"Arvtagaren" av Camilla Sten

Arvtagaren av Camilla Sten. Norstedts förlag (2020). Antal sidor: 418.

Bibliotekslånad (inbunden).

Eleanor ser sin mormor Viviannes mördare fly från brottsplatsen, och tyvärr kan hon efteråt inte ge polisen ett signalement, p.g.a. ansiktsblindhet. Vid bouppteckningen får hon vetskap om att Vivianne ägt en större herrgård. Eleanor beger sig dit med sin sambo för att träffa den advokat som kontaktat henne. Även mostern möter oväntat upp vid herrgården. Frågorna kring mormoderns förflutna väcks till liv, och något står verkligen inte rätt till, någon försöker hindra henne att söka svar.

Superspännande thriller och familjedrama... och jag som tidigare nämnt att familjedrama inte är något för mig, nu blir det att omvärdera.

Blev även väldigt förtjust i författarens skräckroman Staden. Fortsatte med den dystopiska debutromanen En annan gryning, men det gick inte alls, kom inte långt och gav upp. Tur då att jag vågade mig på denna allra senaste. För det här var inte bara bra, det var toppen!

Arvtagaren har ett bra luftigt upplägg med korta kapitel som ger ett oerhört driv tillsammans med spännande dramatik, kusliga stämningar/miljöer, klaustrofobiska känslor, hemligheter och gåtfull mystik. Olika berättarperspektiv från olika tider, som varvas, driver också upp tempot. Handlingen byggs upp effektivt, jag fängslas från början till slut och lägger ogärna ifrån mig boken, försöker förstå hur allt hänger ihop. Överraskande upplösning. 

Länge sedan jag läste en bok så snabbt och med så fokuserad koncentration som för denna. Utmärkt uppslukande läsning! Perfekt bortkoppling av verkligheten, något som sannerligen behövs. Handlingen dröjer sig kvar efter att man läst färdigt, funderar över intrigens upplösning, karaktärsutvecklingen. Precis så här ska det vara när man just avslutat en helt fantastisk roman, en thriller som har allt man kan tänkas begära. Magnifikt!