med dramatik, underfundig humor och ett oväntat slut.

4.50 från Paddington

4.50 från Paddington (Murder, She Said), den brittiska filmen från 1961 med Margaret Rutherford i huvudrollen som Miss Jane Marple, toppar alltjämt bland mina klassiska deckarfavoriter på film. Filmen regisserades av George Pollock och den är naturligtvis baserad på Agatha Christies roman från 1957 (se 4.50 från Paddington).

I filmversionen återfinner man varken Mrs McGillicuddy eller Lucy, utan här är det istället Miss Marple som både befinner sig på tåget där hon bevittnar mordet (som sker i parallellt förbipasserande tåg), samt tar tjänst som hembiträde/kokerska för sin privatspaning i jakten på mördaren. Innan Miss Marple ser sig nödgad att ta saken i egna händer, försöker hon få polisen att förstå vad hon blivit vittne till. Men inget lik har påträffats och polisen ställer sig tvivlande inför vad hon berättar, kan det inte tänkas att den gamla damen förläst sig på kriminalromaner och drömt det hela?

Då Miss Marple tillträder sin tjänst på herrgården, för att där alltså både laga mat och servera (och i hemlighet bedriva privatspaning på fritiden) är namnet på herresätet inte Rutherford Hall, som i romanen, utan Ackenthorpe Hall. Anledningen till namnbytet var förstås för att undvika jämförelser med huvudrollsinnehavarens efternamn.

Margaret Rutherford (1892-1972) gjorde en suveränt underhållande och annorlunda rollprestation som Miss Marple. Vad det är som gör att jag gillar just Rutherfords rolltolkning av Miss Marple, är väl just att det lite veka, sköra och tveksamma ersätts av handlingskraft och humor. Margaret Rutherfords make i verkliga livet, Stringer Davis, är även suverän i rollen som den försiktiga och blida bibliotekarien "Mr Stringer", vilken också bistår Miss Marple i hennes vidare detektivarbete.

Filmen Murder, She Said är framförallt roligare och ljusare än romanen 4.50 from Paddington. Och faktiskt tycker jag själv att filmen i det här fallet är snäppet bättre än boken. Inte så vanligt.

Film från 50-talet

Fönstret åt gården (1954) Rear Window. Thriller. Regi: Alfred Hitchcock (Stewart och Grace Kelly i huvudroller).

Han som älskade livet (1956) Lust for Life. Drama. Regi: Vincente Minnelli. Efter Irving Stones biografi över Vincent van Goghs liv; Han som älskade livet (Lust for Life) från 1934.

Mannen som visste för mycket (1956) The Man Who Knew Too Much. Thriller. Regi: Alfred Hitchcock. En Oscar för bästa originalmusik; Que Sera, Sera (Whatever Will Be, Will Be).

En kyss före döden (1956) A kiss before dying. Regi: Gerd Oswald. Efter Ira Levins roman Bädda för död.

Studie i brott (1958) Vertigo. Thriller. Regi: Alfred Hitchcock.

Plan 9 from Outer Space (1959). Skräck/Science-fiction. Klassisk kalkonfilm ("1900-talets sämsta film"?).

Slå nollan till polisen (1954) Dial M for Murder. Thriller. Regi: Alfred Hitchcock.

Ta fast tjuven! (1955) To Catch a Thief. Thriller. Regi: Alfred Hitchcock. (Cary Grant och Grace Kelly i huvudroller).

Ugglor i Mossen (1955) The Trouble with Harry. Drama/Svart komedi. Regi: Alfred Hitchcock. Efter romanen The Trouble with Harry av Jack Trevor Story.

I sista minuten (1959) North by Northwest. Thriller/Action. Regi: Alfred Hitchcock.

Operation X (1950) Crisis. Thriller. Regi: Richard Brooks. (Cary Grant i huvudroll).

Främlingar på tåg (1951) Strangers on a Train. Film Noir/Thriller. Regi: Alfred Hitchcock. 

Världarnas krig (1953) War of the Worlds. Science-fiction. Regi: Byron Haskin. Efter roman Världarnas krig av H.G. Wells.

Spindlarna (1954) Them!. Skräck/Science-fiction. Regi: Gordon Douglas.

