söndag 4 september 2022

Saras oro


  "Sen var det Sara, en erkänt duglig polis som var långtidssjukskriven på grund av utmattningssyndrom efter att ha blivit trakasserad av en galning. Hennes man var inte längre i livet och hon var ensamstående med sin femåriga dotter, Moa. Bark hade lärt känna henne under sjuktiden och försökte ta sitt ansvar som chef och hålla kontakten. Sara hade blivit utförsäkrad och skulle inte få mera pengar från Försäkringskassan. Så Bark hade företrätt henne i förvaltningsrätten och överklagat Försäkringskassans beslut när hon inte orkade själv. Pappren till domstolen skulle först skickas till Försäkringskassan som bestämde vad som fick gå vidare. Ett läkarintyg Sara åberopat hade plockats bort. Om det gällt ett annat tvistemål med två parter skulle det varit otänkbart att ena parten fick bestämma vilka papper som skulle nå domstolen. Rättsosäkerheten var helt oacceptabel. Nu väntar de på domen. Saras oro för framtiden var svår. Bark hade betalat hennes mest akuta räkningar. Sara ville inget hellre än att komma tillbaka till sitt jobb som polis, men återhämtningen tog tid. Det var tänkt att hon skulle börja jobba på 25 procent. Försäkringskassan ansåg att hon skulle säga upp sig från sin anställning hos polisen och ta ett ”allmänt förekommande arbete” på arbetsmarknaden. Det innebar i praktiken ett låtsasjobb som Försäkringskassan hittat på och som Arbetsförmedlingen skulle trolla fram."

Sid. 25-26; Tala med de döda, Anna Jansson

 

Genom den norska bokbloggen Betraktninger ~ tanker om bøker kan vi även denna söndag bjuda på och ta del av smakbitar ur böckerna vi läser eller har läst. Med detta utbyte kan vi ge och få bra boktips.

En smakebit på søndag 4/9


9 kommentarer:

  1. Anna Jansson ja, henne gav jag upp för några år sedan. Bland annat var ett av skälen att det alltid kändes som att man satt på en föreläsning. Tycker att smakebiten, hur sann och förfärlig den än är, stärker mig i min uppfattning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jamen hur ska man få folk att fatta då?! Det verkar ju fullständigt omöjligt.

      Radera
  2. Jag kan hålla med Monika till viss del, när jag läser vill jag bli underhållen inte tänka på "jobbiga" saker. Men jag tycker fortfarande om hennes deckare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. När statsvetenskapliga forskare, politiker och journalister slutat uppmärksamma "jobbiga" saker (som t.ex. rör svenska myndigheter) är det fantastiskt bra att romanförfattare fortfarande gör det. Det är väl i varje fall min åsikt i detta.

      Radera
  3. Det har faktiskt hunnit bli några år sedan jag läste något av Anna Jansson senast.

    SvaraRadera
  4. Jag har läst de tidigare böckerna i serien och gillade dem, ska ta mig an denna snart också. Tack för smakebiten!

    SvaraRadera
  5. jag läste Anna Jansson när hon var alldeles ny, men nu är det några år sedan. jag tycker att det är bra att en möter verkligheten i romanerna, tack för smakebiten!

    SvaraRadera
  6. Ett inte ovanligt scenario i dagens samhälle. Ser fram emot polisserienTunna väggar som snart börjar med en andra säsong, den var så bra. Har läst ett par av Janssons böcker men måste erkänna att det var tjugo år sedan. Tack för smakbit

    SvaraRadera
  7. Tack för smakbiten! Boken har jag läst. Jag gillar att hon använder deckarformatet för att göra inlägg i samhällsdebatten. Ibland blir det lite "stolpigt" skrivet och föreläsande, men ambitionen gillar jag. Tror det når fram till flera.

    SvaraRadera

Kommentarsspam undanbedes (raderas alltid). Försök hålla en vänlig, saklig och god ton i kommentarsfältet. Tack!