söndag 21 november 2021

En smakebit på søndag: Frågor jag fått om Förintelsen




Genom den norska bokbloggen Betraktninger kan vi ta del av och även själva bjuda på smakbitar ur böckerna vi läser. Med detta utbyte kan vi ge och få bra boktips.




Igår kväll läste jag ut Frågor jag fått om Förintelsen av Hédi Fried. Så det är den jag idag hämtar ett par smakbitar ur.



Sidan 50:

  "I Auschwitz hände det att jag i min förtvivlan tänkte: Inte en dag till, imorgon kastar jag mig på den elektriska taggtråden. Men sedan kom nästa tanke: Det skulle vara att gå nazisternas ärende, det är ju det de vill, att bli av med oss.
   Det som hjälpte mot alla dessa dystra tankar var att jag var tillsammans med min syster. Vi kände ansvar för varandra, det fanns en mening i meningslösheten. Var hon deppig försökte jag muntra upp henne. Var jag ledsen skojade hon till det. Vi hade nog inte överlevt om vi inte haft varandra."


Sidan 133:

"I många år ansågs det viktigt att barnen skulle lära sig årtal och krigsskådeplatser. Undervisningen skedde enligt korvstoppningsprincipen. Den gick enbart till hjärnan, något som fostrade små automater som kunde rabbla skeenden utan att riktigt förstå vad det handlade om.
   För att uppnå riktig förståelse med djup insikt måste undervisningen rikta sig till hjärtat. Vägen dit är att presentera makrohändelser genom mikrovärlden, utgå ifrån enstaka människoöden för att skildra epoken. Man får utgå från nuet, hitta händelser som lätt kan kopplas till dåtiden, och dra uppmärksamhet till hur lätt saker och ting tar en utveckling man inte hade räknat med. Man behöver peka på individens ansvar för både sig själv och samhället, och hur farligt det är att vara tyst."


11 kommentarer:

  1. Det sista stycket där... så rätt. De där årtalen alltså, det fick mig att inte gilla historia.

    SvaraRadera
  2. Jag har inte läst hennes bok men lyssnat på så många förintelseöverlevare. De försvinner och deras minne behöver leva kvar. Tack för smakbit.

    SvaraRadera
  3. Jag älskade historia med alla kungar och årtal!

    SvaraRadera
  4. Läst flera starka texter om Förintelsen, den här ska också läsas någon gång. Tack för smakbiten!

    SvaraRadera
  5. Jag har blivit betydligt mer intreserad av historia ju äldre jag blir.

    SvaraRadera
  6. det är bekymmersamt att de levande ögonvittnena försvinner. jag tror att det kommer att få följder. en läste historia på fel sätt i skolan

    SvaraRadera
  7. Hej, Håller med om årtals-historia som jag slumrade mig igenom på historielektionerna. Idag uppskattar jag historiska romaner när det handlar om den lilla människan, kungar och livet i hoven berör inte alls. Tack för smakbiten

    SvaraRadera
  8. Det här är ju en bok jag borde läsa.

    SvaraRadera
  9. Om historien i skolan varit mer inriktad på annat än årtal kanske jag faktiskt tyckt om det ämnet!

    SvaraRadera
  10. Tack för smakbiten! Har inte läst den än.

    SvaraRadera

Kommentarsspam undanbedes (raderas alltid). Försök hålla en vänlig, saklig och god ton i kommentarsfältet. Tack!