"Flickan med gåvorna" av M.R. Carey

Flickan med gåvorna av M.R. Carey. (Ordfront Förlag). Citerad text nedan från bokens baksida:

"Melanie är en väldigt speciell flicka. Dr Caldwell kallar henne för »vårt lilla geni«.
Varje morgon väntar Melanie i sin cell i militärbunkern på att dagens lektion ska börja. När de hämtar henne håller en vakt pistolen riktad mot hennes huvud medan två andra hjälps åt att spänna fast henne i stolen. Hon tänker att de nog inte tycker om henne. Ibland skojar hon och säger att hon faktiskt inte bits. Men ingen skrattar. 

Flickan med gåvorna utspelar sig i ett ödelagt England efter katastrofen. För de som hann stänga in sig finns fortfarande ett litet hopp om en framtid för mänskligheten - och då är det Melanie som är nyckeln. M.R. Careys kritikerhyllade thriller är en på samma gång skrämmande och känslosam berättelse om överlevnad och förlorad barndom. Boken har filmatiserats med bland andra Glenn Close och Gemma Arterton i huvudrollerna."

Innan boken började läsas var texten ovan i stort sett den enda informationen, förutom vetskapen om att det var en dystopi (vill gärna läsa sådana). Tror det är en fördel att inte veta mer innan och vill därför här inte avslöja för mycket om handlingen. Beskrivning som ges via nätbokhandel och förlag är utförligare vad gäller händelseförloppet, och trailer för filmen ännu mera. Så för den som ändå vill veta mer hänvisas till länkar ovan (bokus och Ordfront), och här kan man se den officiella filmtrailern för The girl with all the gifts. Författaren till boken har också skrivit manuset till filmen, vilken hade premiär oktober 2016 (lågbudgetfilm som ändå tycks ha fått ganska bra kritik). Romanen bygger i sin tur på M.R. Careys novell Iphigenia In Aulis, nominerad till Edgar Allan Poe-priset.

För mig visade sig Flickan med gåvorna bli en av de bästa dystopier - här postapokalyps - som lästs, någonsin. Den har allt! Intelligens, känsla och handlingskraft, sagor och symbolik, action och äventyr... och slutligen ett hoppfullt framtidsperspektiv för kommande generationer. Historien är djupsinnigt berättad, fast på ett lättillgängligt sätt.

Man får genom en strapatsrik och spänningsladdad händelseutveckling möta en dystopisk värld, i vilken katastrofen redan har inträffat, där människan ger prov på sin grymma monstruösa sida och "monstret" visar sin mänskliga (ömsinta, tillgivna och välvilliga) sida. Här finns en rejäl dos skräck utan "splatter" (filmen verkar dock bjuda på mer i det avseendet) inblandat i en balansakt mellan science fiction och fantasy på ett väldigt lyckat sätt. Att tyngden mer ligger på biologi istället för teknologi gör mig dessutom mer "hemma". Sen blir det förstås så där tänkvärt och känslosamt det bara kan bli i en extrem dystopisk krissituation, här bättre än någonsin.

Man har jämfört Careys bok med Justin Cronins Flickan från ingenstans (kommer så småningom att ta itu med Cronins bok på allvar), för vilken man sen ofta drar paralleller till Pestens tid av Stephen King. Kanske beror det på vad man har i färskt minne, eftersom jag mer kan tycka mig bli påmind om Richard Mathesons Legend. Men samtidigt som man blir påmind om andra historier känns det ändå som Careys bok kommer med något nytt, oprövat och intressant.

Huvudkaraktärerna är ingående beskrivna och fängslade mig lika mycket som historien i sig. Forskaren med sin kliniska känslokyla och maktfullkomlighet, vetenskapliga studier är allt och etiskt tänkande endast en stoppkloss i forskningens framsteg, mycket hjärna och knappt tillstymmelse till hjärta, hon finns som ett inre obehagligt hot i den grupp individer man får följa genom historiens gång. Läraren ser bortom sjukdomen och väger upp genom sin strävan grundad i beskyddarinstinkt och empati, om än ibland en aning tanklös och godtrogen. Sergeanten, som med rå militärisk ledarstil utför sin uppgift med obarmhärtig och rationell strategisk planering, lyckas genom berättelsens framåtskridande utvecklas åt att få nya insikter förbi sin invanda sfär. I centrum finns den "smittade" 10-åriga flickan som inom sig kanske bär på hoppet om en framtid, hon måste bemästra så många svåra motstridiga känslor och beteenden, upplever både starkt förtroende och hotfullhet hos såväl sig själv som från de andra i gruppen. Hennes metod för att hantera situationen, hämta kraft och mod för att förstå sin plats i tillvaron, hur hon skall tolka den och gå vidare, blir genom symboliken i de sagor hon fått höra berättas.

..."Det var så Melanie fick höra om Pandora och Epimetheus och asken full av all världens olyckor. En dag visade miss J en bild på en kvinna som öppnade en ask, och massor av läskiga saker kom ut ur den.
»Vem är det där?« frågade Anne miss Justineau.
   »Det där är Pandora«, sa miss Justineau. »Hon var en fantastisk kvinna. Alla gudar hade välsignat henne och gett henne gåvor. Det är vad hennes namn betyder - ’flickan med gåvorna’. Så hon var smart och modig och vacker och rolig och allt annat som man skulle vilja vara. Men hon hade en enda liten brist, och det var att hon var väldigt, väldigt nyfiken.«
   Vid det laget satt barnen som trollbundna. De älskade att lyssna och miss Justineau älskade att berätta, så det slutade med att de fick höra hela sagan, som började med kriget mellan gudarna och titanerna och slutade med att Pandora öppnade asken och släppte ut alla hemskheter."

(Från sidan 16 ur Flickan med gåvorna av M.R. Carey)

Så... om ni blir lika nyfikna som mig efter att ha läst baksidestexten, tveka inte att läsa Flickan med gåvorna, troligen den bästa dystopi/thriller jag någonsin läst, än så länge. En gripande och känslosam bladvändarhistoria.

Andra bokbloggare om Flickan med gåvorna:
C.R.M. Nilsson
Bokhuset
Vargnatts bokhylla
Mest Lenas Godsaker