Myror, inte spindlar:

"Matnostalgi 1970 till 2010 - rätterna vi minns och de vi helst vill glömma" av Joanna Drevinger

Gör en tidsresa med Matnostalgi 1970 till 2010 - rätterna vi minns och de vi helst vill glömma av Joanna Drevinger.

Underhållande och roande läsning, kom på mig själv sitta och le åtskilliga gånger. Var barn på 70-talet och visst blir förstås då detta och därpå följande decennium som mest nostalgiskt. Igenkänningen minskar sen drastiskt efter 2000-talet (antagligen för mycket överklass-stuk - hänger inte med alls där), men det är intressant att se utvecklingen och det historiska perspektivet genom dessa årtionden från 70-talet och fram till idag.

Förutom vad och hur vi åt, vilken syn på mat och hälsa vi hade, vårt konsumtionsmönster; får man även allmänna tillbakablickar för vilken musik vi generellt lyssnade på, vilka filmer vi såg, viktiga nyhetshändelser, o.s.v.

Författare är Joanna Drevinger, 42-årig(?) mat- och krogredaktör på SvD. Bokens format är pocket eller storpocket och så här beskrivs den från Bonnier Pocket:

"Matnostalgi är en bok om oss svenskar och vårt förhållande till mat under de senaste årtiondena; vad vi ätit, hur och vilka trender och influenser vi hoppat på. Sedan det glada 70-talet har det hänt väldigt mycket och idag kan vi mycket mer om vad vi äter - och som det trendkänsliga folk vi är testar vi gärna nya influenser. Från att ha varit en ren nödvändighet är mat nu, mer än någonsin, något vi använder oss av för att visa vilka vi är.

I Matnostalgi tar vi en promenad längs minnenas allé. Vi minns 70-talets nasi goreng och pizza quattro stagioni, 80-talets quiche och kassler, tar en sväng via 90-talets jättemuffins och 00-talets långkok och surdegsbröd för att landa i ett 2010-tal där vi gärna fotar och lägger ut våra måltider på Instagram och maler eget högrev till fredagsburgaren.

Boken innehåller även en omfattande receptdel med tidstypiska recept för varje årtionde samt en hel del mer eller mindre viktiga listor."

Böcker leder ofta till andra böcker och i det här fallet blev jag nyfiken på en bok som kom ut i våras: Att hasta mot undergången - anspråk, flyktighet, förställning i debatten om konsumtion i Sverige 1730-1830 av Leif Runefelt. Forskning & Framsteg hade nyligen en intervju med författaren som var intressant, läs den här: http://fof.se/tidning/2015/7/artikel/historiskt-shoppande-och-vulgara-kopvanor#overlay=tidning/2015/7/artikel/historiskt-shoppande-och-vulgara-kopvanor. Gillade för övrigt även slutklämmen på den intervjun som kopplade till dagens läge vad gäller konsumtionskritik, att det behövs en djupare sådan idag vad gäller överkonsumtion, att många lätt klagar på andra, att man bör väga in hållbarhetsfrågorna i dagens konsumtionsdebatt. Säkert allt viktigare frågor framöver.

Men boken Matnostalgi (det ju nu skulle handla om) kan jag tänka mig t.ex vara en utmärkt presentbok av det mer lättsamma slaget, för den matintresserade och för den som gillar nostalgiska tidsresor.

Läst augusti

1. Himmel över London (storstadsserien, #2), Håkan Nesser (bibliotekslån)
2. Maskarna på Carmine Street (storstadsserien #1), Håkan Nesser (ur egen bokhylla)
3. Tjärven, John Ajvide Lindqvist (E-bok / bibliotekslån)
4. En förnimmelse av det okända, Jörgen Gustafsson (bibliotekslån)
5. Polarnatt (systrarna Stiernfors-serien, #2), Frida Skybäck (Recensionsexemplar från Forum bokförlag / ur egen bokhylla)
6. Norrsken (systrarna Stiernfors-serien, #1), Frida Skybäck (bibliotekslån)
7. Nattpatrullen (Patrullenserien, #1), Sergej Lukjanenko (bibliotekslån)
8. Anna Svärd (Löwensköldska ringen, #3), Selma Lagerlöf (bibliotekslån)
9. Stjärnfall (Stjärnklartserien, #2), Lars Wilderäng (Recensionsexemplar från Massolit förlag / E-bok / ur egen bokhylla)
10. Bröderna Karamazov, Fjodor Dostojevskij (ur egen bokhylla)